Mot kliniken, tjohooo! Vad skulle vi annars göra om dagarna än att flänga fram och tilllbaka dit.. Nu har jag börjat ledsna, på riktigt! Ingen längtan tillbaka längre, jag är botad. Kunde inte låta bli att visa besvikelse över att återigen åka in.. Jag orkar inte mer, är ingen supermorsa!!! Venla har gråtit tårar hela morgonen, hon som aldrig annars gråter. Hon suger och suger på nappflaskan men mäktar inte med att svälja, gråtit non-stop av hunger och jag får inte i henne någonting, hon bara spottar ut! Och mina nerver sliter åt alla håll.. Jag håller på att bli tokig, och se henne så ledsen är så jobbigt.. Irritation och sorg, misslyckande, inga känslor är för mycket just nu.. Vi har gråtit ikapp här på morgonen, och det hjälper väl knappast henne.. Har värmt på 500 ml på morgonen, allt åt haklappen, filtarna och handdukarna som går åt..
Nu har hon äntligen somnat in, och jag väcker henne inte för att åka, nu får hon sova en stund så hon orkar!!
Vad är det för FEL??? Ge mig styrka!!!

Baka baka jättetårta, det är vad jag sysslar med denna ljuvliga söndags förmiddag, åh vad jag saknat att baka, så nu blir detallt på en gång =) Springer här med mitt somriga jordgubbsförkläde med vågiga puffsömmar, gammaldags och helt perfekt.. Springer omkring här och vispar från skål till skål med tekoppen brevid och visslar glatt olika stämmor, så dyker Markus upp bakom som en surprise och utbrister kaxigt "ojdå, någon som är på bra humör här" och visslar upp i ton han också.. Suck, då plockar jag fram mitt riktiga humör, PMS-ig som jag är just nu egentligen... Men lika glad igen då han vände på klacken, att bli kommenterad på kaxigt vis när jag är på bra humör är ingen hit, så nu kan han sitta i garaget tills gästerna kommer ;) Nejdå, han måste ju bada Venla först såklart..

Hon sover så snällt i sin säng och vi har hunnit vara mycket kreativa här idag.. Just nu väntar jag på att margarinet ska svalna någon gång så jag får fortsätta med mitt, men det tar tydligen tid, trots kylklampen under!

Gissa vem som njöt i sin mammas och pappas säng imorse? Jo, Venla! Det är faktiskt kanske bara 3e gången vi tar upp henne till oss på morgonen, vi myser gärna i soffan, men vi har lärt av andras misstag som numera kan ha hela barnaskaran mellan sig på nätterna, och så vill jag inte riktigt ha det! Men det är ju så fantastiskt mysigt att ha henne där på morgonen..

Bifogar foto av nappflaskträdet som jag kan rekomendera varmt, allt i ett och samma träd och ni finner det på barnens hus! Tack Carolina för bästa inspiration! Men det finns någon i huset som hatar "den där fula granjäveln", och det är ju knappast Venla som säger så!!

På tal om svordomar, I MADE IT!!! Jag svär inte mer, avvänjningen började från det att jag höll graviditetstesten i min hand, och det funkade! Vill inte att Venla ska bli som jag när jag var liten. Vuxna fick alltid säga till mig på skarpen för jag var så ful i munnen, också fick jag skämmas och bli jätteledsen.. Vems fel var det? Min ena storasyster fick alltid skäll av mamma om jag kom och frågade någonting olämpligt, det kunde låta såhär "mamma, ska vi äta kallskuren f*tta till middag" och observera att jag bara var 2-3 år och begrep inte felet jag gjorde, hon var ju min stora förebild!... Då ropade jämt mamma på nedervåningen "THEREEEESE"!!!! Haha, hon lärde mej allt hon kunde, och jag tog mej ur det själv!! Hur ska vi få herrn i huset att vårda språket då? Det kan bli en aningen svårare utmaning, perkele!!

Kram till er

Ja, det blir ju inte alltid som man tänkt sig, men det vet väl alla!!! Sitter här och undrar vart våran mysdag tog ivägen? Ja, inte fasen blev det på Markus jaktmark med ryggsäcken full av grillkorv iallafall som tänkt.. Först deppig över inställda planer med eckerö, men glad igen då vi lade upp dagen på ett annat perfekt vis, en mysdag med familjen utan måsten!! Packa ryggan och dra till skogs, grilla korv, spela spel, äta popcorn osv...

Innan vi skulle bege oss så skulle såklart prinsessan få mat i magen! Efterson min bröstmjölk börjar sina i frysen så skulle vi göra en fin övergång och ge ett mål babysemp idag. Hon fick ett mål på sjukhuset innan vi åkte hem för att se att hon inte reagerade på det! Hon fick bara i sig 50 ml, hon har varit svår hela kvällen igår och natten, och nu bara 50, men det vänder väl tänkte vi.. Direkt efter målet så blir hon otröstlig och gråter tårar, och jag var inte långt därifrån när jag förstod hur ont i magen hon måste ha! Jag sitter med henne en stund, och efter en ganska lång stund somnade hon i sin säng.. Efter en kvart ropar Markus och ber mig komma, då var Venla helt uppsvälld i ansiktet och öronen, det blev värre och värre, så vi valde att ringa kliniken som såklart ville att vi skulle komma.. Varför just idag när vi äntligen hade planerat in en kravlös helg?? Det lär aldrig mer hända i världshistorien..... Kunde vi inte ha gett babysempen imorgon istället?

Vi åkte iallafall in, där möter Mia oss, tack och lov att det var någon som varit med Venla mycket på slutet.. Hon ville se på när vi matar Venla, och det tar inte lång stund så kastar hon upp kaskad på kaskadspya... Nu när hon äntligen fick i sig 90 ml, hon måste ha varit riktigt hungrig, så kommer ALLT upp... Ja, nu väntar vi med spänning på att dietisten ska ringa på måndag.. Komjölksallergi? Laktos?? Vad HÄNDER???????????

Jag har iallafall myst runt i mina nya kläder idag och Markus har sprungit runt med kameran.. Och imorgon får vi besök, de ska fira mej sen jag fyllde, vad det nu är att fira, 24 men känner mej som 65 ibland! Markus känner sig nog ännu äldre idag efter träningspasset i förrgår, så skulle han behöva köras runt i rullstol!!

Stackars stackars min lilla Venla! Aldrig lugn och ro. Och stackars stackars hennes mamma och pappa som för en gångs skull inte skulle behöva köra till stan! Men vi får väl skylla oss själva som bor så illa till antar jag!!!

Vet någon föressten hur det är med fritt vårdval?? Vi har funderat på det här idag, resurserna finns ju såklart i Uppsala, men nu när vi är så nära utskrivning och övergår till Uppsala så är det ändå regelbunden kontakt med Dietist, sjukgymnast etc... Och det funkar ju bara inte att åka till Uppsala som en jojo, det är ju mer än dubbelt så långt som till Gävle! Hade vi bot EN endaste kilometer lite längre ut på vägen så hade vi fått välja landsting, för där sitter en ful länsgränsstolpe! Eller så skulle jag ta den under armen och sätta bakom vårat hus? Så retligt så jag spyr! Jag kör inte i Uppsala, jag VÄGRAR!!!! Jag är rädd =( Om man väljer att byta landsting för all framtid då så länge det inte är riktigt kritiskt, går det??? Jag vet inte vart vi ska vända oss, och jag antar att jag aldrig får svar på den frågan!

Jag har nyss bakat daimgömmor, jättegoda, och imorgonbitti ska jag göra en RiceCrisp Tårta, recept kommer när jag vet hur den blev =) För imorgon kommer Markus mamma och pappa, samt Markus bror Mika med fru Therese och deras sockersöta flickor Fanny och Nora! Dom ska få träffa sin kusin för första gången, äntligen!

Nu ska jag och Venla mysa ner oss i känguruställning, hon luktar så gott hela hon och jag kan inte få nog <3 Hoppas ni har en fin kväll, bifogar lite bilder!!

KRAM



Test inför permanenten, tycker det här känns skitsvårt, så kluven!



Mina nya kläder som är allt annat än jag, men som jag älskar!


Söta Fina Venla med sin docka hon fick när hon blev inlagd för RS!


Kärlek till världens modigaste tjej <3


Casper Carlsson (blivande Henning) rotade lite i sin blivande fru Venla
Hennings garderob och fann detta!

Ikväll har hjärnan spelat mig ett spratt. Några gånger varje dag så spelas förlossningen och Venlas första vecka i livet upp i mitt huvud, det kan jag leva med. Men ikväll har det snurrat i ett. Sitter och snyftar lite i smyg medans Markus sitter vid TV-spelet!
Bara de där orden "ring neonatalen, det blir barn inatt".. För mej var hon redan borta, jag visste ingenting om prematurfödsel, hur skulle ett barn kunna överleva efter så kort tid i magen? Oj vad jag grät, paniken och hysterin över att jag inte kunde göra ett dugg.. Maktlösheten!!! Smärtan, och se hur de tar mitt barn och går, Markus fort efter, kvar ligger jag..... ensam! Inte den lyckliga starten där vi får vara tillsammans. Alla bara gick, och jag fick somna på en kudde dyngsur av mina tårar! Hur kan de lämna mej där ensam med all oro, varför kunde ingen sitta hos mig?? Att Markus följer med Venla var en självklarhet, men känslan av att slita ur hjärtat ur kroppen på mig går att jämföras. Allt brast, och ikväll är jag där... igen! Jag tror jag behöver återvända en gång för alla för att åter kunna gå vidare, men jag kommer alltid att minnas!

Jag fick se henne som hastigast efter någon timme, hon var så liten, jag frågade hur stora chanser hon hade, när de svarade 90% så brast det igen. Oddsen är goda, men 10% är mycket, jag har tillhört de 10% så många gånger förut, låt inte min flicka tillhöra dessa!
Först nu har jag kunnat förstå hur starka vi varit, starka som kunnat leva i 2 olika världar på samma gång. Jag ser knappt skärmen framför mig, tårarna bränner, men det är mest av glädje! Vi har fixat de, vi är i MÅL nu! Aldrig trodde jag att det här dagen skulle komma. Från att ha försökt hanterat vårat barn om ligger inbäddad i slangar, tills att inte ens ha sonden kvar längre, helt otroligt vad vården kan idag, TACK!! Vad är ett simpelt tack? Vi skulle kunna bjuda ut hela personalstyrkan på restaurang, men vad är det? De har räddat livet på mitt barn, hon sover i sin säng nu, precis som det ska vara, som att ingenting skulle ha hänt. Hon är som vilken nyfödd som helst nu, men för oss är hon så mycket mer!

När vi fick beskedet att flytta till Gävle, allt brast igen, hon var bara 8 dagar gammal och vägde lite över 700 gram! Vi skulle färdas på motorvägen medans våran flicka ensam skulle flygas över oss. Den oro som vi hade går inte att jämföra med nåt! Då är jag glad att polisen inte stod längst vägen!

Vilken resa... Men jag är glad att jag fick genomgå det här, jag är rik på både kärlek och erfarenheter, och på kuppen fick vi en sockersöt dotter som vi nu vet klarar allt! Det här är någonting som jag tror att jag kommer skriva om då och då, när jag behöver helt enkelt! Det känns redan bättre, dags att tvätte bort dagens makeup, det lilla som sitter kvar iallafall!

Godnatt!

Mitt hjärta borde vara fyllt nu efter så många levnadsår, ändå tycks det komma fler och fler till mig, en del för att stanna och en del för att åter gå! Jag pratar om bekanta, vänner, släkt och familj.. Ibland känner jag bara att mitt hjärta inte rymmer fler, ändå kommer bara fler och fler, och det sliter i mig att behöva "städa" ibland då jag inte är mer än människa och inte har den tid jag önskar att jag hade!
Det blev lätt att rensa bland allihopa då jag träffade Markus och flyttade. Det fanns dom som inte accepterade mitt val av kärlek, som tyckte att han var för gammal för mej???? Men som ändå inte valde att gå. Dom "kickade" jag!!!!! Vaddå för gammal? Nog för att han blir 30 i april, DÄR kan vi prata gammal ;) , men när jag var 18 och han 24, han var ju rena rama ungdomen, precis som jag idag =) Energitjuvar ska man passa sig riktigt noga för, de ger ingenting annat är problem, jag hade en hel svärm runt mig, och det kan bara sluta på ett sätt. Efter 6 år med Markus så har jag vuxit och lärt mig så mycket. Ja, jag var faktiskt ung när vi träffades, och jag slukades av kärleken, MEN, jag glömde aldrig bort mina vänner. Jag trodde nog aldrig för 6 år sedan att jag skulle vara den jag är idag, och jag erkänner gärna att jag är bortskämd av livet, jag begär ingenting mer, önska går, men jag tar ingenting för givet!
Och vilka vänner jag har, ja, dessa själar är väldigt olika varandra, och tyvär är skaran så blandad så ingen av dom tycker om varandra, haha, men huvudsaken de accepterar mej och mina val!! Och jag njuter ändå, jag hoppar gärna in och "gästar" i andras "gäng" så jag också får "hänga" ibland =)
Jag har fått många nya vänner också sen Venla kom till världen, men den här gången har jag träffat vuxna vänner, lite vuxnare än mig åtminstånde, för alla som är äldre än mig kommer jag alltid att kalla vuxna, finner inget annat ord! Sen fanns det även ett par stycken som kom in i mitt liv som jag faktiskt tyckte väldigt mycket om, men tiden är nu passerad, och det gjorde så ont i mig ett tag så jag trodde jag skulle gå itu, men nu är den riktiga vardagen här och jag älskar just det liv jag har!

Jag och Venla var på kliniken idag, jag hade massa frågor och funderingar som jag fick svar på. Bland annat gjordes ett UL på hennes hjärta, och duktus (den eller det som orsakar blåsljudet) har börjat att stänga sig nu, jättebra! Vi var hon ögonläkaren med henne för sista gången förra veckan, allt såg bra ut, och eftersom hon nu är fullgången så behöver det inte följas upp. Men UL på hjärtat ska göras om någon månad igen..
Sen kom Stina och besvarade alla mina frågor. Tänk att jag skrev igår att jag sa till Markus att jag ville dra sonden på Venla.. Trot bestämt att jag fick min vilja igenom UTAN att ens fråga, för Laszlo sa idag att han tyckte vi skulle ta bort sonden. Så nu återstår bara ett problem, att hon ska lära sig suga ordentligt, om hon stannar eller tappar vikt så får hon tillbaka sonden nästa fredag, mammas största skräck!
Stina provade att mata ett mål på kliniken och konstaterade snabbt att Venla är ganska tafflig när det gäller sugningen, inte riktigt henens grej! Så jag gör inget fel (hur man nu skulle kunna mata fel), men man undrar ju såklart.. Sånu gäller det att hålla nerverna på plats fröken Emma!!! Det var jätteroligt att träffa Laszlo och Stina igen, plus att jag fick en snabbtitt av Gunilla och Mia, ja, nu känns det så verkligt att vi har flyttat därifrån, att vi bara är besökare, känner mej lycklig och lättad, samtidigt som jag känner saknad och tyngd, men i frågan att vara här hemma eller på kliniken blir det inte så svårt =) Är glad för de snabbvisiter vi gör, de räcker bra!

Direkt från kliniken åkte vi hem till Venlas farmor och farfar där våran andra busunge var, när farmor sitter med Venla så hör vi hur Venlas bilstol gungar fram och tillbaka, när vi vänder oss om och tittar så har Tassu lagt sig bekvämt och gungar där fram och tillbaka, haha... Gullunge!
Påväg hem från kliniken så var det ett jättestort last framför mej, det gick i 30 och jag kunde knappt köra om pga svindeln. det var det största jag någonsin sett i trafiken, jag vet inte exakt vad det var, men en bärgningsbil med kanske 2 grävskopor på varandra? Ja, jag vet inte, det såg lustigt ut, och folk som låg bakom mig måste ha trott att jag var full!

Jag har ingenting att göra här hemma, jag blir liksom helt rastlös när tvätten är slut och disken är diskad.. Att tvätta tvätten och hänga upp skulle kunna vara ett intresse jag har, iallafall i kategorin hemsysslor.. Tänk om jag hade haft samma passion för att tvätta fönstrena, då hade kanske vi också sett ut ibland!!!

Näe, nu saknar vi Markus här hemma, han drog till det nya gymmet i stan, PUSH! Och det tycker vi att ni också ska göra.. En av Markus bästa vänner flyttade upp från Lund och startade upp gymmet, det öppnades i måndags, så jag gör nu lite smygreklam!
Nu verkar skrutt börja knorra och vara hungrig igen, BRA! För det gick inte särskilt bra förra måltiden.. Hej hej, och kram till er!

Som ni märker så uppdaterar jag inte alls lika ofta längre, och ni läsare har börjat droppat av, vilket har påverkat mej att inte lösenordsskydda bloggen. För eftersom jag vet nu vilka som läser bloggen och inte så stämmer det med läsarstatistiken! BRA!
Jag känner att jag inte behöver skriva lika ofta längre, jag har inte det behovet, vardagen flyter på utan att jag skriver. Och jag prioriterar att vara med Venla på dagarna istället för att sitta vid datorn non-stop. Någonting som har hänt de senaste dagarna är att vi tillbringar dagarna på Venlas rum hon och jag. Jag sitter och binder pärlödlor eller läser en bra bok medans hon sover, och vi har installerat oss riktigt bra i hennes näste, riktigt mysigt!
Min terapi på kliniken var just pärlorna, jag gjorde smycken och ödlor till förbannelse, Venla har fått en hel ödlefarm, det blev både finska ödlor, svenska ödlor, färgglada, stilrena, ja, det blev hur många som helst medans min dotter kämpade med andningen!

Jag tänker mycket på hur fläng i munnen jag har blivit, ibland borde det sättas munkavel på mig, glömmer bort att tänka éfter före och jag får ofta bli generad.. Dags att sätta lite fart på hjärnan!

Jag glömmer ofta bort att jag har godisförbud också, kom på mig själv i söndags då jag frossade som aldrig förr, sen ligger jag och jäser och mår hur dåligt som helst, inte bra!! Tur att det inte händer så ofta =) Jag som älskar zoo-apor blev överlycklig när jag var på Ica där vid dollarstore och upptäckte att de hade zoo-snören, MUMS!! Att rekomendera!

Igår hade jag en dag med massa träning, utan att jag visste om det själv. Först tog jag Venla i vagnen och Tassu i kopplet och gick runt Karlholm, hur härligt som helst. Men jag lyckades däremot att ramla omkull, dessutom höll jag på att dra vagnen med mej. Mitt i ett villaområde skedde detta, reste mig upp fort, sopade av mej och powerwalkade vidare i hopp om att ingen sett mig, tills bilen bakom rullar upp och frågar hur det gick, artigt svarade jag att det gick bra. Helst av allt hade jag velat svara "vaddå, nä, jag har inte ramlat, DU såg fel"!!! Det är någonting riktigt pinsamt med att ramla omkull, varför det? Det gör vi alla titt som tätt.. Ändå skulle jag kunna slå mej nästintill medvetslös och ändå låtsas som att ingenting hänt bara för att jag skäms så! Men om jag ska vara ärlig så har jag riktigt ont i knät idag. Ingen mer powerwalk vintertid!
Hur kan man ramla när man håller i vagnen?? Trots det så är det lika svårt att gå utan vagnen när man väl har vant sig, finner inte riktigt balansen!

Sent igår, straxt före 19 så kom jag på att jag kanske skulle åka och träna, Markus tyckte det var en bra ide, så han kickade iväg mej till stan, och jag hann =) Spontant och mycket trevligt. Dock var jag döende och riktigt seg efter en halvtimme att jag inte riktigt förstod hur jag skulle fixa n halvtimme till.. Och just precis då, i rättan tid så kommer en E-type låt, finns det nån här som inte vill ge gärnet till E-type? Jag älskar honom!

På vägen hem från träningen så tänkte jag en del på Venla.. Jag har blivit så harig då det gäller att köra bil i mörkret, och framförallt med så dyrbar last som sitt barn i! Jag har den här vintern varit jätterädd för mörkerkörning, och det är nästan så illa att jag tänker börja prioritera bort körning i mörkret. EN gång har jag kört bil med Venla i mörkret, då var jag själv och låg under 70-strecket hela vägen hem från stan, totalt skräckslagen. Då kan man undra ifall det är värt det!

En del kvinnor som fött barn tappar magen med godisskålen brevid sig efter bara 2 veckor, hur går det till? Jag måste anstränga mej till tusen och lyckas ändå inte. Kilomässigt så är jag nu under den vikten som jag hade innan jag blev gravid, men magen, den vill inte försvinna..

Tänkte på ett par år sen då jag och min kära vän Sandra kom på solskensiden att vi skulle gå och möta varandra från där vi bodde. Till saken hör den att det var vinter och iskallt, plus att jag skulle åka och köpa nya springskor på eftermiddagen, OCH milavståndet mellan oss är inte bara 1 mil, utan 4 mil.. Men vi fixade det, hon hann lite längre än mej då jag fick stora skavsår, och att samma eftermiddag åka och prova skor var en dum ide då fötterna värkte! Haha, sen har vi cyklat flera gånger också, men det är ju en helt annan sak. Om några år kan jag och Venla ta picknick med oss och cykla till Sandra =)

Jag är inne i ett lyckorus just nu, ingenting kan sätta käppar i hjulen för mej, det finns någon som försöker... men förgäves! Sitter på mitt lilla rosa moln och filosoferar..

Idag, nu snart så kommer Markus föräldrar hem efter 8 dagar i stockholm, ska bli roligt att ses igen!! Och vet ni vad jag ska göra imorgon? Åka till frissan och prova locka håret med spolar för en eventuell permanent. Har insett nu att jag inte har tid för min andra sambo plattången då både Venla och Tassu tar mycket tid. Vore fantastiskt skönt att bara kunna kliva ur duschen och THAT'S IT!!! Orkar inte leva med mitt feminina beteende hela tiden. Jag är inte en sån som orkar sminka mej varje dag och jobba mej svettig med håret.. Näe, snabbt ska det gå.. Dock tycktes det bli en hobby under sjukhusvistelsen, vad skulle jag göra hela dagarna, så att stå vid spegeln nån timme blev snabbt kul, men nu måste jag försöka tänka att jag inte har den tiden eller lusten om jag bara ska gå hemma!

Nu ringer matklockan för liten =) Kram till er..



Födelsedagsbarnet och 2 sötnosar i familjen <3


Såklart han ska ha fluga när man är på kalas!


Tröttfis!


MUMS!!


Första gången i gymmet!


Fina va?


Det blev en tomtefamilj gjorda också =)


Familjen terapi =)

Tyckte att åtminstånde jag och Markus kunde fika alla hundra bullar som jag o Madde gjorde igår eftersom systrarna har sjuka barn och Markus brors familj även dom är sjuk och Markus föräldrar är på en plats där dom behövs mycket bättre än hos mej idag <3 .. Men såklart så har Markus ju jour, det har varit lugnt hela veckan och helgen, och just idag, hans sista dag i jour så får han bli utryckt. Morr!!! Just på min födelsedag! Men Venla och Tassu fyller verkligen min dag här i stugan, och mina föräldrar kommer ikväll, plus ett par bekanta här i byn!! Men tills dess får jag ta mig en bit cheescake och minifira med resten av familjen.

Jag har så mycket kärlek i kroppen just nu, tyckte för en vecka sen att jag älskade gränslöst och nått toppen, men nu vet jag baske mig inte var jag ska göra av all kärlek? Kan inte ge utlopp för den riktigt, men att sitta och titta på Venla och min familj på kvällarna tycks vara mer intressant än alla TV-program i världen! Och jag är så lycklig att Tassu är så snäll!

Markus, Tassu och Venla kom med frukost och tända ljus och väckte mig, bättre uppvaknande får man inte! Dock tyckte Tassu att brickan var värd mer uppmärksamhet än självaste födelsedagsbarnet, JAG!!! Och han tyckte minsann att det var han som skulle få äta upp allting på brickan! Men jag fick en fantastisk morgon <3 Och vet ni, JUST i samma minut som jag sitter här så ringde Markus och sa att han var på väg hem redan, Tjohooo!! Så nu alla Stora Enso folk får ni låta Markus vara ifred, bara just idag =)

Ett stort intresse jag har är att köra bil, och i Fredags fick jag köra mycket bil, först till ett ställe som ligger någonstans mellan Tierp och Örbyhus (får inte bli för uppenbart).. Och vet ni, jag har fått ett jobb till =0D Jag jobbar med sånt som jag vill jobba med, utvecklingsstörda och CP-skadade.. Och nu har jag fått ett till barn att vara med med CP-skada.. Så nu måste jag skynda mej att lära teckenspråk =)
Att köra bil och poppa musik när jag är själv i bilen är bland det bästa jag vet, och just i fredags var det soligt så man fick ta på solbrillorna, vilken känsla!

I fredags hade jag och Venla myskväll med Jessica, vi åt tacos och pratade strunt, samt drack mjölk och ramlösa eftersom vi glömde köpa läsk =) Men kvällen var fantastisk, och vi fick mycket vettigt sagt, plus mycket ovettigt! Det är den här underbara tjejen som är mitt resesällskap till eckerö nästa lördag!



Jag har väl aldrig känt mig så stressad som nu när jag har barn.. Alla andra som haft bebisar har man alltid rättat sig efter vad gäller tider och rutiner, en självklarhet. Och dom har tagit sin tid med ro (vad jag vet).. Klart att vi blir behandlade lika nu, men ändå känner jag både stress och press så fort vardagen bryts av med besök eller en tripp till kliniken, samtidigt som jag njuter av att komma iväg.. Men från och med nu ska Venla få sin tid och jag ska inte bli en stressad mamma!

Gravida..... Det skär i mig att se gravida i lyckorus, jag blir så lycklig för deras skull, men för min egen känns det tungt. Vet inte vad jag har hamnat i för karusell den här gången. Men just höggravida, förväntningen, spänningen.... ja, allt de där som jag aldrig fick uppleva! Jag hoppas det blir annorlunda med tvåan! Och jag längtar redan, trots en kaotisk graviditet, men smärtkänslorna börjar blekna alltmer, och nu minns jag det hela mer och mer som en härlig känsla, trots felbehandlingar och livrädsla för min dotters liv. Men allt har ju gått bra, och nu är hon som vilken bebis som helst, och snart blir vi utskrivna, ja, känslan är obeskrivlig... underbar!

Dags att besöka duschen innan maken kommer hem.. Make, har kommit på mig själv att säga "min man" lite här och där i vardagen, det får mej att känna mig som en gammal kärring, jättekonstigt! Men han är och förblir min älskade man =) <3


Velna, kvällen före mammas födelsedag <3


Tassu väntar på ett "varsågod", han lär få vänta lääänge =)


Massa bullar från igår, mums!


Venla nakenfis hade blöjfri dag igår, mycket tvätt till mamma =)
Tur att jag älskar att tvätta =) Fler blöjfria dagar tack!

Vi hörs! Stor stor Kram från mig...

Jag är livrädd varje gång jag tar Venla utanför ytterdörren, livrädd för bassilusker! Var till Neonatalen idag för att droppa i ögonen inför ögonbesöket... När vi ska gå till bilen för att åka hem så står en farbror bakom mig i kön då jag ska checka ut oss, han trycker sig ner i vagnen och flåsar på Venla.. Minuterna innan så hörde jag att det finns RS på neo och att vinterkräksjukan går på sjukhuset, förstår inte människor då att de inte bör komma så nära en sån liten?? I normala fall hade jag stolt visat upp min dotter, men jag stod mest spänd nu! Han sa att hon var söt, men det är hon inte om 10 år.. Hmpf, min Venla kommer alltid vara vacker som en dag, så det så!!!!!!!!

Det är så härligt var gång jag får stoppa Venla i bilen och färdas, det bryter liksom av vardagen lite, dock så blir det inte oftare än en gång i veckan, lagomt! Efter sjukhusbesöket så åkte vi hem till min mamma och pappa, vi tog en promenad i Gårdskär, helt underbart! Jag ser i normala fall ut som ett vandrande lik här om dagarna, men ikväll är jag rosig och fin, och Venl är också rödblommig och varm! Men jag är fryssen, har tagit mej 2 koppar te och ska snart hämta en tredje!

Venla fick sitt första bokpaket igår, vi har gått med i Goboken, den klubben rekomenderar jag, iallafall ett par paket! Fick en föräldrarhandbok som handlar om vilka olika lekar man kan leka med sitt barn från 0 månader (där vi är nu) upp tills 10 år, toppen!!

Jag var ju i stan igår också, tränade på Friskis och Svettis, jag njuter så otroligt efteråt, men mitt i det så håller jag på att dö! ja, den ger mej mycket, framförallt så blir jag så glad av att komma iväg och träna!! Men innan träningen skulle jag in till stan och försöka hitta några nya plagg åt mej, rensade nyligen garderoben, och nu ekar den tomt. Dock sparade jag ett par mammabyxor som jag ibland använder i smyg *fniss*... Byxorna upp till armhålan is the shit!! Men tror ni jag hittade kläder åt MIG???? Näe, så hopplöst, och tiden den skenar, suck! Men Venla fick 2 par hängselbyxor, hon har ju inga byxor stackarn, bar 2 par =) Alla andra är storlek 56, ALLDELES för stora än! Det här med kläder.. jag säger som en annan härlig prematurmamma, det känns tufft, vemodigt och fruktansvärt smärtsamt för ett mammahjärta att plocka bort alla ministorlekarna.. Jag mår så dåigt av det.. Givetvis är jag lycklig att hon växer och mår bra, men ack så jobbigt.. När man började på storlek 32, sen kändes det en del att byta upp sig till den stora storleken 38, sen 44, och nu har vi sakta men säkert gått över till 50, dock är det lite stort än.. Nu är alla pyttekläder ett minne blått i Venlas prematurlåda <3

Jag skulle parkera i nians P-hus igår och lyckas snurra in mej så in i norden att jag till slut var "vilse"??? Jag som pratar om att flytta till stan. Tror bestämt att jag tar mitt förnuft till fånga och stannar här med mina bönder! Till råga på allt så skulle jag köra efter GPS:en igår, lätt som en plätt, är nästan framme vid målet så håller jag nästan på att hamna i snödrivan, skitgrejer!! Gps är en pryl för tekniknördar, den är totalt LIVSFARLIG att ha med sig i trafiken, den kan bara sluta i katastrof om alla glor på GPS skärmarna istället för på vägen! Som gjord för att köra ihjäl sig.. Eller så är det jag som är lite mindre begåvad, vad vet jag!

Den här gången på träningen kunde jag också skutta runt utan att "moona", byxorna satt minsann där de skulle, det var ju bara jag som var dum förut och trodde att jag fortfarande kunde träna i mammabyxor. Ett stort steg att lämna mamma-garderoben också! Men tack vare Sandra så är det syndromet nu förbi =)
När jag åker iväg som jag gjorde igår så får jag en sådan Venla-abstinens, och jag tror att jag ska klara av att vara borta en halv dag på eckerö? Oj oj oj, jag dör nog!! Jag är så totalt förälskad i den här tjejen att jag inte kan finna ord!! Och för varje dag som går så blir jag bara lyckligare och lyckligare. Har aldrig känt såhär förut. Vilken gåva!!!

Jag har ju födelsedag på söndag, och jag har inte bakat så mycket som en liten kaka än.. Hade allt varit normalt hade jag hållt på att producerat godsaker i en veckas tid redan.. Men allt är inte normalt.... inte än! Men lite bullar har jag iallafall tänkt göra på lördag, och ett par cheescake, och Markus tänkte göra en tårta <3 Vilken karl!! Det är inte alla som har två kvinnor i huset, varav den ena faktiskt är världens finaste man, ja, han är bra på alla vis, även fast jag ibland känner för skiljsmässa när det blåser motvind.. Men på vågen väger kärleken 99,9 kg och resten bara några gram...

Nu ska jag få ryggmassage, med all rätt efter kvällar av fotklämningar =) Vi ses!

KRAM

Nu vill jag flytta härifrån, är färdig med Karlholm nu.. Har jag råd att bila till och från Gävle flera gånger i veckan så kan jag lika gärna göra mej råd att bo där, för nu är jag less.. Riktigt less!!! Men jag tar gärna familjen med mej! Tror inte mannen i huset är så förtjust i den iden...

Hur var det nu, var det "escudos" dom samlade på "solsidan".. Jag har snart full pott, och som dom sa ska man inte samla på sig för många escudos utifall att man skiljer sig, man kan ju inte ta med dom in i nästa förhållande! Dom är roliga där på solsidan, en serie helt i min smak..
Markus har som tidigare nämnt beredskap/jour hela veckan lång, och jag är redan less på Karlholmsluften. Tänk om jag kunde ta Venla med mej och åka och ta en fika med en vän i Gävle, jag KVÄVS här! Och jag är så arg ikväll så det ryker ur mina öron, och ju argare jag blir dessto gladare gör jag alla andra.. Suck! Jag ger upp... Måste fokusera, det gör jag bäst genom skrivandet, kan ju försöka! Egentligen ska man inte blogga arg, dock är det då man behöver det som bäst, men jag vet hur man skulle få ångra sig dagen efter när alla fula grodor har hoppat klart!

Markus beredskapsvecka började inte så bra, idag jobbade han 14 timmar, och så fort han passerar tröskeln så är det typ godnatt! Jag vet inte vem det är värst för egentligen, han skulle nog svara att det är mest synd om honom! Men här sitter vi hela dagen och saknar honom, när han sen kommer hem kan jag inte låta bli att visa min besvikelse.. Han får träffa sina vänner hela dagen, dock under arbetet, men han har NÅN att prata med. Jag får ha kvalitetstid med våran dotter, och jag njuter fullt ut, konstigt vore det annars. Fast jag vet att jag skulle njuta så mycket mer om jag fick ha en dag i veckan som var bara min, där jag kan träffa och prata med någon!! Så jag får sakna min familj.. Det är jättekörigt med hund och barn, det tänker jag inte förneka, och hur länge orkar man? Tassu är så snäll mot Venla och Venla i sin tur är världens snällaste och lugnaste bebis! Ändå klagar jag.. Men varje gång Tassu ska ut så är det full mundering på Venla som gäller, och dagarna går i ett!

Jag, Venla och Tassu tog en promenad idag, reflexväst på Tassu i storlek XS som han ändå drunknar i, kattväst sökes! Väst på mej och väst på vagnen, dags för powerwalk! Kände mej laddad för en riktig härlig promenad, men jag hade en tuss vid sidan av som gärna stannar överallt. Efter att ha brottats med honom de första 3 kilometrarna så är man ganska slut, och DÅ tycker han att vi ska galoppera hela vägen hem vilket var 2 kilometer till... Suck! I all hast så höll vi dessutom på att frontalkrocka med en galen skidåkare. Jag som såklart glömde bort att vi har fantastiska skidspår och att det faktiskt var vinter halvspringer med galen hund och vagn, och där kom den..... Skidåkaren med brillor på ögonen, och jag lika galen! Tur att det slutade i skratt istället för slagsmål!

Det var min dag det.. Hur har eran dag varit?

Huset fick vara tänt inatt i fönstrena mot baksidan, framsidan sköter sig själva =) Men jag vågade inte ens stoppa ner tårna från sänggaveln, illa! Och nu på ljusa dagen så undrar jag vad det var för fel på mig egentligen?? Nu är jag nyladdad för en till läskig film, men bara om jag får hålla Markus i handen ;)

När jag var liten så hade jag skruvkorkar i hela håret, alldeles fantastiskt gullig! Det måste jag själv erkänna, men idag är jag inte lika gullig med halvskruvar lite här och där, som ter sig på alla andra vis än just skruvar! Ser lite "affro" ut, och jag får ständigt bo vid plattången, och då är jag inte fåfäng! Men använder jag inte plattången så ser det ut som att jag inte dragit en borste i håret på en hel vecka... MINST! Och innan plattången kom in i mitt liv, haha, ja, då var det inte så skojigt att heta Emma...
Nu när jag badar Venla så ser jag små små små skruvar, en här och en där.... Framförallt i bakhuvudet.. Jag är mer eller mindre övertygad att vi har en till "Trixie" i familjen... Men efter att ha "fixat till" hennes frilla så försvinner dom!

*Fniss*, jag var ute med Venla och Tassu och gick idag på förmiddagen, jag känner hur en kraftfylld vind blåser över, känner hur jag nästan sveper med, så jag kan inte låta bli att titta på Tassu som i samma sekund lyfter benet och ska kissa, och den där lilla 3-kilos tussen blåste omkull på en gång, lika förvånad som jag, hahaha!!! Men svansen mellan benen så lommade han vidare tätt tätt intill mig och vagnen =)

Imorgon ska jag äntligen få komma iväg och träna, plus att jag måste köpa mig en almanacka, har ju ingen koll på någonting i livet längre, dessutom ska jag börja jobba med en liten kille 1 dag i veckan några timmar, och med arbete, barn, sjukhustider och mina egna inplanerade aktiviteter så KRÄVS en almanacka..

Bokade nyss resan tills nästa söndag, vi blev inte så många som åker, närmare bestämt bara jag och min fina vän Jessica =) Men det kommer bli riktigt trevligt, andas annan luft en karlholms utnötta luft! Eckerölinjen blir det. Det som är så bra är att dom från Gävle nu har satt in en senare buss så man kan åka med 15.00 färjan, hur bra är inte det? Dagarna blir så långa annars.. Det får VS-trafik en ros för!

Vad sägs om att göra lite nytta? Kram sålänge..

Fy vilken läskig film jag såg nyss. Jag älskade rysare när jag var yngre, sen började jag drömma konstigt och fick lite ångest, så jag undvek sådana filmer. Men thrillers gillar jag mycket! Så ikväll skulle jag och Markus se "Orphan", den handlar om ett föräldrarpar som nyligen fått missfall, och för att komma över sorgen så besöker de ett barnhem och adopterar en 9-årig flicka. Men hon är väl inte så snäll och oskuldsfull som hon verkar! En thriller, jag fastnade för den... Det går inte ens 10 minuter så sover Markus, och jag är alldeles förtrollad, det var så spännande så jag var tvungen att fortsätta titta. Skyll mig själv, nu ligger jag här i sängen och lyssnar till varenda litet ljud, vågar inte röra mig ur fläcken. Vilken fjant jag har blivit, men lamporna får lysa hos familjen Ryyti inatt, för det finns ingen här som är vaken som vågar gå runt och släcka! Jag säger som så många gånger förr, jag ska aldrig mer se en läskig film. Ångesten tar mig direkt och jag tänker mycket på döden och funderar!

Före filmen så såg vi en dokumentär på TV11, tror den hette "min mamma är topless" eller någonting sånt.. Mammor som gråter och känner misslyckande över sina döttrar som inte vill operera tuttarna. Jag satt bara och gapade och slutade aldrig förvånas när jag såg riktiga "bitchar" som var opererade på kroppens varenda millimeter..

Har fastnat för en ramlösa smak sen ett halvår tillbaka "smultron", den släpptes i samma veva som Ramlösa "rabarber", nu finns rabarber på stora flaskor och jag väntar med spänning på smultron! Jag börjar bli ruinerad på alla dessa småflaskor, och det här är min last, den måste jag få ha! Men jag får ju inte göra annat än panta flaskor!!

Någonting jag är riktigt uppretat över är hur våran tomt ser ut, och allt mot min vilja! DAGLIGEN får jag springa och plocka skräp längst staketet, godispapper, glasspapper, ölburkar, spritflaskor, colaetiketter, och till och med MC:Donalds skräp! Jag börjar bli riktigt jäkla less nu. På så vis är det jobbigt att bo precis bredvid cykelvägen som leder skolbarnen till och från skolan.. Tänk om alla föräldrar ärligt kan tala om för sina snälla barn vad som till slut händer med våran jord om alla skulle springa och kasta skräp överallt.. Det finns faktiskt papperskorgar, tänk om de istället kunda använda våran soptunna som står intill, så slapp jag plocka!! USH!

Sovdags, nu känner jag mig lite argare än innan, därmed också lite modigare, ska försöka mig på att släcka ner huset nu!

Natti natti..

Idag har snälla Mia från Neonatalen varit och "besiktat" Venla, vi fick en vikt på 3250 gram, hurra! När jag går här hemma och väntar på att någon ska komma, då är jag som ett barn på julafton, så förväntansfull.. Jag älskar att få besök, eller att besöka människor! Det blir ju lätt lite ensamt som sagt, iallafall just nu när Venla är så liten och fortfarande mest sover. Hon har sina vakna timmar mellan 16.00-23.00, såklart när hennes pappa är hemma och med oss! Så när jag äntligen får träffa någon så kan det kanske lätt bli så att jag pratar sönder dom, det är jag inte stolt över! Så att träffa väldigt pratglada vänner är "good for me"...

Jag och Mia pratade om ditten och datten, om barn, hundar och de hemligheter som faktiskt är bra att ha bakom barnens ryggar! Jag tog upp det här med att barn leker alldeles för lite idag. De flesta sitter vid datorn eller TV-spelet, och gör dom inte det så är dom i skolan eller sover.. Jag lekte mycket när jag var liten, och när jag blev större och fick mitt första Nintendo TV-spel så tvingade min mamma mig att vara ute och leka minst en timme innan jag satte mig vid spelet. Jag ogillade henne mycket då, men idag är jag nöjd med det! Barn blir ju såklart som sina föräldrar, och Markus ugglar gärna vid tv-spelet på hans "dötid", och jag ugglar gärna här vid datorn, om möjligt ännu mer nu när jag har en bärbar!
Så innan Venla blir stor och förstår så tycker jag att det är en utmärkt ide att spela tv-spel och sitta vid datorn när hon sover! Hon ska baskemig leka, det är ju kul att leka, och jag skulle bli så besvken om hon föredrar annat framför leken, för jag vill leka!

Jag känner mig så väldigt liten och ensam just nu. Så fort Mia gick ut genom dörren så blev det så tomt! och den här veckan kommer att bli en mardrömsvecka, jag vill inte vara med om det här.... Vännerna har antingen sjuka barn eller dagisbarn eller folk i sin närhet som är sjuka, vilka vi har blivit avrådda att träffa när situationen är som den är.
Och på det så har Markus beredskap nu fram tills nästa måndag, och jag sitter där jag sitter. Och till råga på det så är min mamma fortfarande på sjukhuset, pappa jobbar ju titt som tätt, och Markus föräldrar åkte till Stockholm nu och blir där i en vecka... Och här sitter jag och väntar på bättre tider.. Kanske skulle ta och baka lite till födelsedagen så jag slipper äta torra konsumbullar. För några gäster lär jag inte få, och jag slår vad om att markus jobbar hela dagen på söndag.. Positiva fröken Emma! Men jag glömde säga att jag trots allt mår bra, det hade kunnat vara värre, och det är så man får tänka!

Nu ska fröken Emma göra några fotoböcker. Sen jag skaffade digitalkameran så har jag blivit så dålig på att framkalla kort. Så jag gör års-fotoböcker, perfekt tycker jag!! Och däremellan så gör jag böcker från speciella tillfällen, såsom resor, graviditet, hundens första år etc... Att rekomendera! Men nu ligger jag efter, har inte gjort sen 2007, och det tar ju sin lilla tid, men, jag har all tid i världen!

Kram till er..

Åh, lyssna på den låten "every rose has its torn"! Jag gillar den... Mycket! En annan låt som etsat sig fast är "If I were a boy- beyonce".. En låt som jag har lyssnat lagomt mycket på utan att ledsna!!

Sen har jag mina dansklassiker.. IDAG kom jag på vad "artisten" egentligen heter och betyder, jag lyssnade lite extra på texterna på låtarna också, det skulle jag inte ha gjort! Haha, jag har ju barn nu, det här går inte, jag får börja lyssna på Lasse Berghagen istället!!!! Dansklassikerna är föressten "E-Rotic" musiken, sitter nästan i soffan och hoppar när musiken går igång. Den får mig att tänka på utlandet, strandpartyn, ja, lite så är det.. Men Venla får inte få för sig att det här är bra musik, så den får jag lyssna på när det är barnfritt!

Men "blandras" som jag är så blir jag lika lycklig av dansband och sånt.. En riktig allätare, hårdrocken har jag kanske lite svårare för, men när Markus får för sig att han är en hårdrockare för en kväll så får jag lov att tycka det är bra jag också. Annars är The Pouges ok, och CASH, han är bäst!!!!!!!!

Jag kan inte placeras i en kategori vad gäller någonting, musikstilen, klädstilen och ja... ALLT, jag hör inte hemma någonstans! Skönt att slippa bli uppdelad! Men mest av all är jag bara en mysmamma om jag får placera mig själv, och före det en MysEmma..
Venla har de mest märkligaste minerna för sig.. Det är ju alldeles fruktansvärt att hon ska se så otroligt underbar ut när hon är som mest ledsen, men om ni såg så skulle ni förstå! Hon gråter med stängd mun, och ett väldigt isolerat "bvuuu" hörs fort en gång. Sen tyst med hängande mungipor!! Gobiten. 
Och varje gång jag pussar henne på munnen så får hon STORA ögon, ser ut som att hon funderar massor.. Sen skrynklar hon ihop hela ansiktet =)
Jag kan bara säga en sak, kärlek gör mig sjuk!!!! Tänk att få se henne växa upp, vilken lyckost jag är, precis som alla andra mammor och pappor där ute... Vi har en fantastisk tid framför oss och vi är så viktiga!!

Hej hej 

Humöret har verkligen pendlat idag, största delen av dagen har jag varit lycklig. Men när jag först vaknade klockan 5 var jag som en huggorm, inte minst mot Markus! Tvärförbannad för att han har beredskap hela kommande vecka, trots att han gör allt så bra för oss! Men att sitta här hemma med barn och hund 24 timmar om dygnet i en hel vecka utan att få nåt som helst andrum, det skulle göra mej totalt knäpp. Allting hade varit annorlunda om situationen varit annorlunda, dvs att jag kunde ta med mig Venla och uträtta ärenden, ha barnvakt ett par timmar så jag fick träna etc...
Så efter att ha dealat lite så har han "gett bort" några jourtimmar en av veckans dagar! Någonting vi redan kommit överens om Innan jag blev arg, men jag kände nog bara för att bråka av mig lite, det var ju alldeles för länge sen sist =) Och bråka måste man få, för allting bli så mycket klarare efteråt, och man blir som nyförälskad, så det här med att bråka är min grej, då händer det saker ;)

Sen var jag glad ett tag.. Markus satt och killade mig på armen, så som jag brukar tycka om när han gör. Men ibland är han för länge på samma plätt, jag sitter och retar upp mig länge, kan inte få för mig att säga till i tid att känslan börjar bli irriterande. Efter alldeles för lång tid så blir jag istället ruskigt irriterad.. Varför är jag så? Är det jobbigt att öppna truten i tid eller att ta bort armen? Han är ju bara snäll...

Sen Tassu, min älskade hund! Jag har ett ständigt dåligt samvete om dagarna.. Jag morgonmös och lekte jämt med honom innan Venla kom, nu är det inte bara Tassu längre, och han är otroligt svartsjuk, fast han är jättesnäll mot Venla, lite småsur på mig ibland kanske..
Idag har han varit gnällig hela dagen, piper för minsta lilla, och jag har inte tid för honom hela tiden, det är jättejobbigt, för han trotsar gärna då genom att lyfta benet mot exempelvis kaminen eller Venlas filtar! Jag önskar att jag hade 8 armar, kanske hade vardagen känts lite smidigare då! Ändå är det samvetet och själen som gör ondast och jag känner mig om världens sämsta "mamma"!!!

Igår så grät Venla igen, alldeles förtvivlad för det tog så lång tid med maten.. Lilla gumman, hon kan ju! Men jag säger återigen att hon ändå är världens snällaste bebis! Alltid nöjd rakt igenom! Jag upptäckte en sak till när hon log, eller just ja, magknip var det, hon har skrattgropar, så tydliga och det är väl det härligaste som finns? =)

I förmiddags hade jag så otroligt ont i magen, kunde först inte sätta orden på var i magen, jag visste att jag känt det förut.. Hmm! Det blev värre och värre, till slut gick det inte att ta miste på varifrån smärtan kom, det var ju sammandragningar, nu?????? Jag begrep ingenting, men när jag hade som ondast så kändes det som när vi åkte in till förlossningen 2 dagar innan Venla föddes! Varför får man sammandragningar nu? Jättekonstigt, och jag minndes precis och kände återigen skräck för att föda en gång till! Vilken påminnelse jag fick. Hade jag inte vetat bättre så hade jag sagt åt Markus att packa, för vi måste till förlossningen!

Vi gick hem till Markus föräldrar idag, och undertiden så slängde vi ut täckena och kuddarna på "mattpiskaren" (ställningen där man piskar mattor..... om man är så duktig).. När vi kom hem några timmar senare så var en av kuddarna (MIN) genomfrusen och stenhård? Skumt.. Kudden är lite annorlunda, som en tempur fast MYCKET billigare från IKEA, vet inte vad den är stoppad med, men den var verkligen stenhård. Kastade den i golvet för att se efter exakt hur frysen den var, tvärstumt! Haha, lättroad Emma is in da house!

Njuter även av de fina blomsterbuketterna som står lite här och där i huset. Är man populär så är man ;) Vackra rosa tulpaner av bästa Madde fick jag i fredags, i torsdags fick vi ju blommor av Markus jaktlag och igår fick jag en jättevacker tulpanbukett i olika färger med kvistar i.. Den var från Markus föräldrar, lite förskott eftersom jag snart har födelsedag =)

Nu ska jag skaka liv i de andra familjemedlemmarna.. Försöka iallafall.. Markus sitter fast vid Tv-spelet som en liten söt pojke, Tassu är helt utslagen efter en gnällig dag och Venla väntar nog på sin mamma =)

Kram till er fina läsare!

Precis som rubriken säger.. Ont i huvudet idag, men inte så farligt så det är ohållbart! Men jag kände när jag vaknade imorse en konstig känsla i kroppen, trött och sliten lixom, en känsla jag inte känt på snart 1 år! Samtidigt känner jag lugnet.. Så skönt det är att ha en trygg familj att gosa ner sig med när det blir helg, även fast jag gärna föredrar vinkvällar ibland!

Jag hade en fantastisk kväll igår, lite crazy, men alldeles underbar! Dagen spenderades med Madde och Venla, vi promenerade, lekte med hunden och drack te med tända ljus.. Lovely! Sen kom Markus hem och lagade underbar mat åt oss, kylen började eka tomt på cider och vi gick hårt på vinet. Dock lite för mycket kroatiskt vin, vilket skit! Men med humöret på topp, så vad gör väl det? Skratt, tårar och flum blev det! Mycket fotograferande då vi båda har den gemensamma hobbyn!
När man ses så pass sällan som man gör med sina vänner så har man oftast väldigt mycket att prata om, jag fick äntligen prata ut om Venlas "dunder och brak" entre och tiden på neo, jag hade inte gjort det än, på riktigt! Och med vin i kroppen så blir man alltid lite extra blödig! Nästan 4 timmar tillbringade vi nere i bastun med ljus och många gemensamma gamla minnen!
Jag fick även en kick i baken vad gäller bokskrivandet, så nu känns det som att jag är lite igång igen, har fått lite mer skinn på näsan!

Straxt innan Madde kom igår så var jag ute med hunden, han älskar vintern... Bollar bollar bollar överallt!!!!!!!! Han blir som hypnotiserad av alla snöbollar! Och han riktigt tjuter av glädje när jag leker med han.. När vi väl skulle återvända in igen så ramlade jag ner från trappan med dunder och brak. Då var det inte ett dugg roligt med vintern längre, jättehalt..... Och kallt!

Trodde jag skulle bli liggandes på soffan hela dagen idag. Men icke! Är oförskämt pigg och glad, med tanke på vad jag utsatte kroppen för igår/inatt! Tog en förmiddagspromenad med My och Venla bus... Jättehärlig start på dagen!
Snart kommer Markus mamma och pappa och myser med oss, Tacos och Cola blir det, samt bastu idag igen.. Ja, eftersom vi är 30 procent svenskar i huset (jag och halva Venla) och resten finnar så kan vi ju lika gärna basta som att duscha.. Och jag måste faktiskt säga att jag älskar livet som ingift i en finsk familj =) Hälsan själv!

Ha en härlig kväll!

Vilken myskväll vi hade igår. Alldeles fantastisk, mer sånt!

Jag går fortfarande omkring i mitt underställ och känner mig sådär lagom snygg och "husfruig", blev till och med tvungen att sova med både strumpor och långkallingarna på, NÅGON vädrade sovrummet igår och glömde bort vad han gjorde- så när jag kom på det och skulle stänga 2 timmar innan sovdags så blåste det isbjörnar där inne.. *Burr*.. Det hann ju bli ganska varmt igen, men vid det laget var jag redan så nerkyld!

Jag vaknade imorse med mungiporna neråt och undrade vad sjutton det var frågan om... SNÖ! Var det inte vår nyss? Sånt där kan få vem som helst att bryta ihop. Fast just idag tog jag det med en klackspark, accepterar att jag fortfarande inte har fyllt år ännu, vilket innebär att det fortfarande är januari!

Venla fick magknip nu på morgonen IGEN, precis när mamma apade sig! Eller hur var det nu.. Jag strålar iallafall varje gång hon ler, oavsett magknip eller inte så blir man varm om hjärtat!
Venla har nu nästan växt i sin fina pyjamas, underbar!





Bokskrivandet går inte framåt, all inspiration jag hade är... Borta!!! Men det kommer, hoppas ni har tålamod att vänta, för en bok ska det bli, om så år 2020!

Nu kanske jag ska göra mig iordning? Besöket är visst här om 30 minuter ser jag på klockan! Jösses, hela morgonen rann iväg.. 
Men det verkar iallafall just nu som att jag får en till solskensdag, det vore så underbart, batterierna behöver laddas! Och just nu känns det verkligen som att jag kommer vara såhär lycklig i resten av mitt liv, varje dag!!! Det skålar vi för! 

På det så tänker jag nu skruva upp "7 years and 50 days med Groove Coverage" lite försiktigt och dansa i dagens outfit samt inta fredagskänslan!

Ha en underbar dag! KRAM 

Åh, jag älskar er så jag tror jag blir knäpp snart! Kärlek är en mognads sak. Det tar tid att få ordning på alla känslor i kroppen när familjen får en ny liten medlem, kärleken är växande hela livet! Det tar tid att lära känna den lilla, och jag var övertygad att jag kände Venla till 110% när vi lämnade kliniken på nyårsaftonen. Tänk så fel jag kunde ha.. Hon har visat så mycket mer utav sig själv. Bland annat att hon faktiskt har en vilja, och att hon faktiskt visst kan gråta, även fast jag inte trodde det ett tag! Men jag måste faktiskt säga, att såhär lång är hon världens snällaste tjej! Hon gråter kanske max ett par gånger i veckan, hon är så nöjd jämt, infinner sig i allt! MEN, hon kan som sagt gråta, och då tar hon i så hon blir krullhårig:





Hihi, världens sötaste surmule!!! Men som jag sa så är det väldigt ovanligt att få se denna söta min!

Tänk... Det är hela 6 år sen jag träffade Markus, SEX ÅR!!!!!!! Jag tror jag svimmar av.. Var har dom åren tagit ivägen? Vi har rest mycket tillsammans, oförglömliga resor till Egypten, Thailand och Kroatien och såklart Finland! Och rest färdigt har jag inte gjort, mycket kvar att se, så det är bara för Venla att börja älska resor =)
Vi har som känt även hunnit gå och bli gifta, och om 13 dagar skulle vårat första barn vara beräknat, men istället har vi fått ha henne vid vår sida i 3 månader, jag har nu bagaget fullt med erfarenheter och kärlek! Den här tjejen får mig att älska mer och mer för varje dag!
Men den här dagen har känts väldigt speciell, jag kan inte med ord beskriva varför, troligen för att jag har mått så bra själv, och jag tror Venla känner det! 4 gånger har hon gett mig sitt leende idag, till och med jag borde begripa att det är magknip. Men hur skulle jag kunna tro att hon INTE ler åt MIG när hon ser mig i ögonen och ler stort så många gånger??





En sån gång gäller det att ha kameran redo för egobilder.. Eller hur Venla? Bildbevis till pappa! Venla får ont i magen varje gång mamma säger någonting kul!

Jag stoppade Venla i barnvagnen på förmiddagen och tog en välförtjänt promenad med Hanna och My och deras småttingar Casper och Molly, mycket trevligt!
Imorgon väntar jag finbesök av min vän och Venlas Gudmor Madde..



Jag tyckte jag hörde någonting om vin?? Att berusa hjärnan är bra ibland, bara man kan hålla sig ifrån facebook och bloggar när natten smyger sig på ;) Det blir en lugn kväll, Markus har lovat att laga middag åt oss... Hörde du det Madde?? Inga brända spagettin =)

Hur less jag än var och är än ibland efter sjukhusvistelsen så måste jag säga att jag haft tur vad gäller kärleken! Men det tog tid, för han är också min första riktiga kärlek!! The one and only <3 Jag ska inte säga att jag är världens lyckligaste, för det låter så egocentriskt, men i mitt perspektiv så är jag världens lyckligaste! Och i att vara världens lyckligaste så ingår både sorg och olyckliga dagar, precis som hos mig.. Men det går att se med helt andra ögon när man mår bra! Fler solskensdagar tack!  
Venla och jag har pratat mycket idag, jag har berättat om när hon föddes, och det tänker jag göra ofta, för henne ska det inte komma som en överaskning hur allt egentligen har gått till när hon kom till oss, utan det ska alltid vara en självklarhet för henne. Så varför inte börja nu? För pratar gör jag ju i vilket fall!

Det går framåt med Venla nu.. Händer mycket! Igår drack hon hela 65 ml själv på flaska =) När hon väl är vaken vid måltiderna så går det jättebra att "nappa" henne.. Men för det mesta så är det sonden som gör sig gällande. Men den dagen hon fixar att äta alla måltiderna helt själv så är det jag som med glädje befriar henne från sonden!!

Jag får fortsatt prinsessa behandling här hemma, trots att jag varit frisk och kry ikväll.. Kan det bero på att jag är snäll?? Fast jag är världens sämsta husmor? Jag fryser ikväll.. Har varit på promenad med min MP3 och är fortfarande fryssen! Hua.. Men röd och het om kinderna iallafall =)

Dop eller namngivning? För min del får det gärna bli dop så hon blir medlem i svenska kyrkan, men jag har gärna dopet i trädgården, och då blir det ju isfl namngivning... Det klurar vi vidare på.
Jag har en liten hemlighet, som inte längre behöver vara en hemlighet. Jag ÄLSKAR Lisa Nilsson! Sen jag var 13 och min kära vän präntade in Lisas låtar i nöten på mig, sen dess har Lisa kommit att betyda väldigt mycket för mig.. och idag har Lisa gått varm här hemma, Markus flyr väl snart fältet!!! Men jag blir så glad av att 11 år senare få lyssna på hennes låtar ur ett helt annat synfält! Ja, det är fantastiskt! Magiskt! Blir sentimental..

På söndag har vi bokat dejt med Markus mamma och pappa.. Simo ska hjälpa Markus att kasta in ved, Ritva vill bara mysa med lilltjejen, och kanske även jag kan hjälpa till med veden och få friskluft? Sen är det så lyxigt att vi har bjudit in dom på bastu efteråt.. Men en liten baktanke fanns det hos fröken Ryyti också, kanske att jag o Markus kunde få basta tillsammans, och dom erbjöd sig automatiskt att ta hand om lilla Venla så att vi skulle få basta tillsammans =) Jag behövde inte ens fråga, och jag vet att dom är lika glada som oss att "byta tjänster"..

Nu väntar familjen på mig.. Puss till er fina läsare! Bildbomb:



Venla myser med flaskan efter badet!



Vi fick present av Markus jaktlag igår, anti stress och anti trött piller =) Tog en med detsamma!



Fick bedårande blommor också!



Kan äta själv =)



Ligger som en prinsessa i amningskudden, perfekt!!



Puss Mamma!