Steka pannkakor tills strumporna rullar av!
Hur dum i huvudet är man att man för tredje dagen på raken glömmer att äta lunch? 3 dagar i sträck dessutom. Ska benen behöva vika sig för att jag ska minnas? Jag glömmer ALLT nuför tiden, allt utom Venla, TACK för det! Men jag kan inte sätta påminnelser för precis allt, då skulle mobilen plinga hela dagarna! Jag vill inte ha någon empati, men som någon sa, jag måste ha glömt min hjärna kvar på förlossningen, kvar har jag bara min mammahjärna!
Blommorna står och dör här i vartenda fönster, och dom är MÅNGA! Gick precis och räknade, 48 blommor har vi, och med mitt mammaminne så kommer jag nog ruinera oss snart! Bytte ut hälften straxt innan lillhjärtat entrade världen för sommarsolen tog död på dom. Men, som sagt så hade jag på nåt underligt vis fått för mig att dom vattnar sig självt, jag har då inte vattnat dom på 11 veckor, men dom var fina när vi kom hem! Det var inte bara det här.
Det ska bli spännande imorgon, premiär, ensam med barn och hund. Så fort jag går upp 8 och matar Venla så ska plötsligt hunden ha mat. Och han skiter direkt efteråt. Men då sitter ju jag med Venla, och får han ingen mat så får vi ingen frid! Alla nöjda på samma gång med två armar, det tänker jag bli bäst på, så det så! Markus ska aldrig någonsin hinna säga till mig "jag trodde du var kvinna", nej fröken Ryyti, upp till bevis!
Jag har fått beställning på tunna pannkakor imorgon också, klart som korvspad att jag fixar det, INGA problem! Kom på också att när jag lagar middag så ska jag göra så det räcker till matlåda åt M plus en matlåda åt mej själv så jag slipper laga mat hela dagarna åt barn, hund och oss! Så imorgon är min dag räddad, steka pannkakor tills strumporna rullar av! Great!
Lilla Bus sover nu, har suttit och tittat på henne och planerat våran framtid, min och Venlas framtid! Såklart att Markus finns med i bilden också, men vi tjejer ska göra massor av tjejsaker, sånt som Markus tycker är alldeles för larvigt! Kanske köper Markus en varsin häst åt oss? Den kan stå nere i källaren.. Jag längtar så mycket efter att få rida, det var alldeles för länge sen, och ett av mina största intressen i livet har jag lämnat åt ödet! Måste återupptas!!
Det är så ovant att se Venla utan huvudbonad, hon har alltid haft en liten mössa på huvudet pga att hon haft svårt att hålla temperaturen. Men idag har hon varit utan hela dagen. Det ser ut som ett helt annat barn, men lika bedårande <3
Min lilla "skrivar" hemlighet tänker jag inte hålla hemlig längre, för jag kommer att behöva få mycket tips och råd av er läsare. Jag har fått kontakt med ett bolag som tänker trycka upp min bok, alldeles riktigt, jag håller på att skriva en bok. Och jag måste nog säga TACK till Ann-Sofie Wahlström för det, det krävdes bara ett par ord, och jag tog in dom djupt! Jag har egentligen allt jag behöver för den här boken, det jag måste göra är att sammanställa den! Men vad den handlar om, det får ni veta när den släpps! Men jag tror det kommer bli riktigt bra! En bok helt i mitt tycke, och ja- en självbiografi! Finns mycket som snurrar runt i min lilla knopp, och det ska ut nu, sen kan jag få frid där inne!
Nu sitter karln här och hungrar ihjäl, och jag med känner jag. Så nu styr jag kosan och hämtar hem våra pizzor. På återhörande!
KRAM
Jag och Venla, min bästa vän i vecka 18 <3
Blommorna står och dör här i vartenda fönster, och dom är MÅNGA! Gick precis och räknade, 48 blommor har vi, och med mitt mammaminne så kommer jag nog ruinera oss snart! Bytte ut hälften straxt innan lillhjärtat entrade världen för sommarsolen tog död på dom. Men, som sagt så hade jag på nåt underligt vis fått för mig att dom vattnar sig självt, jag har då inte vattnat dom på 11 veckor, men dom var fina när vi kom hem! Det var inte bara det här.
Det ska bli spännande imorgon, premiär, ensam med barn och hund. Så fort jag går upp 8 och matar Venla så ska plötsligt hunden ha mat. Och han skiter direkt efteråt. Men då sitter ju jag med Venla, och får han ingen mat så får vi ingen frid! Alla nöjda på samma gång med två armar, det tänker jag bli bäst på, så det så! Markus ska aldrig någonsin hinna säga till mig "jag trodde du var kvinna", nej fröken Ryyti, upp till bevis!
Jag har fått beställning på tunna pannkakor imorgon också, klart som korvspad att jag fixar det, INGA problem! Kom på också att när jag lagar middag så ska jag göra så det räcker till matlåda åt M plus en matlåda åt mej själv så jag slipper laga mat hela dagarna åt barn, hund och oss! Så imorgon är min dag räddad, steka pannkakor tills strumporna rullar av! Great!
Lilla Bus sover nu, har suttit och tittat på henne och planerat våran framtid, min och Venlas framtid! Såklart att Markus finns med i bilden också, men vi tjejer ska göra massor av tjejsaker, sånt som Markus tycker är alldeles för larvigt! Kanske köper Markus en varsin häst åt oss? Den kan stå nere i källaren.. Jag längtar så mycket efter att få rida, det var alldeles för länge sen, och ett av mina största intressen i livet har jag lämnat åt ödet! Måste återupptas!!
Det är så ovant att se Venla utan huvudbonad, hon har alltid haft en liten mössa på huvudet pga att hon haft svårt att hålla temperaturen. Men idag har hon varit utan hela dagen. Det ser ut som ett helt annat barn, men lika bedårande <3
Min lilla "skrivar" hemlighet tänker jag inte hålla hemlig längre, för jag kommer att behöva få mycket tips och råd av er läsare. Jag har fått kontakt med ett bolag som tänker trycka upp min bok, alldeles riktigt, jag håller på att skriva en bok. Och jag måste nog säga TACK till Ann-Sofie Wahlström för det, det krävdes bara ett par ord, och jag tog in dom djupt! Jag har egentligen allt jag behöver för den här boken, det jag måste göra är att sammanställa den! Men vad den handlar om, det får ni veta när den släpps! Men jag tror det kommer bli riktigt bra! En bok helt i mitt tycke, och ja- en självbiografi! Finns mycket som snurrar runt i min lilla knopp, och det ska ut nu, sen kan jag få frid där inne!
Nu sitter karln här och hungrar ihjäl, och jag med känner jag. Så nu styr jag kosan och hämtar hem våra pizzor. På återhörande!
KRAM
Jag och Venla, min bästa vän i vecka 18 <3
STORT TACK!
Stort Tack till Madde, min underbara vän och Venlas Gudmor för att du gjort min blogg så fantastiskt fin <3 Du är så snäll, rakt igenom, och jag har svårt att hitta ord för dig <3
Idag har Venla varit vaken mest hela dagen, inte sovit mycket alls, undrar just om det är ok! Men så mysigt att få ögonkontakt. Matilda, jag och barnvagnen har tagit en långpromenad och Markus har hittat ut till skidspåret igen. Nu står cheescaken i frysen och vi inväntar Markus föräldrar för lite söndagsmys!
För övrigt har jag ruskigt ont i magen och känner mig jäkligt PMS-ig, verkliga livet är tillbaka igen och alvedonasken är snart slut. Dags att besöka apoteket!
Vad sägs om pizza ikväll och en bra hyrfilm? Sista söndagen innan Markus börjar jobba, japp, så blir det!
Powernap nästa! KRAM
Madde <3
Idag har Venla varit vaken mest hela dagen, inte sovit mycket alls, undrar just om det är ok! Men så mysigt att få ögonkontakt. Matilda, jag och barnvagnen har tagit en långpromenad och Markus har hittat ut till skidspåret igen. Nu står cheescaken i frysen och vi inväntar Markus föräldrar för lite söndagsmys!
För övrigt har jag ruskigt ont i magen och känner mig jäkligt PMS-ig, verkliga livet är tillbaka igen och alvedonasken är snart slut. Dags att besöka apoteket!
Vad sägs om pizza ikväll och en bra hyrfilm? Sista söndagen innan Markus börjar jobba, japp, så blir det!
Powernap nästa! KRAM
Madde <3Från himmel till helvete, tur och retur!
Är inte det en bra beskrivning "från himmel till helvete tur och retur"? Jag gillar den titeln! Den beskriver många människors liv så otroligt bra!
När tatueringen över mina ärr var klar så sa tatueraren "sådär ja, nu kan vi säga att du har snittblommor på armen" *fniss*, jag trodde jag skulle dö! Och det var kanske TUR att det var just mej han sa det till, jag skäms inte utan är nog ganska öppen med det förflutna, men tänk hur han hade kunnat trampa någon på tårna. Hoppas han inte kör samma skämt med nästa snittkund! Även om jag måste säga att han nog var lite snittsig!
Markus är och hjälper goda vänner att fixa i gymmet som dom håller på att starta upp i Gävle, "push". Venla sover, och jag och Tassu tog babyvakten med oss ut och hade snöpurrning, en favorit. Eller gömma korv i snön med husse är också skoj!
Jag har också donat med Venlas prematurlåda idag, världens finaste lilla låda <3
Sen har jag börjat sy en passande kudde till lapptäcket jag gjorde åt henne, täcket som tog ett halvt liv att göra =) Men nu har jag lessnat på allt praktiskt och tänkte fortsätta skriva på ett litet projekt jag håller på med, längtar tills jag får min egna laptop på posten <3
Så med andra ord så har jag, Venla och hunden en dag med lugn och ro! Vad gör ni denna lödag? Hoppas ni mår bra iallafall <3
KRAM
Underbaringar
När tatueringen över mina ärr var klar så sa tatueraren "sådär ja, nu kan vi säga att du har snittblommor på armen" *fniss*, jag trodde jag skulle dö! Och det var kanske TUR att det var just mej han sa det till, jag skäms inte utan är nog ganska öppen med det förflutna, men tänk hur han hade kunnat trampa någon på tårna. Hoppas han inte kör samma skämt med nästa snittkund! Även om jag måste säga att han nog var lite snittsig!
Markus är och hjälper goda vänner att fixa i gymmet som dom håller på att starta upp i Gävle, "push". Venla sover, och jag och Tassu tog babyvakten med oss ut och hade snöpurrning, en favorit. Eller gömma korv i snön med husse är också skoj!
Jag har också donat med Venlas prematurlåda idag, världens finaste lilla låda <3
Sen har jag börjat sy en passande kudde till lapptäcket jag gjorde åt henne, täcket som tog ett halvt liv att göra =) Men nu har jag lessnat på allt praktiskt och tänkte fortsätta skriva på ett litet projekt jag håller på med, längtar tills jag får min egna laptop på posten <3
Så med andra ord så har jag, Venla och hunden en dag med lugn och ro! Vad gör ni denna lödag? Hoppas ni mår bra iallafall <3
KRAM
UnderbaringarNära dödenupplevelse?
Nja, inte riktigt kanske... Men som min arm såg ut igår så trodde jag att jag låg på dödsbädden. Direkt när min tatuering var gjord så sa faktiskt Markus helt ärligt att den var skitsnygg och att han var avundsjuk för att han också ville ha en. När min arm plötsligt blev sin dubbla storlek, vem var då dum i huvudet som tatuerat sig och fått infektion? Hmpf! Karlar!!! Men jag vet att han gärna vill, och jag vet att han tänker gadda sig..
Tur att armen lagt sig lite nu och är inte fullt lika fläskig som igår! Börjar bli riktigt nöjd med tatueringen nu, en riktig rocker som man är, kanske skulle klippa håret kort, färga svart och pierca sig lite granna? Haha, nej, jag tycker den passar mej ändå, trots att jag är ljushårig med en liten lugg!
Sitter här och skämms med mina pringles brevid mig. Blev så otroligt kryddsugen! Så ikväll blir det stark mat har kocken bestämt, hurra! Det har jag saknat.
Var till BVC på förmiddagen med sessan, hon har gått upp i vikt som vanligt, trots alldeles för många bajsblöjor. YES!! Ringde in vikten 2630 gram till Neo i Gävle och fick ökad matmängd till tjejen, så 60 ml var tredje timme är nya mängden. Bra tycker jag, för hon har verkat ganska missnöjd med bara 50, så vi har ändå fått ge henne lite extra ibland! Nu sover hon så skönt, det ser verkligen underbart ut, avundsjuk!
Själv är jag redo att ta emot besök, anneli o sulevi kommer på en fika, tror att dom vill snosa lite på Venla också!
Tassu springer runt och kacklar som en höna här hemma, på riktigt! Ni skulle höra han, hela familjen MÅSTE vara samlade fö att han ska vara lugn. Han blir så förtvivlad om någon av oss försvinner, vilket är jobbigt. Markus är ute och kör slungan, därav förtvivlad hund!
Kvällen blir lugn, spel med 2 goda vänner och god mat! Börjar komma in oss mer i det sociala, nu är allt som vanligt igen, fast mycket bättre!
Nu ska jag fortsätta att göda mej med chips och diska bort innan besöket, tycker jag börjar bli alldeles för mager =)))
KRAM
Älsklings Tassu älskar värme och sitter gärna vid lampan när husse rustar!
Tur att armen lagt sig lite nu och är inte fullt lika fläskig som igår! Börjar bli riktigt nöjd med tatueringen nu, en riktig rocker som man är, kanske skulle klippa håret kort, färga svart och pierca sig lite granna? Haha, nej, jag tycker den passar mej ändå, trots att jag är ljushårig med en liten lugg!
Sitter här och skämms med mina pringles brevid mig. Blev så otroligt kryddsugen! Så ikväll blir det stark mat har kocken bestämt, hurra! Det har jag saknat.
Var till BVC på förmiddagen med sessan, hon har gått upp i vikt som vanligt, trots alldeles för många bajsblöjor. YES!! Ringde in vikten 2630 gram till Neo i Gävle och fick ökad matmängd till tjejen, så 60 ml var tredje timme är nya mängden. Bra tycker jag, för hon har verkat ganska missnöjd med bara 50, så vi har ändå fått ge henne lite extra ibland! Nu sover hon så skönt, det ser verkligen underbart ut, avundsjuk!
Själv är jag redo att ta emot besök, anneli o sulevi kommer på en fika, tror att dom vill snosa lite på Venla också!
Tassu springer runt och kacklar som en höna här hemma, på riktigt! Ni skulle höra han, hela familjen MÅSTE vara samlade fö att han ska vara lugn. Han blir så förtvivlad om någon av oss försvinner, vilket är jobbigt. Markus är ute och kör slungan, därav förtvivlad hund!
Kvällen blir lugn, spel med 2 goda vänner och god mat! Börjar komma in oss mer i det sociala, nu är allt som vanligt igen, fast mycket bättre!
Nu ska jag fortsätta att göda mej med chips och diska bort innan besöket, tycker jag börjar bli alldeles för mager =)))
KRAM
Älsklings Tassu älskar värme och sitter gärna vid lampan när husse rustar!
Härliga Finland- Ciderns land!
Jaha, efter att ha röjt igenom huset som en vivelvind så anser jag mig färdig. Markus sitter klistrad vid TV-spelet, och jag i soffan med en kall cider. För det är jag värd! Köpte massa olika i Finland i somras som jag ju då inte fick dricka, men idag var jag tvungen att prova en.. Härliga land! God var den också, kiwi, rabarber o jordgubb, MUMS! Gissa vem som får äran att för en gångs skull sitta körklar? Moahaha!! Skål Markus <3
Fick liten längtan till Finland nu också, längtar föressten dit mycket, till Markus syster Katariina och familjen. Sommar i Finland, vedeldad bastu, sjö med brygga och utan el, helt utan grannar, Precis som det ska vara! Nu får sommaren skynda sig på!! Men såklart hoppas vi att dom kan komma hit innan och krama prinsessan!
Tänk att jag föressten hittar att köra till Finland, hela 140 mil enkel resa runt Haparanda, men i Gävle springer jag vilse titt som tätt under promenaderna. Den där Boulongern, som gjord att gå vilse i..
Imorgon blir det en tur på skidorna i spåret, tjejvasan 2012? Följer ni med? har saknat skidorna i år, men nu blir det fart i backarna igen, så se upp =)
Nu ska jag, Venla, Tassu o syster yster ta en liten kvällspromenad.. Sen blir det soffmys för hela slanten <3
Ha en fin kväll! KRAM
Fick liten längtan till Finland nu också, längtar föressten dit mycket, till Markus syster Katariina och familjen. Sommar i Finland, vedeldad bastu, sjö med brygga och utan el, helt utan grannar, Precis som det ska vara! Nu får sommaren skynda sig på!! Men såklart hoppas vi att dom kan komma hit innan och krama prinsessan!
Tänk att jag föressten hittar att köra till Finland, hela 140 mil enkel resa runt Haparanda, men i Gävle springer jag vilse titt som tätt under promenaderna. Den där Boulongern, som gjord att gå vilse i..
Imorgon blir det en tur på skidorna i spåret, tjejvasan 2012? Följer ni med? har saknat skidorna i år, men nu blir det fart i backarna igen, så se upp =)
Nu ska jag, Venla, Tassu o syster yster ta en liten kvällspromenad.. Sen blir det soffmys för hela slanten <3
Ha en fin kväll! KRAM
12 timmars sömn inatt!
Har sovit som en prinsessa inatt. Efter 5 osammanhängande timmars nätter senaste månaden så tror jag att jag behövde det här. Somnade på soffan igårkväll, smärtan i armen och tröttheten som kom efter, låg som en klubbad säl!
Fick sova 12 timmar inatt med endast 3 korta avbrott.
Avbrott 1: Masa mig från soffan till sängen.
Avbrott 2: Mata lilla bus klockan 2.
Avbrott 3: Frukost på sängen =)
Sen sov jag vidare så skönt enda tills 11.30. Pappa och Venla roade sig själva så bra, medans jag o Tassu trynade skönt! Välbehövligt. Måste ändra om lite i min vardagsrutin och prioritera sömnen lite bättre. För från och med måndag är det jag och Venla som tillbringar nätterna ihop så pappan får sova och orka jobba..
Inatt när mamman sov som skönast där vid 2 snåret så vaknade jag inte av klockan, utan av VENLA =0D Hon grät hysteriskt och var SÅ hungrig, hon kunde visst låta. Klockan stod fint och ringde den med, konstigt att jag inte väcktes av den. Jag har väl blivit för van, dags att byta klocka?
Igårkväll nöjde hon sig inte med 50 ml mat heller, så vi fick glatt ge 10 ml till, och tro det eller ej, hon sög i sig alltihop själv! Mammas guldklimp! Snart ryker sonden, och jag ska med glädje dra ur den på henne, om inte hon själv hinner före.
Det snöar hysteriskt hos oss idag, och stackars Markus bara skottar och skottar. Jag har ett tvättberg att ta hand om, plus massa viktiga papper att sortera efter sjukhusvistelsen. Men först ska vi gå till affären jag och Venla, någon behöver visst påfyllning i blöjhyllan.. Annars blir det en lugn dag. För sekunden ligger Lilla Bus i sin babysitter o kacklar =) Ska ta upp henne nu o mysa..
På återhörande...
Emma
Fick sova 12 timmar inatt med endast 3 korta avbrott.
Avbrott 1: Masa mig från soffan till sängen.
Avbrott 2: Mata lilla bus klockan 2.
Avbrott 3: Frukost på sängen =)
Sen sov jag vidare så skönt enda tills 11.30. Pappa och Venla roade sig själva så bra, medans jag o Tassu trynade skönt! Välbehövligt. Måste ändra om lite i min vardagsrutin och prioritera sömnen lite bättre. För från och med måndag är det jag och Venla som tillbringar nätterna ihop så pappan får sova och orka jobba..
Inatt när mamman sov som skönast där vid 2 snåret så vaknade jag inte av klockan, utan av VENLA =0D Hon grät hysteriskt och var SÅ hungrig, hon kunde visst låta. Klockan stod fint och ringde den med, konstigt att jag inte väcktes av den. Jag har väl blivit för van, dags att byta klocka?
Igårkväll nöjde hon sig inte med 50 ml mat heller, så vi fick glatt ge 10 ml till, och tro det eller ej, hon sög i sig alltihop själv! Mammas guldklimp! Snart ryker sonden, och jag ska med glädje dra ur den på henne, om inte hon själv hinner före.
Det snöar hysteriskt hos oss idag, och stackars Markus bara skottar och skottar. Jag har ett tvättberg att ta hand om, plus massa viktiga papper att sortera efter sjukhusvistelsen. Men först ska vi gå till affären jag och Venla, någon behöver visst påfyllning i blöjhyllan.. Annars blir det en lugn dag. För sekunden ligger Lilla Bus i sin babysitter o kacklar =) Ska ta upp henne nu o mysa..
På återhörande...
Emma
Älsklingar
Inte ett ärr kvar från ungdomstiden <3
Ja, här ser ni nu resultatet. Jag kan knappt röra armen, gör jävulskt ont. Jag sa att jag aldrig med tänker tatuera mig, men 1 till barn=1 till tatuering.. Dock inte SÅHÄR stor. Tatueringen är allt annat än jag! Jag gillar liljor, och jag älskar Venlas namn! Men det blev för mycket för min kropp anser jag. Men allt för Venla, hon ska inte behöva se mina ärr!
4 timmar under nålarna var mer än jag någinsin trodde att jag skulle klara av. När vi var halvvägs höll jag på att ge upp, för att komma tillbaka om 2 veckor, men jag vet att jag inte skulle vågat mej tillbaka, och en halvfärdig tatuering vill man ju inte ha.. Så jag låg kvar 2 timmar till.
Jag kan säga såhär mycket, TACK Markus för att du gjorde mig så ledsen och förbannad imorse, det fick mig att stå ut. Hade allting varit jättebra hade jag gråtit och tyckt otroligt synd om mej själv! Såhär i efterhand så njuter jag av att bli ompysslad här hemma, nerbäddad i filtar framför elden med *harkel* godisskålen brevid och en världsgo hund på magen, han gillar också att ligga känguru =) <3
Jag älskar tatueringen, den är verkligen jättefin, men kanske hade den varit finare på en bredare kroppsyta än just armen. Känns lite för "rockigt", allt annat än vad jag är. Jag vet inte, kanske är det bara väldigt ovant att ha världens blaffa mitt framför ögonen. Men jag är glad att jag slipper se ärren igen, någonsin! Vad tycker ni?
Skänker en tanke till min mamma som återigen ligger på sjukhuset <3 Kan det inte få räcka nu efter stroke på stroke? Mamma, jag älskar dig!
Sandra var med mej hos tatueraren idag, sen åkte hon med mej till Karlholm och träfafde Venla, samt fotade oss massor med sin nya fina systemkamera. Finfina familjebilder, samt foton på Venla och Tassu. Tassu är en Stolt "storebror" <3 Är så glad att Tassu gillar Venla, han som annars inte är så förtjust i barn, min största oro var att vi skulle få göra oss av med Tassu, men icke sa nicke, han beter sig exemplariskt! Älskade Tassu!
På måndag ska markus börja jobba igen, vardagen är tillbaka och det känns bra! Det har varit lite väl intensivt dessa veckor. Men jag är fullt övertygad om att både jag och Venla kommer sakna ihjäl oss efter honom på dagarna, vilket kommer bli nyttigt! Det är väl det som är kärlek!
Sitter fortfrande med mammas dator i knät, men Markus har beställt en egen till mig nu, så nu blir det till att tömma sparkontot =)
Positivt känsloladdad och tittar just nu på Wallander, ögonen tåras när kärleken spirar <3 nu ska jag kura ihop mej med Markus..
KRAM
Moonat!!
Yes, här sitter jag mitt i natten och ska om några timmar upp för att dra mig mot stan. Fiffigt! Är nog egentligen så sjukt trött att jag går på mina extra duracell just nu.
Jag har nu bestämt mig, imorgon förmiddag har jag tid hos tatueraren eftersom ingen klinik kunde hjälpa mig. Det blir en blomranka, och mitt i ska det stå Venla! Det kommer göra riktigt riktigt ont, men dessto bättre blir det, var och visade upp mig idag, och de var övertygade om att resultatet skulle bli bra! Mina ärr på armen ska nu tatueras över, Venla ska aldrig behöva se dom.
Har även jympat idag, PULS! Pju, det var jobbigt, och samtidigt som alla skuttar till höger så skuttar jag till vänster in i hela hopen =) Och vid !"joggingturen" runt salen höll jag på att moona! Bra jobbat! När ska jag inse att mammakläderna inte fungerar längre? Hmpf, MÅSTE köpa ny träningsoutfit, för nu är det ju det här jag vill hålla på med, på riktigt! Beach 2011 väntar på mig.
Venla har helt stulit mitt hjärta, har suttit och tittat på flickan hela kvällen, och hon är så bedårande! Vilken prinsessa tycker jag.. Hade en lång vaken stund ikväll då hon bara låg och tittade runtomkring sig, så medvetet, och hade vi inte vetat bättre så hade vi trott att det var oss hon flinade åt. Hon ser så förståndig ut.. Vi har sjungit idag med hunden som hon fick av tomten..
"Hänger öronen på dig ner,
kan du ta dom och vifta med,
kan du knyta en rosett,
kan du slå en knut så lätt,
kan du ta dom på axeln såhär,
som en check soldat med gevär,
hänger dina öron ner."
Så fokuserat tittar hon på sin hund, och på mig.. Sen somnar hon! Vilken brutta.. En till stor sak har hänt ikväll på hennes 23.00 måltid, hon sög i sig alltihop, alldeles själv. Är det inte otroligt? Men hon satte i halsen en sväng så hon blev blå, tankarna hann skena iväg, och man handlar fort i en sådan situation. Hon hämtade sig fort och ville suga mer, det tycker jag var bra!
Fick "akut"tid hon frissan i Skutskär idag för luggen. En riktig jojo lugg det där. Har den ett år, lessnar, sparar ut ett år, lessnar, klipper av.. Sådär har jag hållt på sen jag var 14. Så idag klippte jag av den igen, hurra!
Näe, om man skulle ta och sova ett par timma innan turen till staden? Sounds good, det som inte låter lika bra är snarkvibrationerna i sovrummet så att taket håller på att lyfta =) Dessa täppta näsor, låt oss bli 110% snorfria nu, det räcker här. Tack för titten vidriga virus!
Natti natti..
Jag har nu bestämt mig, imorgon förmiddag har jag tid hos tatueraren eftersom ingen klinik kunde hjälpa mig. Det blir en blomranka, och mitt i ska det stå Venla! Det kommer göra riktigt riktigt ont, men dessto bättre blir det, var och visade upp mig idag, och de var övertygade om att resultatet skulle bli bra! Mina ärr på armen ska nu tatueras över, Venla ska aldrig behöva se dom.
Har även jympat idag, PULS! Pju, det var jobbigt, och samtidigt som alla skuttar till höger så skuttar jag till vänster in i hela hopen =) Och vid !"joggingturen" runt salen höll jag på att moona! Bra jobbat! När ska jag inse att mammakläderna inte fungerar längre? Hmpf, MÅSTE köpa ny träningsoutfit, för nu är det ju det här jag vill hålla på med, på riktigt! Beach 2011 väntar på mig.
Venla har helt stulit mitt hjärta, har suttit och tittat på flickan hela kvällen, och hon är så bedårande! Vilken prinsessa tycker jag.. Hade en lång vaken stund ikväll då hon bara låg och tittade runtomkring sig, så medvetet, och hade vi inte vetat bättre så hade vi trott att det var oss hon flinade åt. Hon ser så förståndig ut.. Vi har sjungit idag med hunden som hon fick av tomten..
"Hänger öronen på dig ner,
kan du ta dom och vifta med,
kan du knyta en rosett,
kan du slå en knut så lätt,
kan du ta dom på axeln såhär,
som en check soldat med gevär,
hänger dina öron ner."
Så fokuserat tittar hon på sin hund, och på mig.. Sen somnar hon! Vilken brutta.. En till stor sak har hänt ikväll på hennes 23.00 måltid, hon sög i sig alltihop, alldeles själv. Är det inte otroligt? Men hon satte i halsen en sväng så hon blev blå, tankarna hann skena iväg, och man handlar fort i en sådan situation. Hon hämtade sig fort och ville suga mer, det tycker jag var bra!
Fick "akut"tid hon frissan i Skutskär idag för luggen. En riktig jojo lugg det där. Har den ett år, lessnar, sparar ut ett år, lessnar, klipper av.. Sådär har jag hållt på sen jag var 14. Så idag klippte jag av den igen, hurra!
Näe, om man skulle ta och sova ett par timma innan turen till staden? Sounds good, det som inte låter lika bra är snarkvibrationerna i sovrummet så att taket håller på att lyfta =) Dessa täppta näsor, låt oss bli 110% snorfria nu, det räcker här. Tack för titten vidriga virus!
Natti natti..
Lillebror eller lillasyster?
Kommer Venla någonsin att få ett syskon? Ska jag utsätta henne för att bli helt ensam, när jag själv vet att jag Aldrig klarat mig utan mina systrar? Det vore inte rättvist. Men VAD är egentligen rättvist?!
Värkarna i sig var okej om de inte pågått i TVÅ dygn! Men så fort jag fick syrgasen (dvs de sista 20 minuterna) så blev det verkligen hållbart. Jag kunde efteråt inte smälta att det gått så "lätt" med syrgasen nära till hands, var det inte värre än så! Men ikväll är jag ledsen igen för hur jag blev behandlad. Och väldigt rädd för hur framtiden ska bli. Jag har alltid varit rädd. Men det här är bara mitt val!! Skulle min kropp klara av en till sån här förnedring? Skulle mitt psyke klara av det? Jag vet hur kraftfylld ångesten var efter den här förlossningen! Och jag vet att jag får gå på tätare kontroller om vi vill ha ett syskon till Venla, tätare och nogrannare kontroller. Men när jag frågade om de inte var noga när jag kom in för diverse smärtor när jag väntade Venla fick jag inget riktigt svar!
Hur kan man vara MER noga nu? Slarvade dom när jag ålade mig i värkarna och dom sa att det inte var någon fara? Man blir så maktlös, så otroligt maktlös att jag kräks. När jag dessutom inte kan lita på de trygga själarna runtomkring mig så är det illa! Om jag ber om att få bli undersökt för att jag känner att barnet är påväg, vad sjutton kan dom inte göra det då för? Jag älskar inte att lägga mig och fläka, så att SÅ jobbigt kan det inte vara, jag VISSTE vad som skedde i min kropp, jag bara kände att nu kommer barnet! Var det fortfarande ingen fara 1 timme senare när dom tog henne bort från mig i all hast? Jag tror att förlossningen hade gått att stoppa om de hade skött det rätt från början, det vill säga 2 veckor innan hon föddes när jag fick bekräftat urinvägsinflammation! Men jag var ju förstföderska, helt normalt att jag reagerar såhär. Förstföderska och sistföderska? Vården kan verkligen påverka individen.. det finns dom som gör KANONJOBB! Dom på 107A tillexempel, jag har inget ont alls att säga om någon där. Tvärtom, kunde jag namnen på dom alla så har jag minst 1 vänligt, unikt ord för varje individ! Ja, det är sant. Min lilla Venla hade inte levt idag om inte dom funnits där! Och min lilla Venla är ju mitt liv, tänk om 2 år när vi får dansa och sjunga tillsammans i hennes fina rum. Jag myser varje dag med min baby, men jag ser framtiden, korvgrillning i naturen, bada på badhus, leka i snön, ja, sådant som jag själv längtar efter! Och jag hoppas att Venla en dag ska få ett litet syskon, jag måste bara bearbeta lite, men jag vet inte om jag fixar det by my self! Proffessionell hjärndoktor inom förlossningstemat sökes!
Jag är okej, jag mår riktigt bra! MEN, jag behöver komma över det här. De 2 dygnen 26-28 oktober spelas upp så tydligt minst 1 gång om dagen, dags att lämna bakom sig och gå vidare. Men HUR!!! Jag ska fundera på det, googla lite så brukar det mesta lösa sig.. Utom min mexx parfym som utgått, där kunde inte google hjälpa mig! ;)
Sov gott..
Föräldrar i 2 timmar, på rummet utan våran dotter!
Värkarna i sig var okej om de inte pågått i TVÅ dygn! Men så fort jag fick syrgasen (dvs de sista 20 minuterna) så blev det verkligen hållbart. Jag kunde efteråt inte smälta att det gått så "lätt" med syrgasen nära till hands, var det inte värre än så! Men ikväll är jag ledsen igen för hur jag blev behandlad. Och väldigt rädd för hur framtiden ska bli. Jag har alltid varit rädd. Men det här är bara mitt val!! Skulle min kropp klara av en till sån här förnedring? Skulle mitt psyke klara av det? Jag vet hur kraftfylld ångesten var efter den här förlossningen! Och jag vet att jag får gå på tätare kontroller om vi vill ha ett syskon till Venla, tätare och nogrannare kontroller. Men när jag frågade om de inte var noga när jag kom in för diverse smärtor när jag väntade Venla fick jag inget riktigt svar!
Hur kan man vara MER noga nu? Slarvade dom när jag ålade mig i värkarna och dom sa att det inte var någon fara? Man blir så maktlös, så otroligt maktlös att jag kräks. När jag dessutom inte kan lita på de trygga själarna runtomkring mig så är det illa! Om jag ber om att få bli undersökt för att jag känner att barnet är påväg, vad sjutton kan dom inte göra det då för? Jag älskar inte att lägga mig och fläka, så att SÅ jobbigt kan det inte vara, jag VISSTE vad som skedde i min kropp, jag bara kände att nu kommer barnet! Var det fortfarande ingen fara 1 timme senare när dom tog henne bort från mig i all hast? Jag tror att förlossningen hade gått att stoppa om de hade skött det rätt från början, det vill säga 2 veckor innan hon föddes när jag fick bekräftat urinvägsinflammation! Men jag var ju förstföderska, helt normalt att jag reagerar såhär. Förstföderska och sistföderska? Vården kan verkligen påverka individen.. det finns dom som gör KANONJOBB! Dom på 107A tillexempel, jag har inget ont alls att säga om någon där. Tvärtom, kunde jag namnen på dom alla så har jag minst 1 vänligt, unikt ord för varje individ! Ja, det är sant. Min lilla Venla hade inte levt idag om inte dom funnits där! Och min lilla Venla är ju mitt liv, tänk om 2 år när vi får dansa och sjunga tillsammans i hennes fina rum. Jag myser varje dag med min baby, men jag ser framtiden, korvgrillning i naturen, bada på badhus, leka i snön, ja, sådant som jag själv längtar efter! Och jag hoppas att Venla en dag ska få ett litet syskon, jag måste bara bearbeta lite, men jag vet inte om jag fixar det by my self! Proffessionell hjärndoktor inom förlossningstemat sökes!
Jag är okej, jag mår riktigt bra! MEN, jag behöver komma över det här. De 2 dygnen 26-28 oktober spelas upp så tydligt minst 1 gång om dagen, dags att lämna bakom sig och gå vidare. Men HUR!!! Jag ska fundera på det, googla lite så brukar det mesta lösa sig.. Utom min mexx parfym som utgått, där kunde inte google hjälpa mig! ;)
Sov gott..
Föräldrar i 2 timmar, på rummet utan våran dotter!Stolt som tuppen!
Med dyr last i barnvagnen knatade vi hela familjen hem till Venlas farmor och farfar idag, med hunden tassandes brevid, en riktig svensson familj, synd att Markus sålde volvon för toyotan =) Hon GRINADE idag, min dotter grät och var jätteledsen när farmor skulle klä på henne, och mamman bara stod och log. Vi har länge undrat om det är nåt fel på henne. Okej att hon är liten fortfarande, men andra barn på neonatalen grät massor! Men äntligen fick jag krama om min gråtande flicka!
Jag har fått fin respons på mitt bloggande. Någon tycker att jag ska skriva en bok. Och det slog mig idag, allt elände jag har i mitt bagage, till hur mitt liv ser ut idag, det skulle kunna bli en riktigt fin bok, sånt som jag själv gärna läser om och bara gråter till. Ja, livet har verkligen varit knöligt, vägen dit där jag står idag har varit lång, men jag tog mig hit och det känns värdefullt för mig <3 Och viktigast av allt, Venla kom in i vårat liv, det är en stor ändring i människans liv att få ett barn, och heller inte så självklart alla gånger! Men hon bor här, hon sover brevid mig, och jag gråter bara jag tittar på henne.. Berg och dalbanan är här igen, brända popcorn, smuts på fönstret, hundskit på golvet, och en sån här kväll är det bara för mycket! Men så får jag skriva lite grann, fundera och komma till insikt. Vad sjutton bölar jag för? Min man ligger brevid mig (snarkar förståss alldeles för högt), på andra sidan i sin egen säng ligger MIN dotter, min min min =) Då bölar jag för det istället!
Jag har träffat min syster idag, Madde! Känner hur mycket jag saknat att träffa henne, hennes familj med såklart. Men just idag var det skönt att träffa bara henne en stund. Nästa gång jag får så fint besök så åker karl ut för riktigt dyrbar tid! Har så mycket att säga, och mycket att fråga, ja- frågorna är många i en nybliven mammas liv! Men jag tycker dagarna spinner på rätt flitigt, behöver inte anstränga mig, och Venla ser ut att växa och må bra!
Just ja, typiskt mig.. har ju tvättat men glömt bort att hänga upp tvätten. Och tvättstugan är i KÄLLAREN! Den kalla riktigt kusliga källaren- hua! Tankarna brukar fara iväg ganska vilt så fort jag på kvällen ska ner till källaren. Jag hör saker, och ser hur saker speglar sig i bastuns glasdörr, så jag tycker alltid det sitter någon där. Mer mörkrädd än mig får ni leta länge efter. Inte lönt att ta med sig hunden ner heller, han är i spökåldern just nu och skäller mot allt som inte finns mitt i natten.. Ja, han ger mig nog en hjärtattack på riktigt snart!
Imorgon ska vi på återkontroll med Venla till 107A, spännande att få vikt nu! Och spännande att ta en biltur med lillhjärtat, det är roligt när det händer lite i vardagen utöver sångstunderna och måltiderna! Vi åker 2 bilar in imorgon, för jag ska träna efteråt =) Iiih, ska bli så kul. Jag och jessica ska gå medelpasset på fjärran, en riktig höjdpunkt. Hög musik och dansinspirerande rörelser är SÅ kul, nu när nattklubblivet är förbi, jag har insett att krogen inte är lika rolig längre. Inte som förr.. trevligare att sitta hemma och äta gott och dricka vin! Är det det här som jag trodde var det tråkiga vuxenlivet? Som jag trots allt gillade? Då betyder ju det, att jag ÄR vuxen nu.. Åren går.
Påväg in till Gävle imorgon ska jag stanna till hos frisören i Skutskär och klippa luggen, har lessnat rejält nu! Nu blir det bara bättre..
Sov gott, nu ska jag ner och spöka i källaren.. KRAM
Mamma Emma o underbaraste Tassu veckan innan vi fick hem han, vilken lycka <3
Mitt ljus i tillvaron!
Ljuset i tillvaron är idag såklart Venla! Vaknade och kände mig ilsken som en, ja, jag vet inte vad! Uppretad till MAX! Känner för att ligga kvar i sängen under täcket HELA dagen! Inte prata eller träffa någon, jag är ändå inte rolig att ha att göra med idag.. Vet inte om jag är arg eller ledsen längre!
Direkt när jag vaknade, innan jag blev grinig så hade jag "hemlängtan", tillbaka till 107A, där fanns lugnet!! Och jag kan längta än emellanåt.. Jag saknar alla vänliga själar, saknar att få kramas med Venla hela dygnen utan andra måsten.. Även fast vardagen är bra mycket trevligare på sikt! Jag känner bara så just nu!!
Nu ska jag krypa under täcket och deppa klart tills Venla vaknar! Dålig dag..... Jag hoppas det kan kännas lite bättre snart!
Ha en bra dag!
Den försvunna diamanten!
Andra hela dagen jag bär min vigselring.. Den är så fin att jag tittar på den titt som tätt. I eftermiddags tittade jag och upptäckte, DIAMANTEN- BORTA!!! Tittade igen, och igen.... Och sen återigen, och ja, det var sant, största diamanten var borta! Grr.. Ska dammsuga huset NOGA och lämna in dammsugarpåsen till pantbanken billigt! Så får Guldfynd fixa ringen bäst dom vill!! Och ni som känner för skattjakt, åk till Konsum i Karlholmsbruk, finns en möjlighet att diamanten ligger där!
Den här dagen har verkligen rusat iväg. Och all tid till sessan våran.. Jojo-matade henne hela natten. Hon ville inte sova, men Markus är inte den som har sovsvårigheter, så mamman myste med Venla! Hon somnade efter 02-maten inatt. Och jag somnade nog vid 3. Upp 8 och mata igen för min del, och där började en ny dag. mat, diska o rengöra, blöjbyte, sen mat igen, bad, gå och köpa blöjor, mat igen.. Klockan 14 fick vi besök, och i samma veva kom jag på att jag helt levt upp till Venlas behov, herregud, jag hade ju varken hunnit med frukost eller lunch! Bra Emma.... Tog lite yoghurt medans jag väntade på pannkakan i ugnen!
Vi har frågat noga på sjukhuset och fått lite olika bud för vad som gäller med besök nu när vi är hemma. Vi vill inte äventyra Venla och riskera att hon åter hamnar i CPAP, no way! Nu är vi hemma, hemma för att stanna! Sista budet vi fick var att vi faktiskt kan träffa folk, vi behöver inte låsa in oss och helt isolera oss.. Besöka shoppingcenter har vi ändå inte planerat göra med henne, bara dumt!
Men däremot sa den här sköterskan att vi bör undvika att träffa barn i dagis- och skolåldern pga att de ofta kan vara "giftigt". De här barnen är ofta smittbärare, kanske fast de inte vet om det själv. Och det största hotet nu skulle tydligen vara RS viruset! Så för att inte äventyra det hela så träffar vi gärna friska vuxna människor just nu och inväntar åtminstånde hennes riktiga födelsedatum! Det finns säkerligen dom som tycker vi är petiga pedanter. Men som vi kämpat för denna flicka, hur skulle vi kunna äventyra någonting? Nej, det är uteslutet!! Trots det saknar jag att få visa upp henne för hennes kusiner, ta kusinfoto och umgås som en riktig familj! Men den dagen är snart här <3 Men jag saknar min familj, på riktigt!
Tassu fick träffa Venla för första gången igår, han kan tycka att barn är för mycket på honom och känner sig gärna hotad, och min största fasa var att han skulle ogilla Venla, att vi kanske skulle få lämna bort honom.. Men han ÄLSKAR Venla, så mycket att han skulle kunna slicka ihjäl henne. Nu har vi tagit det väldigt lugnt, men det är skönt att se dom tillsammans. Dom lär bli goda vänner, även fast han tycker det är super läskigt när Venla gnyr och låter lite, då backar han undan! Tur att han inte går på, det skulle också kunna vara en reaktion!
Venla har tagit sitt första bad här hemma idag, pappan badade henne. Hon myser som alltid! Och tro det eller ej, men nu sover Venla, och klockan är bara midnatt. Annars har hon den senaste 1½ veckan varit pigg till 3-tiden! *Peppar peppar*.. Så, jag tar tillfället i akt och sover jag med, måste ju blogga lite först. Att starta datorn mitt på dagen finns inte på kartan, inte än iallafall!! Måste finna rutinen först.. Så att blogga innan sovdags är perfekt, Markus har lovat att leta reda på en okej laptop åt mig så får jag punga ut pengar och köpa en! Tjohoo, ALLA har en sån utom jag. Jag tog mammas =) Men den ska nu lämnas åter... En gadd är påväg inom kort också, eller föressten, 2 gaddar. Det blir en surprise!
Nu försöker jag igen.. Sov gott alla fina. <3 KRAM
Den här dagen har verkligen rusat iväg. Och all tid till sessan våran.. Jojo-matade henne hela natten. Hon ville inte sova, men Markus är inte den som har sovsvårigheter, så mamman myste med Venla! Hon somnade efter 02-maten inatt. Och jag somnade nog vid 3. Upp 8 och mata igen för min del, och där började en ny dag. mat, diska o rengöra, blöjbyte, sen mat igen, bad, gå och köpa blöjor, mat igen.. Klockan 14 fick vi besök, och i samma veva kom jag på att jag helt levt upp till Venlas behov, herregud, jag hade ju varken hunnit med frukost eller lunch! Bra Emma.... Tog lite yoghurt medans jag väntade på pannkakan i ugnen!
Vi har frågat noga på sjukhuset och fått lite olika bud för vad som gäller med besök nu när vi är hemma. Vi vill inte äventyra Venla och riskera att hon åter hamnar i CPAP, no way! Nu är vi hemma, hemma för att stanna! Sista budet vi fick var att vi faktiskt kan träffa folk, vi behöver inte låsa in oss och helt isolera oss.. Besöka shoppingcenter har vi ändå inte planerat göra med henne, bara dumt!
Men däremot sa den här sköterskan att vi bör undvika att träffa barn i dagis- och skolåldern pga att de ofta kan vara "giftigt". De här barnen är ofta smittbärare, kanske fast de inte vet om det själv. Och det största hotet nu skulle tydligen vara RS viruset! Så för att inte äventyra det hela så träffar vi gärna friska vuxna människor just nu och inväntar åtminstånde hennes riktiga födelsedatum! Det finns säkerligen dom som tycker vi är petiga pedanter. Men som vi kämpat för denna flicka, hur skulle vi kunna äventyra någonting? Nej, det är uteslutet!! Trots det saknar jag att få visa upp henne för hennes kusiner, ta kusinfoto och umgås som en riktig familj! Men den dagen är snart här <3 Men jag saknar min familj, på riktigt!
Tassu fick träffa Venla för första gången igår, han kan tycka att barn är för mycket på honom och känner sig gärna hotad, och min största fasa var att han skulle ogilla Venla, att vi kanske skulle få lämna bort honom.. Men han ÄLSKAR Venla, så mycket att han skulle kunna slicka ihjäl henne. Nu har vi tagit det väldigt lugnt, men det är skönt att se dom tillsammans. Dom lär bli goda vänner, även fast han tycker det är super läskigt när Venla gnyr och låter lite, då backar han undan! Tur att han inte går på, det skulle också kunna vara en reaktion!
Venla har tagit sitt första bad här hemma idag, pappan badade henne. Hon myser som alltid! Och tro det eller ej, men nu sover Venla, och klockan är bara midnatt. Annars har hon den senaste 1½ veckan varit pigg till 3-tiden! *Peppar peppar*.. Så, jag tar tillfället i akt och sover jag med, måste ju blogga lite först. Att starta datorn mitt på dagen finns inte på kartan, inte än iallafall!! Måste finna rutinen först.. Så att blogga innan sovdags är perfekt, Markus har lovat att leta reda på en okej laptop åt mig så får jag punga ut pengar och köpa en! Tjohoo, ALLA har en sån utom jag. Jag tog mammas =) Men den ska nu lämnas åter... En gadd är påväg inom kort också, eller föressten, 2 gaddar. Det blir en surprise!
Nu försöker jag igen.. Sov gott alla fina. <3 KRAM
Morsa på heltid <3
Japp, så ser mitt liv ut just nu.. En riktig "poo-machine" har flyttat in till oss.. Trots det så bara myser jag, kan ni förstå? Alla säger: "vänta du bara tills verkliga livet börjat, blöjbyten och sömnlösa nätter", jag har varit Där i 10 veckor snart.. Dessutom med en oro som gnagt och inte på hemmaplan. Nu är jag uppe mest hela nätterna, värmer mat, matar, byter blöja, lite babymassage för magen osv.. Ska hon ha mat 2 så går jag upp 1.45, sen sover jag inte förens 3.15 igen, sen upp klockan 5, så ser dygnen ut! Och jag älskar det, som skräddarsytt!
Men jag blev snuvad på 14 veckor av graviditeten, VARJE DAG funderar jag på hur jag skulle ha mått nu, hur stor skulle jag ha varit, hur NERVÖS skulle jag ha varit. Hade jag fixat skolan bra? Skulle jag varit hemma nu och bara väntat eller skulle jag ha jobbat. Jag vet inte hur en normal graviditet ser ut och känns, skulle hon sparkat mycket nu? Jag hann lixom inte riktigt vara gravid, allt hade precis börjat bli på riktigt så kom hon. Intensiva veckor på neonatalen och allt runtomkring.. Amningen blev jag mer eller mindre också snuvad på, jag ville verkligen amma Venla, men min kropp sa ifrån när det tog så lång tid.
Det positiva med det hela är att allting gått bra, och jag har växt otroligt mycket och fått stor erfarenhet på kuppen. Den största erfarenheten är nog att man inte ska ta någonting förgivet! Vi har fått se Venla utvecklas från ett litet litet knyte till att bli en hel baby! Nu tycker vi hon är jättestor, och det är underbart att få så lång bebistid med henne.. Men som jag sa så tycker jag att hon börjar bli stor nu, ser henne utvecklas massor varje dag. Längre vakna stunder, sökandet med blicken osv.. Ändå skulle hon vara i min mage i 5 veckor till.. Undrar hur stor jag skulle tyckt hon var då?
Dags att sova för fröken Ryyti.. Ännu bättre om den minsta fröken Ryyti också ville sova, hon ligger och stånkar i sin säng =) Men om 1,5 timme ska jag upp och mata henne igen..
På återseende <3
Men jag blev snuvad på 14 veckor av graviditeten, VARJE DAG funderar jag på hur jag skulle ha mått nu, hur stor skulle jag ha varit, hur NERVÖS skulle jag ha varit. Hade jag fixat skolan bra? Skulle jag varit hemma nu och bara väntat eller skulle jag ha jobbat. Jag vet inte hur en normal graviditet ser ut och känns, skulle hon sparkat mycket nu? Jag hann lixom inte riktigt vara gravid, allt hade precis börjat bli på riktigt så kom hon. Intensiva veckor på neonatalen och allt runtomkring.. Amningen blev jag mer eller mindre också snuvad på, jag ville verkligen amma Venla, men min kropp sa ifrån när det tog så lång tid.
Det positiva med det hela är att allting gått bra, och jag har växt otroligt mycket och fått stor erfarenhet på kuppen. Den största erfarenheten är nog att man inte ska ta någonting förgivet! Vi har fått se Venla utvecklas från ett litet litet knyte till att bli en hel baby! Nu tycker vi hon är jättestor, och det är underbart att få så lång bebistid med henne.. Men som jag sa så tycker jag att hon börjar bli stor nu, ser henne utvecklas massor varje dag. Längre vakna stunder, sökandet med blicken osv.. Ändå skulle hon vara i min mage i 5 veckor till.. Undrar hur stor jag skulle tyckt hon var då?
Dags att sova för fröken Ryyti.. Ännu bättre om den minsta fröken Ryyti också ville sova, hon ligger och stånkar i sin säng =) Men om 1,5 timme ska jag upp och mata henne igen..
På återseende <3
God morgon Einstein..
Stackars Einstein som fått så många jubelidioter kallade efter sig.. Jag är en! Hur många startar datorn 05.00? Men vad ska man annars göra så tidigt, poppa musik eller kanske dansa och sjunga lite? Näe, det går ju inte.. Venla väckte sin mamma 04.00 idag, gnydde och var inte alls nöjd. Men så fort hon fick komma upp byttes det mot sött/lyckligt gnäll!! Fast jag blev väckt så tidigt så känner jag mig lycklig. Men vad mer kan jag begära.. Måste vara vaken och tillgänglig var tredje timme dygnet runt för att mata henne, och jag gör det med glädje varje gång, jo- det är sant! Men har kanske dessto svårare att hålla mig snäll mot M, men det ska det bli ändring på, just imorse blev jag ju medveten om det, då är det också lättare att ändra på sig. Om 6 timmar kommer han till oss, som vi har saknat honom <3
Har så ont i magen, kan inte sova nu, en blandad kompott av mensvärk och magkatarr, jo, den är tillbaka... Igen! Bara det stressar sönder mig, varför kan jag inte få vara ifred från den, men jag tror vissa människor ÄR drabbade livet ut, jag verkar vara en! Den kommer och går.. Men nu när jag inte pumpar ut mjölk åt Venla längre kan jag lättare få bukt på det med omeprazol!
Inatt grät jag mig till söms. Don't worry, satt med en sockersöt flicka på armen och matade henne, tittade på henne länge, då ler hon- förmodligen inte medvetet, men vi hade ögonkontakt! Vilken känsla. I bakgrunden hördes lugn musik som är lätt att gråta till, sen grät jag för allt.. För att mitt liv har ordnat upp sig så bra! Ni som känner mig vet att jag lidit av svåra depressioner under ungdomsåren, ni som inte känner mig så var det ingen hemlighet! Men så slog det mig, Markus kom in i mitt liv, 6 år senare är jag gift och har en underbar dotter. Att få barn är ju inte alltid en självklarhet, men vi hade turen <3 När jag väl hade gråtit av lyckorus så kräktes Venla ner sig, då blev jag riktigt ledsen, varpå jag spiller ut halva vattenflaskan i sängen och får möblera om sängkläderna (TUR att inte markus var här, då hade jag fått sova blött).. Sen blev jag känsloladdad och grät för precis allt, allt från att ha råkat rivit sönder en sida i tidningen, till mitt förflutna. Men tårarna som jag somnade till var lyckorus återigen, haha.. Här pratar vi berochdalbana! =)
Idag mår jag återigen som en prinsessa! Morgonpigg och allt, när blev jag det? Nyårsafton är det också ja, det vankas god mat hos Venlas farmor och farfar!! Vi ska sova där första natten hemma och fira in det nya året. Så vi slipper slita ut Venla i kylan efter tolvslaget. Om jag får gissa så blir det pommac för mig och farmorn och lite starkare saker för herrarna! Förmodligen mycket efterlängtat, och det är han värd efter dessa veckor! Tänk att jag skrev det där?!
Under graviditeten kan inte markus ha haft det helt enkelt, det har slagit mig nu, men jag ser inte så hårt som jag borde på saken, folk runtom bara skrattar, så jag hakar på! ALLT som skedde var Markus fel. Mådde jag illa så blev jag arg på honom. Skulle vi på fest blev jag ännu argare. För att inte prata om foglossningen, det var illa, kunde knappt röra mig på ett dygn efter att ha dammsugit huset, och vems fel var inte det?
Karlarna har det så lätt säger vi, de behöver inte tampas med PMS, slipper vidriga menssmärtor, och kanske framförallt, de behöver inte föda barn! Sen skrattar dom åt oss för de vi sa eller gjorde under förlossningarna, haha! men hur lätt har dom det egentligen? När dom blir sjuk, då blir dom SJUK! Och att leva med oss pms-iga kärringar kan då banne mig inte vara lätt! Jag skulle inte stå ut en dag med mig som gravid, framförallt inte en lördag. Så frågan är hur jag stått ut med mig själv? All eloge till Markus.
Snart är klockan 7, och lagom till tjejens nästa måltid håller ögonen på att slockna! Tror jag tar mig en tuppis innan..
Och om vi inte hörs innan så vill jag önska er ett GOTT NYTT ÅR <3
Har så ont i magen, kan inte sova nu, en blandad kompott av mensvärk och magkatarr, jo, den är tillbaka... Igen! Bara det stressar sönder mig, varför kan jag inte få vara ifred från den, men jag tror vissa människor ÄR drabbade livet ut, jag verkar vara en! Den kommer och går.. Men nu när jag inte pumpar ut mjölk åt Venla längre kan jag lättare få bukt på det med omeprazol!
Inatt grät jag mig till söms. Don't worry, satt med en sockersöt flicka på armen och matade henne, tittade på henne länge, då ler hon- förmodligen inte medvetet, men vi hade ögonkontakt! Vilken känsla. I bakgrunden hördes lugn musik som är lätt att gråta till, sen grät jag för allt.. För att mitt liv har ordnat upp sig så bra! Ni som känner mig vet att jag lidit av svåra depressioner under ungdomsåren, ni som inte känner mig så var det ingen hemlighet! Men så slog det mig, Markus kom in i mitt liv, 6 år senare är jag gift och har en underbar dotter. Att få barn är ju inte alltid en självklarhet, men vi hade turen <3 När jag väl hade gråtit av lyckorus så kräktes Venla ner sig, då blev jag riktigt ledsen, varpå jag spiller ut halva vattenflaskan i sängen och får möblera om sängkläderna (TUR att inte markus var här, då hade jag fått sova blött).. Sen blev jag känsloladdad och grät för precis allt, allt från att ha råkat rivit sönder en sida i tidningen, till mitt förflutna. Men tårarna som jag somnade till var lyckorus återigen, haha.. Här pratar vi berochdalbana! =)
Idag mår jag återigen som en prinsessa! Morgonpigg och allt, när blev jag det? Nyårsafton är det också ja, det vankas god mat hos Venlas farmor och farfar!! Vi ska sova där första natten hemma och fira in det nya året. Så vi slipper slita ut Venla i kylan efter tolvslaget. Om jag får gissa så blir det pommac för mig och farmorn och lite starkare saker för herrarna! Förmodligen mycket efterlängtat, och det är han värd efter dessa veckor! Tänk att jag skrev det där?!
Under graviditeten kan inte markus ha haft det helt enkelt, det har slagit mig nu, men jag ser inte så hårt som jag borde på saken, folk runtom bara skrattar, så jag hakar på! ALLT som skedde var Markus fel. Mådde jag illa så blev jag arg på honom. Skulle vi på fest blev jag ännu argare. För att inte prata om foglossningen, det var illa, kunde knappt röra mig på ett dygn efter att ha dammsugit huset, och vems fel var inte det?
Karlarna har det så lätt säger vi, de behöver inte tampas med PMS, slipper vidriga menssmärtor, och kanske framförallt, de behöver inte föda barn! Sen skrattar dom åt oss för de vi sa eller gjorde under förlossningarna, haha! men hur lätt har dom det egentligen? När dom blir sjuk, då blir dom SJUK! Och att leva med oss pms-iga kärringar kan då banne mig inte vara lätt! Jag skulle inte stå ut en dag med mig som gravid, framförallt inte en lördag. Så frågan är hur jag stått ut med mig själv? All eloge till Markus.
Snart är klockan 7, och lagom till tjejens nästa måltid håller ögonen på att slockna! Tror jag tar mig en tuppis innan..
Och om vi inte hörs innan så vill jag önska er ett GOTT NYTT ÅR <3
Varför offentliggöra hela sitt liv?
Jag ska börja med att säga att jag offentliggör mycket av mitt liv, men långt ifrån allt! Alla har vi hemligheter, även för de vi älskar allra allra mest!
Jag funderade länge innan jag startade upp bloggen, varför har man blogg? För min del skulle det kunna vara ett alternativt dagboksskrivande där jag håller igen mycket! Men varför vill jag vika ut mitt liv?
Jag tror någonstans att alla bloggar av olika anledningar. JAG bloggar för att få rätt bemötande tror jag. Att mina vänner och min familj läser hur jag mår och hur jag har det känns för mig viktigt! Är man en feg mus som jag och inte gärna pratar om hur jag EGENTLIGEN mår, så är bloggen bra. Ni läser, ni vet att jag är ledsen en dag, då får jag ett helt annat bemötande, vilket i sin tur leder till bättre välbefinnande! Bloggen skulle kanske kunna vara hälsan själv?
Att dessutom kunna skriva hur vi har det här och hur Venla utvecklas, det får mig att känna mig mindre ensam i det hela. Vi har varit isolerade från omvärlden i snart 10 veckor, svårt att prata i telefonen, för att inte säga jobbigt! Det känns jobbigt och tvingat att så fort jag lämnar sjukhuset måste ringa upp de 9 missade samtal jag har. Missförstå mig rätt och sätt er in i min situation. Jag saknar er allihopa, jätte mycket! Blir superglad när ni ringer och lämnar meddelande, blir varm att ni bryr er så mycket om oss! Men jag hoppas ni förstår att när jag går till konsum och ska köpa bröd så kan jag inte svara på 8 sms och ringa 9 samtal. Hinner inte, det skulle ta mig hela dagen. Men jag älskar er allihopa, och varje missat samtal gör mig glad och varm! <3
Men nu snart är jag hemma igen.. En natt kvar, en lång dag och en jäktig natt, sen får jag och Venla träffa våran älskling igen och fira det bästa nyåret någonsin <3
Det känns underligt, som att personalen här hjälper oss att planera en kidnappning.. Känslan är obeskrivlig, men det känns som att vi stjäl Venla härifrån, hon och vi tillhör hit, men oj vad vi längtar hem, tror vi kommer in oss ganska fort, fördelen är att vi vid det här laget känner Venla så bra!
Idag mår jag BRA, men jag är pirrig och har en klump i magen på grund av det vilket känns obehagligt! Det är så mycket jag vill få uträttat innan vi åker hem, men jag vet inte om jag hinner. Dessutom är jag ju ensam med Venla. Måste gå och fotografera mig, de väntar på bild och namnteckning så de kan göra om mitt körkort. Snart åker jag väl dit!! Dessutom kan jag inte ens skriva min egen namnteckning, så det här dagen lär jag nog få att gå! Varför en massa Y:n mitt i, det krånglar till det. Dessutom är inte min skrivstil den bästa, ritar väl nån krussidull bara, inte så kinkigt, bara jag kommer ihåg den sen =)
ha en underbar dag, nu vaknar skrutt <3 Puss
Jag funderade länge innan jag startade upp bloggen, varför har man blogg? För min del skulle det kunna vara ett alternativt dagboksskrivande där jag håller igen mycket! Men varför vill jag vika ut mitt liv?
Jag tror någonstans att alla bloggar av olika anledningar. JAG bloggar för att få rätt bemötande tror jag. Att mina vänner och min familj läser hur jag mår och hur jag har det känns för mig viktigt! Är man en feg mus som jag och inte gärna pratar om hur jag EGENTLIGEN mår, så är bloggen bra. Ni läser, ni vet att jag är ledsen en dag, då får jag ett helt annat bemötande, vilket i sin tur leder till bättre välbefinnande! Bloggen skulle kanske kunna vara hälsan själv?
Att dessutom kunna skriva hur vi har det här och hur Venla utvecklas, det får mig att känna mig mindre ensam i det hela. Vi har varit isolerade från omvärlden i snart 10 veckor, svårt att prata i telefonen, för att inte säga jobbigt! Det känns jobbigt och tvingat att så fort jag lämnar sjukhuset måste ringa upp de 9 missade samtal jag har. Missförstå mig rätt och sätt er in i min situation. Jag saknar er allihopa, jätte mycket! Blir superglad när ni ringer och lämnar meddelande, blir varm att ni bryr er så mycket om oss! Men jag hoppas ni förstår att när jag går till konsum och ska köpa bröd så kan jag inte svara på 8 sms och ringa 9 samtal. Hinner inte, det skulle ta mig hela dagen. Men jag älskar er allihopa, och varje missat samtal gör mig glad och varm! <3
Men nu snart är jag hemma igen.. En natt kvar, en lång dag och en jäktig natt, sen får jag och Venla träffa våran älskling igen och fira det bästa nyåret någonsin <3
Det känns underligt, som att personalen här hjälper oss att planera en kidnappning.. Känslan är obeskrivlig, men det känns som att vi stjäl Venla härifrån, hon och vi tillhör hit, men oj vad vi längtar hem, tror vi kommer in oss ganska fort, fördelen är att vi vid det här laget känner Venla så bra!
Idag mår jag BRA, men jag är pirrig och har en klump i magen på grund av det vilket känns obehagligt! Det är så mycket jag vill få uträttat innan vi åker hem, men jag vet inte om jag hinner. Dessutom är jag ju ensam med Venla. Måste gå och fotografera mig, de väntar på bild och namnteckning så de kan göra om mitt körkort. Snart åker jag väl dit!! Dessutom kan jag inte ens skriva min egen namnteckning, så det här dagen lär jag nog få att gå! Varför en massa Y:n mitt i, det krånglar till det. Dessutom är inte min skrivstil den bästa, ritar väl nån krussidull bara, inte så kinkigt, bara jag kommer ihåg den sen =)
ha en underbar dag, nu vaknar skrutt <3 Puss
Amma eller nappflaska
Det finns så många åsikter angående om jag ska amma Venla eller ge flaskan. Det var svårt att göra det valet, svårt att det bara är Jag som ska bestämma. Men nu är beslut taget. Min mjölk har börjat sina, och för att komma igång ordentligt med amningen måste jag pumpa var tredje timme, det tar 4 timmar per dygn, sen ska Venla matas, det tar 2-3 timmar, däremellan ska jag lägga henne vid mina sönderpumpade bröst helst innan varje hennes måltider. Är vi uppe i 9 timmar per dygn nu? Däremellan ska jag sova, gärna 6 utspridda timmar per dygn. Och Markus vill såklart även han få tid med sitt barn. Så vart tog min mystid med Venla vägen? Och var finns jag och Markus i det hela?
Beslutet blev inte svårt när jag fick fundera en natt. Nu ger vi henne flaskan hennes vakna stunder, hon är jätteduktig <3 Det hon inte orkar suga i sig ger vi henne i sonden. Det hänger med så länge hon behöver den!
På fredag (nyårsafton) får vi komma hem, hem för att stanna, beskedet kom i förmiddags, och det känns fantastiskt! Trodde aldrig vi skulle få åka hem. Markus åkte hem imorse, han kände sig krasslig. Så idag är det jag och Venla som myser <3 Vi har en riktig mysdag.. Fast ska inte säga att vi inte saknar Markus. Efter nattens inlägg så kom verkligheten ifatt, jag Älskar Dig Markus! Förlåt mig för att jag är så dum, ska lära mej att vara SNÄLL! För jag vet att du läser ;) Men det blir nog enklare när vi börjar "leva" igen! Sitter här och känner kig lite smått nykär. Tittat på gamla foton, lyssnar på gammal musik och läser gamla kärleks mail och blir helt sentimental <3
Det är svårt att få tiden att gå nu när vi vet att vi kommer hem i övermorgon. Jag föstår inte hur vi har fått dagarna att gå senaste veckorna. Jag känner mej sjukt rastlös nu! Har sjungit lite med Venla, hon verkar inte helt intresserad av mammas kråkstämma! Nu sover hon <3
Vi provade sätta henne i bilbarnstolen igår för första gången, hon bara försvann, alldeles fö liten för att ge sig ut i trafiken redan kan jag tycka!
Läkaren Laszlo har precis varit och pratat med mig och venla, känner att jag börjar få lite kött på benen, det här kommer gå BRA! Jag riktigt längtar hem nu, mer än jag någonsin gjort.. Och hennes läkare är så bra!
Jag fick shakiras nya skiva på posten häromdagen, den går varm. Jag älskar shakiras härliga stämma <3 Det gör Venla också, stackarn fick inte höra annat än shakira när hon åkte bil i mammas mage, hon känner säkert igen musiken!
Visste ni föressten det här: Ät 1 pralin, råhångla i 39 minuter och förbränn den. Alternativt ät 2,5 praliner ha intensivt sex i 1 timme och förbränn.. Resultatet blir, njut av chokladen, tänd till och ge utlopp.. Förena nytta med nöje kallas det tror jag!
Bildbomb nästa!
Venla tycker fingerfärg är helskoj, och smaskens!
Stabilt?
Julfin Venla med peppelina som tomten kom med <3
Vacker som en dag <3
Julfina.
Venla i vinterskrud
Venla i sin "pyttelilla" body =) Vilken sessa!
Näe, det här går inte, mot chokladasken ;) Hej sålänge!
Beslutet blev inte svårt när jag fick fundera en natt. Nu ger vi henne flaskan hennes vakna stunder, hon är jätteduktig <3 Det hon inte orkar suga i sig ger vi henne i sonden. Det hänger med så länge hon behöver den!
På fredag (nyårsafton) får vi komma hem, hem för att stanna, beskedet kom i förmiddags, och det känns fantastiskt! Trodde aldrig vi skulle få åka hem. Markus åkte hem imorse, han kände sig krasslig. Så idag är det jag och Venla som myser <3 Vi har en riktig mysdag.. Fast ska inte säga att vi inte saknar Markus. Efter nattens inlägg så kom verkligheten ifatt, jag Älskar Dig Markus! Förlåt mig för att jag är så dum, ska lära mej att vara SNÄLL! För jag vet att du läser ;) Men det blir nog enklare när vi börjar "leva" igen! Sitter här och känner kig lite smått nykär. Tittat på gamla foton, lyssnar på gammal musik och läser gamla kärleks mail och blir helt sentimental <3
Det är svårt att få tiden att gå nu när vi vet att vi kommer hem i övermorgon. Jag föstår inte hur vi har fått dagarna att gå senaste veckorna. Jag känner mej sjukt rastlös nu! Har sjungit lite med Venla, hon verkar inte helt intresserad av mammas kråkstämma! Nu sover hon <3
Vi provade sätta henne i bilbarnstolen igår för första gången, hon bara försvann, alldeles fö liten för att ge sig ut i trafiken redan kan jag tycka!
Läkaren Laszlo har precis varit och pratat med mig och venla, känner att jag börjar få lite kött på benen, det här kommer gå BRA! Jag riktigt längtar hem nu, mer än jag någonsin gjort.. Och hennes läkare är så bra!
Jag fick shakiras nya skiva på posten häromdagen, den går varm. Jag älskar shakiras härliga stämma <3 Det gör Venla också, stackarn fick inte höra annat än shakira när hon åkte bil i mammas mage, hon känner säkert igen musiken!
Visste ni föressten det här: Ät 1 pralin, råhångla i 39 minuter och förbränn den. Alternativt ät 2,5 praliner ha intensivt sex i 1 timme och förbränn.. Resultatet blir, njut av chokladen, tänd till och ge utlopp.. Förena nytta med nöje kallas det tror jag!
Bildbomb nästa!
Venla tycker fingerfärg är helskoj, och smaskens!
Stabilt? Julfin Venla med peppelina som tomten kom med <3
Vacker som en dag <3
Julfina.
Venla i vinterskrud
Venla i sin "pyttelilla" body =) Vilken sessa!Näe, det här går inte, mot chokladasken ;) Hej sålänge!
Venlas utveckling från knyte till bebis.
Välkommen till min nya blogg <3
Jag är helt ny i bloggvärlden, så vi får se hur det här går. Tanken med bloggen är att jag ska få skriva av mig allt från kärlek till aggressioner, att helt enkelt kunna lätta på hjärtat för en smidigare vardag! Mest kommer den handla om min modiga, pyttelilla dotter Venla och hennes framgångar! Men även om mina egna framgångar i det hela..
Kram Emma
Kram Emma
