Det har hänt en del senaste veckan! Det viktigaste av allt är förstås att både jag och Markus har "upptäckt" hur viktig familjen är. Och hur noga vi än har varit förut med att hålla fint här hemma så är det inte hälften så viktigt som familjen är! Vi svinar inte runt för det, men vi har tid för varandra, och jag har märkt en tydlig skillnad, en skillnad jag gärna hade sett för 6 år sen, men bättre sent än aldrig!

Förra lördagen tog vi en heldag, jag, Markus och Venla! Vi åkte till fjärran höjder badet och plaskade loss i "babysim-poolen"! Sen gick vi ut och åt och upptäckte en del av Ockelbo , för att sist men inte minst fira gudmor Madde på 25-årsdagen! Ja, Maddes söta Janne-granne kom förbi också och umgicks med oss, kvalitetstid säger jag!

Vad Venla tyckte om att bada? Jo, hon fullkomligt älskade det, vilket är bra, för jag älskar också att bada! Hon är inte alls rädd för att få vatten i ansiktet eller ögonen, hon är fantastiskt duktig! Det är våran tjej det =)

Veckan har passerat med fart, ja, den har gått alldeles för fort! Och nu är det fredag! Idag har jag jobbat heldag, skönt att få komma ifrån vardagen och sakna familjen lite, man blir väldigt tajta när den ena bara går hemma, så att få jobba ett par dagar i veckan gör mig gott!
Jag kom hem för drygt 1 timme sen och har sedan dess gosat och lekt med Venla och Tassu, nattat Venla, och nu sitter jag på våran fina altan och tar en cider, däremellan springer jag fram och tillbaka till ugnen där pommesfriten tillagas, samtidigt grillar Markus fläskytterfile, en riktig mysfredag, och i flera veckor har jag längtat efter den här cidern =)
Mitt under grillningen tittade Martin förbi, en vän till oss, så nu är vi 3 vuxna runt bordet!

Igår hade jag en tänkardag....... igen! Tiden på neo kommer förbi och påminner mig lite då och då, oron, saknaden, avsaknaden, ångesten, glädjen.. Känslorna är som en enda blandad komplott, på gott och ont! Markus körde förbi sjukhuset häromdagen med mig brevid, jag kunde inte ens titta upp för jag visste hur dagen skulle sluta då, troligast i ångest.. Men det gick bra, jag grävde ner huvudet mellan benen och låtsades att vi var någon annanstans =) Men att jag vet med mig att jag reagerar så pass starkt tycker jag är konstigt, och det som är mest förvirrande är att neonatalen var en plats som fick mig att känna mig varm och trygg, men idag vill jag helst inte veta av den, fast jag saknar alla hjältar där, och vi kommer definitivt hälsa på när skruttan passerat året och lämna en "neotavla", en sådan jag sett att så många andra givit, och som jag själv har tittat länge och ofta på, tavlor som ger andra föräldrar tro, hopp och kärlek!

Häromdagen fick jag för mig att fira, och det gjorde jag! Jag och Venla! Vi firade henne, att hon är en stor och frisk människa, och att hon är den solskenstjej som hon är! Hon är oersättlig och mitt liv skulle rasa samman om någonting skulle hända henne! Så den här "hjärtutredningen" får gärna nå sitt slut snart!

Sommaren har hängt i luften länge nu, mång dagar, eller är det veckor nu? Tappar kollen, vet bara att juni snart nått sin mittpunkt och att kvällarn snart kommer att bli mörka och mysiga.. Men det gör ingenting, för sålänge man har en familj så har man solsken!
Jag längtar otroligt mycket efter julafton, jag vet att jag är ute lite väl tidigt, och att många säkert ser julen som väldigt avlägsen och trist! Men våran förra jul blev inte som planerad, vi skulle haft en underbar jul med familjerna och jag skulle vara tjockis! Om möjligt så blev julen ännu bättre, vi var helt plötsligt en egen liten familj, men för oss blev julen avlägsen, bortglömd och totalt oviktig, inte ens en gnutta ångest över att det var jul i alla hem utanför våra sjukhusfönster! Det enda slag i ansiktet som jag fick var att det "trots allt" inte var en så bra ide att ta med Venla till Karlholm över dagen! Fast det var heller aldrig nåt att fundera över, läkaren sa sitt ord, vi gjorde som vi ville, men självklart är läkarens ord tryggare att luta sig mot än våra "viljor"..
Men bannemig, den här julen ska bli så julig som det bara går, min drömjul har alltid varit "en dotter vid granen och paketen"... Julklänning, spänning, julgran osv... Allt blir annorlunda nu, men bara till det bättre!

Krogen..... Mitt enda egentliga intresse utöver nära vänner och familj har varit krogen. Idag ser det annorlunda ut, krogen känns skittråkig!!! Jag har varit "ut" en gång sen Venla föddes, och det var verkligen jättetråkigt, som jag gissat redan innan! Ses hellre med vännerna här hemma, på puben eller på en rolig Xning! Men krogen, nej!! Jag som röjde järnet förut på dansgolvet, men det är bra, jag har gjort mitt nu, och jag är nöjd här! Jag är en ung mamma, man säger ofta "lev livet innan du skaffar familj", men för mig ÄR livet att forma min egen familj, och jag är så otroligt lycklig!! Aldrig någonsin sitter jag hemma en lördagskväll och känner mig ledsen över att "alla" vännerna är ute på krogen och har kul, för jag vet att jag har mycket roligare, och framförallt att jag lär må tusen gånger bättre imorgon bitti ;) Ja e int' bitter!


Såhär hittar vi ofta Venla på morgonen, på tvären, men ändå lycklig =)


Venlas dophylla! Ängeln med bibeln fick jag ärva från min farmor, nu
ska den skydda Venla!


Venla på fjärran höjder!


Fina hjärtat!


Venla i badstolen, den må se stor ut, men hon satt fint som en prinsessa!
Lite kort i rocken bara!  


<3


Prinsen var också med på kvällens grillmys!


Venla genom myggnätet!


Såhär tittar hon på mig länge när jag sjunger för henne, hon ser rakt
igenom och är så klok!


Min snygga man <3


Hannas snygga man =)


Jag hade inte väntat mig finbesök och strosade runt i min overall när
Martin kom =)

Nu mina vänner håller myggjäklarna på att äta upp mig, jag ger upp! Filmtime =)

Kram alla fina läsare <3