KALAS I STUGAN!!!

Tyckte att åtminstånde jag och Markus kunde fika alla hundra bullar som jag o Madde gjorde igår eftersom systrarna har sjuka barn och Markus brors familj även dom är sjuk och Markus föräldrar är på en plats där dom behövs mycket bättre än hos mej idag <3 .. Men såklart så har Markus ju jour, det har varit lugnt hela veckan och helgen, och just idag, hans sista dag i jour så får han bli utryckt. Morr!!! Just på min födelsedag! Men Venla och Tassu fyller verkligen min dag här i stugan, och mina föräldrar kommer ikväll, plus ett par bekanta här i byn!! Men tills dess får jag ta mig en bit cheescake och minifira med resten av familjen.

Jag har så mycket kärlek i kroppen just nu, tyckte för en vecka sen att jag älskade gränslöst och nått toppen, men nu vet jag baske mig inte var jag ska göra av all kärlek? Kan inte ge utlopp för den riktigt, men att sitta och titta på Venla och min familj på kvällarna tycks vara mer intressant än alla TV-program i världen! Och jag är så lycklig att Tassu är så snäll!

Markus, Tassu och Venla kom med frukost och tända ljus och väckte mig, bättre uppvaknande får man inte! Dock tyckte Tassu att brickan var värd mer uppmärksamhet än självaste födelsedagsbarnet, JAG!!! Och han tyckte minsann att det var han som skulle få äta upp allting på brickan! Men jag fick en fantastisk morgon <3 Och vet ni, JUST i samma minut som jag sitter här så ringde Markus och sa att han var på väg hem redan, Tjohooo!! Så nu alla Stora Enso folk får ni låta Markus vara ifred, bara just idag =)

Ett stort intresse jag har är att köra bil, och i Fredags fick jag köra mycket bil, först till ett ställe som ligger någonstans mellan Tierp och Örbyhus (får inte bli för uppenbart).. Och vet ni, jag har fått ett jobb till =0D Jag jobbar med sånt som jag vill jobba med, utvecklingsstörda och CP-skadade.. Och nu har jag fått ett till barn att vara med med CP-skada.. Så nu måste jag skynda mej att lära teckenspråk =)
Att köra bil och poppa musik när jag är själv i bilen är bland det bästa jag vet, och just i fredags var det soligt så man fick ta på solbrillorna, vilken känsla!

I fredags hade jag och Venla myskväll med Jessica, vi åt tacos och pratade strunt, samt drack mjölk och ramlösa eftersom vi glömde köpa läsk =) Men kvällen var fantastisk, och vi fick mycket vettigt sagt, plus mycket ovettigt! Det är den här underbara tjejen som är mitt resesällskap till eckerö nästa lördag!



Jag har väl aldrig känt mig så stressad som nu när jag har barn.. Alla andra som haft bebisar har man alltid rättat sig efter vad gäller tider och rutiner, en självklarhet. Och dom har tagit sin tid med ro (vad jag vet).. Klart att vi blir behandlade lika nu, men ändå känner jag både stress och press så fort vardagen bryts av med besök eller en tripp till kliniken, samtidigt som jag njuter av att komma iväg.. Men från och med nu ska Venla få sin tid och jag ska inte bli en stressad mamma!

Gravida..... Det skär i mig att se gravida i lyckorus, jag blir så lycklig för deras skull, men för min egen känns det tungt. Vet inte vad jag har hamnat i för karusell den här gången. Men just höggravida, förväntningen, spänningen.... ja, allt de där som jag aldrig fick uppleva! Jag hoppas det blir annorlunda med tvåan! Och jag längtar redan, trots en kaotisk graviditet, men smärtkänslorna börjar blekna alltmer, och nu minns jag det hela mer och mer som en härlig känsla, trots felbehandlingar och livrädsla för min dotters liv. Men allt har ju gått bra, och nu är hon som vilken bebis som helst, och snart blir vi utskrivna, ja, känslan är obeskrivlig... underbar!

Dags att besöka duschen innan maken kommer hem.. Make, har kommit på mig själv att säga "min man" lite här och där i vardagen, det får mej att känna mig som en gammal kärring, jättekonstigt! Men han är och förblir min älskade man =) <3


Velna, kvällen före mammas födelsedag <3


Tassu väntar på ett "varsågod", han lär få vänta lääänge =)


Massa bullar från igår, mums!


Venla nakenfis hade blöjfri dag igår, mycket tvätt till mamma =)
Tur att jag älskar att tvätta =) Fler blöjfria dagar tack!

Vi hörs! Stor stor Kram från mig...

Bassilusker!!!

Jag är livrädd varje gång jag tar Venla utanför ytterdörren, livrädd för bassilusker! Var till Neonatalen idag för att droppa i ögonen inför ögonbesöket... När vi ska gå till bilen för att åka hem så står en farbror bakom mig i kön då jag ska checka ut oss, han trycker sig ner i vagnen och flåsar på Venla.. Minuterna innan så hörde jag att det finns RS på neo och att vinterkräksjukan går på sjukhuset, förstår inte människor då att de inte bör komma så nära en sån liten?? I normala fall hade jag stolt visat upp min dotter, men jag stod mest spänd nu! Han sa att hon var söt, men det är hon inte om 10 år.. Hmpf, min Venla kommer alltid vara vacker som en dag, så det så!!!!!!!!

Det är så härligt var gång jag får stoppa Venla i bilen och färdas, det bryter liksom av vardagen lite, dock så blir det inte oftare än en gång i veckan, lagomt! Efter sjukhusbesöket så åkte vi hem till min mamma och pappa, vi tog en promenad i Gårdskär, helt underbart! Jag ser i normala fall ut som ett vandrande lik här om dagarna, men ikväll är jag rosig och fin, och Venl är också rödblommig och varm! Men jag är fryssen, har tagit mej 2 koppar te och ska snart hämta en tredje!

Venla fick sitt första bokpaket igår, vi har gått med i Goboken, den klubben rekomenderar jag, iallafall ett par paket! Fick en föräldrarhandbok som handlar om vilka olika lekar man kan leka med sitt barn från 0 månader (där vi är nu) upp tills 10 år, toppen!!

Jag var ju i stan igår också, tränade på Friskis och Svettis, jag njuter så otroligt efteråt, men mitt i det så håller jag på att dö! ja, den ger mej mycket, framförallt så blir jag så glad av att komma iväg och träna!! Men innan träningen skulle jag in till stan och försöka hitta några nya plagg åt mej, rensade nyligen garderoben, och nu ekar den tomt. Dock sparade jag ett par mammabyxor som jag ibland använder i smyg *fniss*... Byxorna upp till armhålan is the shit!! Men tror ni jag hittade kläder åt MIG???? Näe, så hopplöst, och tiden den skenar, suck! Men Venla fick 2 par hängselbyxor, hon har ju inga byxor stackarn, bar 2 par =) Alla andra är storlek 56, ALLDELES för stora än! Det här med kläder.. jag säger som en annan härlig prematurmamma, det känns tufft, vemodigt och fruktansvärt smärtsamt för ett mammahjärta att plocka bort alla ministorlekarna.. Jag mår så dåigt av det.. Givetvis är jag lycklig att hon växer och mår bra, men ack så jobbigt.. När man började på storlek 32, sen kändes det en del att byta upp sig till den stora storleken 38, sen 44, och nu har vi sakta men säkert gått över till 50, dock är det lite stort än.. Nu är alla pyttekläder ett minne blått i Venlas prematurlåda <3

Jag skulle parkera i nians P-hus igår och lyckas snurra in mej så in i norden att jag till slut var "vilse"??? Jag som pratar om att flytta till stan. Tror bestämt att jag tar mitt förnuft till fånga och stannar här med mina bönder! Till råga på allt så skulle jag köra efter GPS:en igår, lätt som en plätt, är nästan framme vid målet så håller jag nästan på att hamna i snödrivan, skitgrejer!! Gps är en pryl för tekniknördar, den är totalt LIVSFARLIG att ha med sig i trafiken, den kan bara sluta i katastrof om alla glor på GPS skärmarna istället för på vägen! Som gjord för att köra ihjäl sig.. Eller så är det jag som är lite mindre begåvad, vad vet jag!

Den här gången på träningen kunde jag också skutta runt utan att "moona", byxorna satt minsann där de skulle, det var ju bara jag som var dum förut och trodde att jag fortfarande kunde träna i mammabyxor. Ett stort steg att lämna mamma-garderoben också! Men tack vare Sandra så är det syndromet nu förbi =)
När jag åker iväg som jag gjorde igår så får jag en sådan Venla-abstinens, och jag tror att jag ska klara av att vara borta en halv dag på eckerö? Oj oj oj, jag dör nog!! Jag är så totalt förälskad i den här tjejen att jag inte kan finna ord!! Och för varje dag som går så blir jag bara lyckligare och lyckligare. Har aldrig känt såhär förut. Vilken gåva!!!

Jag har ju födelsedag på söndag, och jag har inte bakat så mycket som en liten kaka än.. Hade allt varit normalt hade jag hållt på att producerat godsaker i en veckas tid redan.. Men allt är inte normalt.... inte än! Men lite bullar har jag iallafall tänkt göra på lördag, och ett par cheescake, och Markus tänkte göra en tårta <3 Vilken karl!! Det är inte alla som har två kvinnor i huset, varav den ena faktiskt är världens finaste man, ja, han är bra på alla vis, även fast jag ibland känner för skiljsmässa när det blåser motvind.. Men på vågen väger kärleken 99,9 kg och resten bara några gram...

Nu ska jag få ryggmassage, med all rätt efter kvällar av fotklämningar =) Vi ses!

KRAM


Har fått nog nu...

Nu vill jag flytta härifrån, är färdig med Karlholm nu.. Har jag råd att bila till och från Gävle flera gånger i veckan så kan jag lika gärna göra mej råd att bo där, för nu är jag less.. Riktigt less!!! Men jag tar gärna familjen med mej! Tror inte mannen i huset är så förtjust i den iden...

Hur var det nu, var det "escudos" dom samlade på "solsidan".. Jag har snart full pott, och som dom sa ska man inte samla på sig för många escudos utifall att man skiljer sig, man kan ju inte ta med dom in i nästa förhållande! Dom är roliga där på solsidan, en serie helt i min smak..
Markus har som tidigare nämnt beredskap/jour hela veckan lång, och jag är redan less på Karlholmsluften. Tänk om jag kunde ta Venla med mej och åka och ta en fika med en vän i Gävle, jag KVÄVS här! Och jag är så arg ikväll så det ryker ur mina öron, och ju argare jag blir dessto gladare gör jag alla andra.. Suck! Jag ger upp... Måste fokusera, det gör jag bäst genom skrivandet, kan ju försöka! Egentligen ska man inte blogga arg, dock är det då man behöver det som bäst, men jag vet hur man skulle få ångra sig dagen efter när alla fula grodor har hoppat klart!

Markus beredskapsvecka började inte så bra, idag jobbade han 14 timmar, och så fort han passerar tröskeln så är det typ godnatt! Jag vet inte vem det är värst för egentligen, han skulle nog svara att det är mest synd om honom! Men här sitter vi hela dagen och saknar honom, när han sen kommer hem kan jag inte låta bli att visa min besvikelse.. Han får träffa sina vänner hela dagen, dock under arbetet, men han har NÅN att prata med. Jag får ha kvalitetstid med våran dotter, och jag njuter fullt ut, konstigt vore det annars. Fast jag vet att jag skulle njuta så mycket mer om jag fick ha en dag i veckan som var bara min, där jag kan träffa och prata med någon!! Så jag får sakna min familj.. Det är jättekörigt med hund och barn, det tänker jag inte förneka, och hur länge orkar man? Tassu är så snäll mot Venla och Venla i sin tur är världens snällaste och lugnaste bebis! Ändå klagar jag.. Men varje gång Tassu ska ut så är det full mundering på Venla som gäller, och dagarna går i ett!

Jag, Venla och Tassu tog en promenad idag, reflexväst på Tassu i storlek XS som han ändå drunknar i, kattväst sökes! Väst på mej och väst på vagnen, dags för powerwalk! Kände mej laddad för en riktig härlig promenad, men jag hade en tuss vid sidan av som gärna stannar överallt. Efter att ha brottats med honom de första 3 kilometrarna så är man ganska slut, och DÅ tycker han att vi ska galoppera hela vägen hem vilket var 2 kilometer till... Suck! I all hast så höll vi dessutom på att frontalkrocka med en galen skidåkare. Jag som såklart glömde bort att vi har fantastiska skidspår och att det faktiskt var vinter halvspringer med galen hund och vagn, och där kom den..... Skidåkaren med brillor på ögonen, och jag lika galen! Tur att det slutade i skratt istället för slagsmål!

Det var min dag det.. Hur har eran dag varit?

En till Trixie i familjen?

Huset fick vara tänt inatt i fönstrena mot baksidan, framsidan sköter sig själva =) Men jag vågade inte ens stoppa ner tårna från sänggaveln, illa! Och nu på ljusa dagen så undrar jag vad det var för fel på mig egentligen?? Nu är jag nyladdad för en till läskig film, men bara om jag får hålla Markus i handen ;)

När jag var liten så hade jag skruvkorkar i hela håret, alldeles fantastiskt gullig! Det måste jag själv erkänna, men idag är jag inte lika gullig med halvskruvar lite här och där, som ter sig på alla andra vis än just skruvar! Ser lite "affro" ut, och jag får ständigt bo vid plattången, och då är jag inte fåfäng! Men använder jag inte plattången så ser det ut som att jag inte dragit en borste i håret på en hel vecka... MINST! Och innan plattången kom in i mitt liv, haha, ja, då var det inte så skojigt att heta Emma...
Nu när jag badar Venla så ser jag små små små skruvar, en här och en där.... Framförallt i bakhuvudet.. Jag är mer eller mindre övertygad att vi har en till "Trixie" i familjen... Men efter att ha "fixat till" hennes frilla så försvinner dom!

*Fniss*, jag var ute med Venla och Tassu och gick idag på förmiddagen, jag känner hur en kraftfylld vind blåser över, känner hur jag nästan sveper med, så jag kan inte låta bli att titta på Tassu som i samma sekund lyfter benet och ska kissa, och den där lilla 3-kilos tussen blåste omkull på en gång, lika förvånad som jag, hahaha!!! Men svansen mellan benen så lommade han vidare tätt tätt intill mig och vagnen =)

Imorgon ska jag äntligen få komma iväg och träna, plus att jag måste köpa mig en almanacka, har ju ingen koll på någonting i livet längre, dessutom ska jag börja jobba med en liten kille 1 dag i veckan några timmar, och med arbete, barn, sjukhustider och mina egna inplanerade aktiviteter så KRÄVS en almanacka..

Bokade nyss resan tills nästa söndag, vi blev inte så många som åker, närmare bestämt bara jag och min fina vän Jessica =) Men det kommer bli riktigt trevligt, andas annan luft en karlholms utnötta luft! Eckerölinjen blir det. Det som är så bra är att dom från Gävle nu har satt in en senare buss så man kan åka med 15.00 färjan, hur bra är inte det? Dagarna blir så långa annars.. Det får VS-trafik en ros för!

Vad sägs om att göra lite nytta? Kram sålänge..

Rädda mig från "orphan"

Fy vilken läskig film jag såg nyss. Jag älskade rysare när jag var yngre, sen började jag drömma konstigt och fick lite ångest, så jag undvek sådana filmer. Men thrillers gillar jag mycket! Så ikväll skulle jag och Markus se "Orphan", den handlar om ett föräldrarpar som nyligen fått missfall, och för att komma över sorgen så besöker de ett barnhem och adopterar en 9-årig flicka. Men hon är väl inte så snäll och oskuldsfull som hon verkar! En thriller, jag fastnade för den... Det går inte ens 10 minuter så sover Markus, och jag är alldeles förtrollad, det var så spännande så jag var tvungen att fortsätta titta. Skyll mig själv, nu ligger jag här i sängen och lyssnar till varenda litet ljud, vågar inte röra mig ur fläcken. Vilken fjant jag har blivit, men lamporna får lysa hos familjen Ryyti inatt, för det finns ingen här som är vaken som vågar gå runt och släcka! Jag säger som så många gånger förr, jag ska aldrig mer se en läskig film. Ångesten tar mig direkt och jag tänker mycket på döden och funderar!

Före filmen så såg vi en dokumentär på TV11, tror den hette "min mamma är topless" eller någonting sånt.. Mammor som gråter och känner misslyckande över sina döttrar som inte vill operera tuttarna. Jag satt bara och gapade och slutade aldrig förvånas när jag såg riktiga "bitchar" som var opererade på kroppens varenda millimeter..

Har fastnat för en ramlösa smak sen ett halvår tillbaka "smultron", den släpptes i samma veva som Ramlösa "rabarber", nu finns rabarber på stora flaskor och jag väntar med spänning på smultron! Jag börjar bli ruinerad på alla dessa småflaskor, och det här är min last, den måste jag få ha! Men jag får ju inte göra annat än panta flaskor!!

Någonting jag är riktigt uppretat över är hur våran tomt ser ut, och allt mot min vilja! DAGLIGEN får jag springa och plocka skräp längst staketet, godispapper, glasspapper, ölburkar, spritflaskor, colaetiketter, och till och med MC:Donalds skräp! Jag börjar bli riktigt jäkla less nu. På så vis är det jobbigt att bo precis bredvid cykelvägen som leder skolbarnen till och från skolan.. Tänk om alla föräldrar ärligt kan tala om för sina snälla barn vad som till slut händer med våran jord om alla skulle springa och kasta skräp överallt.. Det finns faktiskt papperskorgar, tänk om de istället kunda använda våran soptunna som står intill, så slapp jag plocka!! USH!

Sovdags, nu känner jag mig lite argare än innan, därmed också lite modigare, ska försöka mig på att släcka ner huset nu!

Natti natti..


♥♥VENLA ♥♥

Som jag skrev tidigare så väger Venla 3250 gram idag och hon är 49 cm lång, hon är precis som en riktig bebis, eller precis och precis..... Hon ÄR en riktig bebis nu. Prematurresan börjar nu att övergå till en helt vanlig babyresa, och Neotiden är snart förbi ♥ Jösses så fort det har gått när vi blickar tillbaka, men det var såklart mycket värre att blicka framåt då! ‎Att blicka framåt idag har en helt annan betydelse än då. Jag ser hopp och ljus, jag ser Venla springa ivrigt i Furuviksparken från djurhage till djurhage, jag ser oss åka båt och jag ser oss fiska och bada!
Att blicka framåt för 3 månader sen gick inte. Då såg man inte ens dagen framför sig då man skulle få ta henne i sin egen bil och åka hem! Det var bara önsketänkande.. Och nu är vi här, hemma.. Inte ens för 2 år sedan skulle jag ens kunna drömma om att mitt liv skulle se ut såhär idag.
Vem som gömde sig i min mage var helt omöjligt att försöka förstå, det kunde ju faktiskt ha varit vem som helst. Men idag är det så himla självklart att det är just Venla som är våran tjej, och hon passar oss så perfekt!


Venla 1 månad gammal och graviditetsvecka 30!


Venla 2,5 månad och graviditetsvecka 37!


Ensam!!!

Idag har snälla Mia från Neonatalen varit och "besiktat" Venla, vi fick en vikt på 3250 gram, hurra! När jag går här hemma och väntar på att någon ska komma, då är jag som ett barn på julafton, så förväntansfull.. Jag älskar att få besök, eller att besöka människor! Det blir ju lätt lite ensamt som sagt, iallafall just nu när Venla är så liten och fortfarande mest sover. Hon har sina vakna timmar mellan 16.00-23.00, såklart när hennes pappa är hemma och med oss! Så när jag äntligen får träffa någon så kan det kanske lätt bli så att jag pratar sönder dom, det är jag inte stolt över! Så att träffa väldigt pratglada vänner är "good for me"...

Jag och Mia pratade om ditten och datten, om barn, hundar och de hemligheter som faktiskt är bra att ha bakom barnens ryggar! Jag tog upp det här med att barn leker alldeles för lite idag. De flesta sitter vid datorn eller TV-spelet, och gör dom inte det så är dom i skolan eller sover.. Jag lekte mycket när jag var liten, och när jag blev större och fick mitt första Nintendo TV-spel så tvingade min mamma mig att vara ute och leka minst en timme innan jag satte mig vid spelet. Jag ogillade henne mycket då, men idag är jag nöjd med det! Barn blir ju såklart som sina föräldrar, och Markus ugglar gärna vid tv-spelet på hans "dötid", och jag ugglar gärna här vid datorn, om möjligt ännu mer nu när jag har en bärbar!
Så innan Venla blir stor och förstår så tycker jag att det är en utmärkt ide att spela tv-spel och sitta vid datorn när hon sover! Hon ska baskemig leka, det är ju kul att leka, och jag skulle bli så besvken om hon föredrar annat framför leken, för jag vill leka!

Jag känner mig så väldigt liten och ensam just nu. Så fort Mia gick ut genom dörren så blev det så tomt! och den här veckan kommer att bli en mardrömsvecka, jag vill inte vara med om det här.... Vännerna har antingen sjuka barn eller dagisbarn eller folk i sin närhet som är sjuka, vilka vi har blivit avrådda att träffa när situationen är som den är.
Och på det så har Markus beredskap nu fram tills nästa måndag, och jag sitter där jag sitter. Och till råga på det så är min mamma fortfarande på sjukhuset, pappa jobbar ju titt som tätt, och Markus föräldrar åkte till Stockholm nu och blir där i en vecka... Och här sitter jag och väntar på bättre tider.. Kanske skulle ta och baka lite till födelsedagen så jag slipper äta torra konsumbullar. För några gäster lär jag inte få, och jag slår vad om att markus jobbar hela dagen på söndag.. Positiva fröken Emma! Men jag glömde säga att jag trots allt mår bra, det hade kunnat vara värre, och det är så man får tänka!

Nu ska fröken Emma göra några fotoböcker. Sen jag skaffade digitalkameran så har jag blivit så dålig på att framkalla kort. Så jag gör års-fotoböcker, perfekt tycker jag!! Och däremellan så gör jag böcker från speciella tillfällen, såsom resor, graviditet, hundens första år etc... Att rekomendera! Men nu ligger jag efter, har inte gjort sen 2007, och det tar ju sin lilla tid, men, jag har all tid i världen!

Kram till er..

Musiken i livet!

Åh, lyssna på den låten "every rose has its torn"! Jag gillar den... Mycket! En annan låt som etsat sig fast är "If I were a boy- beyonce".. En låt som jag har lyssnat lagomt mycket på utan att ledsna!!

Sen har jag mina dansklassiker.. IDAG kom jag på vad "artisten" egentligen heter och betyder, jag lyssnade lite extra på texterna på låtarna också, det skulle jag inte ha gjort! Haha, jag har ju barn nu, det här går inte, jag får börja lyssna på Lasse Berghagen istället!!!! Dansklassikerna är föressten "E-Rotic" musiken, sitter nästan i soffan och hoppar när musiken går igång. Den får mig att tänka på utlandet, strandpartyn, ja, lite så är det.. Men Venla får inte få för sig att det här är bra musik, så den får jag lyssna på när det är barnfritt!

Men "blandras" som jag är så blir jag lika lycklig av dansband och sånt.. En riktig allätare, hårdrocken har jag kanske lite svårare för, men när Markus får för sig att han är en hårdrockare för en kväll så får jag lov att tycka det är bra jag också. Annars är The Pouges ok, och CASH, han är bäst!!!!!!!!

Jag kan inte placeras i en kategori vad gäller någonting, musikstilen, klädstilen och ja... ALLT, jag hör inte hemma någonstans! Skönt att slippa bli uppdelad! Men mest av all är jag bara en mysmamma om jag får placera mig själv, och före det en MysEmma..
Venla har de mest märkligaste minerna för sig.. Det är ju alldeles fruktansvärt att hon ska se så otroligt underbar ut när hon är som mest ledsen, men om ni såg så skulle ni förstå! Hon gråter med stängd mun, och ett väldigt isolerat "bvuuu" hörs fort en gång. Sen tyst med hängande mungipor!! Gobiten. 
Och varje gång jag pussar henne på munnen så får hon STORA ögon, ser ut som att hon funderar massor.. Sen skrynklar hon ihop hela ansiktet =)
Jag kan bara säga en sak, kärlek gör mig sjuk!!!! Tänk att få se henne växa upp, vilken lyckost jag är, precis som alla andra mammor och pappor där ute... Vi har en fantastisk tid framför oss och vi är så viktiga!!

Hej hej 

Anorlunda dag!

Humöret har verkligen pendlat idag, största delen av dagen har jag varit lycklig. Men när jag först vaknade klockan 5 var jag som en huggorm, inte minst mot Markus! Tvärförbannad för att han har beredskap hela kommande vecka, trots att han gör allt så bra för oss! Men att sitta här hemma med barn och hund 24 timmar om dygnet i en hel vecka utan att få nåt som helst andrum, det skulle göra mej totalt knäpp. Allting hade varit annorlunda om situationen varit annorlunda, dvs att jag kunde ta med mig Venla och uträtta ärenden, ha barnvakt ett par timmar så jag fick träna etc...
Så efter att ha dealat lite så har han "gett bort" några jourtimmar en av veckans dagar! Någonting vi redan kommit överens om Innan jag blev arg, men jag kände nog bara för att bråka av mig lite, det var ju alldeles för länge sen sist =) Och bråka måste man få, för allting bli så mycket klarare efteråt, och man blir som nyförälskad, så det här med att bråka är min grej, då händer det saker ;)

Sen var jag glad ett tag.. Markus satt och killade mig på armen, så som jag brukar tycka om när han gör. Men ibland är han för länge på samma plätt, jag sitter och retar upp mig länge, kan inte få för mig att säga till i tid att känslan börjar bli irriterande. Efter alldeles för lång tid så blir jag istället ruskigt irriterad.. Varför är jag så? Är det jobbigt att öppna truten i tid eller att ta bort armen? Han är ju bara snäll...

Sen Tassu, min älskade hund! Jag har ett ständigt dåligt samvete om dagarna.. Jag morgonmös och lekte jämt med honom innan Venla kom, nu är det inte bara Tassu längre, och han är otroligt svartsjuk, fast han är jättesnäll mot Venla, lite småsur på mig ibland kanske..
Idag har han varit gnällig hela dagen, piper för minsta lilla, och jag har inte tid för honom hela tiden, det är jättejobbigt, för han trotsar gärna då genom att lyfta benet mot exempelvis kaminen eller Venlas filtar! Jag önskar att jag hade 8 armar, kanske hade vardagen känts lite smidigare då! Ändå är det samvetet och själen som gör ondast och jag känner mig om världens sämsta "mamma"!!!

Igår så grät Venla igen, alldeles förtvivlad för det tog så lång tid med maten.. Lilla gumman, hon kan ju! Men jag säger återigen att hon ändå är världens snällaste bebis! Alltid nöjd rakt igenom! Jag upptäckte en sak till när hon log, eller just ja, magknip var det, hon har skrattgropar, så tydliga och det är väl det härligaste som finns? =)

I förmiddags hade jag så otroligt ont i magen, kunde först inte sätta orden på var i magen, jag visste att jag känt det förut.. Hmm! Det blev värre och värre, till slut gick det inte att ta miste på varifrån smärtan kom, det var ju sammandragningar, nu?????? Jag begrep ingenting, men när jag hade som ondast så kändes det som när vi åkte in till förlossningen 2 dagar innan Venla föddes! Varför får man sammandragningar nu? Jättekonstigt, och jag minndes precis och kände återigen skräck för att föda en gång till! Vilken påminnelse jag fick. Hade jag inte vetat bättre så hade jag sagt åt Markus att packa, för vi måste till förlossningen!

Vi gick hem till Markus föräldrar idag, och undertiden så slängde vi ut täckena och kuddarna på "mattpiskaren" (ställningen där man piskar mattor..... om man är så duktig).. När vi kom hem några timmar senare så var en av kuddarna (MIN) genomfrusen och stenhård? Skumt.. Kudden är lite annorlunda, som en tempur fast MYCKET billigare från IKEA, vet inte vad den är stoppad med, men den var verkligen stenhård. Kastade den i golvet för att se efter exakt hur frysen den var, tvärstumt! Haha, lättroad Emma is in da house!

Njuter även av de fina blomsterbuketterna som står lite här och där i huset. Är man populär så är man ;) Vackra rosa tulpaner av bästa Madde fick jag i fredags, i torsdags fick vi ju blommor av Markus jaktlag och igår fick jag en jättevacker tulpanbukett i olika färger med kvistar i.. Den var från Markus föräldrar, lite förskott eftersom jag snart har födelsedag =)

Nu ska jag skaka liv i de andra familjemedlemmarna.. Försöka iallafall.. Markus sitter fast vid Tv-spelet som en liten söt pojke, Tassu är helt utslagen efter en gnällig dag och Venla väntar nog på sin mamma =)

Kram till er fina läsare!


Ont i kalas kolan!!

Precis som rubriken säger.. Ont i huvudet idag, men inte så farligt så det är ohållbart! Men jag kände när jag vaknade imorse en konstig känsla i kroppen, trött och sliten lixom, en känsla jag inte känt på snart 1 år! Samtidigt känner jag lugnet.. Så skönt det är att ha en trygg familj att gosa ner sig med när det blir helg, även fast jag gärna föredrar vinkvällar ibland!

Jag hade en fantastisk kväll igår, lite crazy, men alldeles underbar! Dagen spenderades med Madde och Venla, vi promenerade, lekte med hunden och drack te med tända ljus.. Lovely! Sen kom Markus hem och lagade underbar mat åt oss, kylen började eka tomt på cider och vi gick hårt på vinet. Dock lite för mycket kroatiskt vin, vilket skit! Men med humöret på topp, så vad gör väl det? Skratt, tårar och flum blev det! Mycket fotograferande då vi båda har den gemensamma hobbyn!
När man ses så pass sällan som man gör med sina vänner så har man oftast väldigt mycket att prata om, jag fick äntligen prata ut om Venlas "dunder och brak" entre och tiden på neo, jag hade inte gjort det än, på riktigt! Och med vin i kroppen så blir man alltid lite extra blödig! Nästan 4 timmar tillbringade vi nere i bastun med ljus och många gemensamma gamla minnen!
Jag fick även en kick i baken vad gäller bokskrivandet, så nu känns det som att jag är lite igång igen, har fått lite mer skinn på näsan!

Straxt innan Madde kom igår så var jag ute med hunden, han älskar vintern... Bollar bollar bollar överallt!!!!!!!! Han blir som hypnotiserad av alla snöbollar! Och han riktigt tjuter av glädje när jag leker med han.. När vi väl skulle återvända in igen så ramlade jag ner från trappan med dunder och brak. Då var det inte ett dugg roligt med vintern längre, jättehalt..... Och kallt!

Trodde jag skulle bli liggandes på soffan hela dagen idag. Men icke! Är oförskämt pigg och glad, med tanke på vad jag utsatte kroppen för igår/inatt! Tog en förmiddagspromenad med My och Venla bus... Jättehärlig start på dagen!
Snart kommer Markus mamma och pappa och myser med oss, Tacos och Cola blir det, samt bastu idag igen.. Ja, eftersom vi är 30 procent svenskar i huset (jag och halva Venla) och resten finnar så kan vi ju lika gärna basta som att duscha.. Och jag måste faktiskt säga att jag älskar livet som ingift i en finsk familj =) Hälsan själv!

Ha en härlig kväll!








Godmorgon..

Vilken myskväll vi hade igår. Alldeles fantastisk, mer sånt!

Jag går fortfarande omkring i mitt underställ och känner mig sådär lagom snygg och "husfruig", blev till och med tvungen att sova med både strumpor och långkallingarna på, NÅGON vädrade sovrummet igår och glömde bort vad han gjorde- så när jag kom på det och skulle stänga 2 timmar innan sovdags så blåste det isbjörnar där inne.. *Burr*.. Det hann ju bli ganska varmt igen, men vid det laget var jag redan så nerkyld!

Jag vaknade imorse med mungiporna neråt och undrade vad sjutton det var frågan om... SNÖ! Var det inte vår nyss? Sånt där kan få vem som helst att bryta ihop. Fast just idag tog jag det med en klackspark, accepterar att jag fortfarande inte har fyllt år ännu, vilket innebär att det fortfarande är januari!

Venla fick magknip nu på morgonen IGEN, precis när mamma apade sig! Eller hur var det nu.. Jag strålar iallafall varje gång hon ler, oavsett magknip eller inte så blir man varm om hjärtat!
Venla har nu nästan växt i sin fina pyjamas, underbar!





Bokskrivandet går inte framåt, all inspiration jag hade är... Borta!!! Men det kommer, hoppas ni har tålamod att vänta, för en bok ska det bli, om så år 2020!

Nu kanske jag ska göra mig iordning? Besöket är visst här om 30 minuter ser jag på klockan! Jösses, hela morgonen rann iväg.. 
Men det verkar iallafall just nu som att jag får en till solskensdag, det vore så underbart, batterierna behöver laddas! Och just nu känns det verkligen som att jag kommer vara såhär lycklig i resten av mitt liv, varje dag!!! Det skålar vi för! 

På det så tänker jag nu skruva upp "7 years and 50 days med Groove Coverage" lite försiktigt och dansa i dagens outfit samt inta fredagskänslan!

Ha en underbar dag! KRAM 

Min familj...



Åh, jag älskar er så jag tror jag blir knäpp snart! Kärlek är en mognads sak. Det tar tid att få ordning på alla känslor i kroppen när familjen får en ny liten medlem, kärleken är växande hela livet! Det tar tid att lära känna den lilla, och jag var övertygad att jag kände Venla till 110% när vi lämnade kliniken på nyårsaftonen. Tänk så fel jag kunde ha.. Hon har visat så mycket mer utav sig själv. Bland annat att hon faktiskt har en vilja, och att hon faktiskt visst kan gråta, även fast jag inte trodde det ett tag! Men jag måste faktiskt säga, att såhär lång är hon världens snällaste tjej! Hon gråter kanske max ett par gånger i veckan, hon är så nöjd jämt, infinner sig i allt! MEN, hon kan som sagt gråta, och då tar hon i så hon blir krullhårig:





Hihi, världens sötaste surmule!!! Men som jag sa så är det väldigt ovanligt att få se denna söta min!

Tänk... Det är hela 6 år sen jag träffade Markus, SEX ÅR!!!!!!! Jag tror jag svimmar av.. Var har dom åren tagit ivägen? Vi har rest mycket tillsammans, oförglömliga resor till Egypten, Thailand och Kroatien och såklart Finland! Och rest färdigt har jag inte gjort, mycket kvar att se, så det är bara för Venla att börja älska resor =)
Vi har som känt även hunnit gå och bli gifta, och om 13 dagar skulle vårat första barn vara beräknat, men istället har vi fått ha henne vid vår sida i 3 månader, jag har nu bagaget fullt med erfarenheter och kärlek! Den här tjejen får mig att älska mer och mer för varje dag!
Men den här dagen har känts väldigt speciell, jag kan inte med ord beskriva varför, troligen för att jag har mått så bra själv, och jag tror Venla känner det! 4 gånger har hon gett mig sitt leende idag, till och med jag borde begripa att det är magknip. Men hur skulle jag kunna tro att hon INTE ler åt MIG när hon ser mig i ögonen och ler stort så många gånger??





En sån gång gäller det att ha kameran redo för egobilder.. Eller hur Venla? Bildbevis till pappa! Venla får ont i magen varje gång mamma säger någonting kul!

Jag stoppade Venla i barnvagnen på förmiddagen och tog en välförtjänt promenad med Hanna och My och deras småttingar Casper och Molly, mycket trevligt!
Imorgon väntar jag finbesök av min vän och Venlas Gudmor Madde..



Jag tyckte jag hörde någonting om vin?? Att berusa hjärnan är bra ibland, bara man kan hålla sig ifrån facebook och bloggar när natten smyger sig på ;) Det blir en lugn kväll, Markus har lovat att laga middag åt oss... Hörde du det Madde?? Inga brända spagettin =)

Hur less jag än var och är än ibland efter sjukhusvistelsen så måste jag säga att jag haft tur vad gäller kärleken! Men det tog tid, för han är också min första riktiga kärlek!! The one and only <3 Jag ska inte säga att jag är världens lyckligaste, för det låter så egocentriskt, men i mitt perspektiv så är jag världens lyckligaste! Och i att vara världens lyckligaste så ingår både sorg och olyckliga dagar, precis som hos mig.. Men det går att se med helt andra ögon när man mår bra! Fler solskensdagar tack!  
Venla och jag har pratat mycket idag, jag har berättat om när hon föddes, och det tänker jag göra ofta, för henne ska det inte komma som en överaskning hur allt egentligen har gått till när hon kom till oss, utan det ska alltid vara en självklarhet för henne. Så varför inte börja nu? För pratar gör jag ju i vilket fall!

Det går framåt med Venla nu.. Händer mycket! Igår drack hon hela 65 ml själv på flaska =) När hon väl är vaken vid måltiderna så går det jättebra att "nappa" henne.. Men för det mesta så är det sonden som gör sig gällande. Men den dagen hon fixar att äta alla måltiderna helt själv så är det jag som med glädje befriar henne från sonden!!

Jag får fortsatt prinsessa behandling här hemma, trots att jag varit frisk och kry ikväll.. Kan det bero på att jag är snäll?? Fast jag är världens sämsta husmor? Jag fryser ikväll.. Har varit på promenad med min MP3 och är fortfarande fryssen! Hua.. Men röd och het om kinderna iallafall =)

Dop eller namngivning? För min del får det gärna bli dop så hon blir medlem i svenska kyrkan, men jag har gärna dopet i trädgården, och då blir det ju isfl namngivning... Det klurar vi vidare på.
Jag har en liten hemlighet, som inte längre behöver vara en hemlighet. Jag ÄLSKAR Lisa Nilsson! Sen jag var 13 och min kära vän präntade in Lisas låtar i nöten på mig, sen dess har Lisa kommit att betyda väldigt mycket för mig.. och idag har Lisa gått varm här hemma, Markus flyr väl snart fältet!!! Men jag blir så glad av att 11 år senare få lyssna på hennes låtar ur ett helt annat synfält! Ja, det är fantastiskt! Magiskt! Blir sentimental..

På söndag har vi bokat dejt med Markus mamma och pappa.. Simo ska hjälpa Markus att kasta in ved, Ritva vill bara mysa med lilltjejen, och kanske även jag kan hjälpa till med veden och få friskluft? Sen är det så lyxigt att vi har bjudit in dom på bastu efteråt.. Men en liten baktanke fanns det hos fröken Ryyti också, kanske att jag o Markus kunde få basta tillsammans, och dom erbjöd sig automatiskt att ta hand om lilla Venla så att vi skulle få basta tillsammans =) Jag behövde inte ens fråga, och jag vet att dom är lika glada som oss att "byta tjänster"..

Nu väntar familjen på mig.. Puss till er fina läsare! Bildbomb:



Venla myser med flaskan efter badet!



Vi fick present av Markus jaktlag igår, anti stress och anti trött piller =) Tog en med detsamma!



Fick bedårande blommor också!



Kan äta själv =)



Ligger som en prinsessa i amningskudden, perfekt!!



Puss Mamma!






Från koja till slott!

Idag på förmiddagen har jag och Venla haft finbesök minsann, inte varje dag vi tar emot besök. Men det kom två sköna kvinnor som skulle väga Venla och prata lite utveckling! Och hon hade minsann gått upp nu, 3100 gram, tjohoo! Mammas tjockis <3
Dom var måttligt imponerade av huset.. Jag själv har troligen aldrig tänkt att vi faktiskt bor i ett fint hus, att jag har trivats vet jag mycket väl.. Ett tips är att köpa ett billigt gammalt hus, och skaffa sig en händig karl! Då kan man få vilket skit som helst att se lyxigt ut =) Sen så har vi ju faktiskt mycket "space" också, vilket jag är väldigt lycklig över! Men av de 7 rum och kök som vi har, så är ett av rummen en genomgångshall eller vad man ska säga. Så enligt mig har vi bara 6 rum..
Och trots de rummen så fick vi stryka på gästrummet när Venla kom.. Har man utrymme, då TAR man utrymme.. Så jag hoppas aldrig att vi ska behöva flytta härifrån, då får vi ett litet problem!

Idag sprudlar jag, det känns som att jag har varit deppig alldeles i onödan. Allt ser ljust ut ur mina ögons perspektiv idag. Och på slutet känns det lite som att jag o Venla stängt in oss för mycket och jag har tyckt jätte synd om mig själv som sitter här ensam med sovande dotter hela dagarna. Idag under besöket så frågade en av tjejerna varför jag inte tar promenader med vänner?? Ja, varför gör jag inte det? Förmodligen är jag så livrädd att hon ska smittas så vi blir isolerade igen på kliniken! Jag har som tidigare nämnt trivats jätte bra! Men när man väl får komma hem så bara älskar man det! På kliniken infann man sig i situationen, levde där och då och släppte allt annat, så djupt så det blev jobbigt att lämna det!
Men nu har jag bestämt mig för att inte sitta här hemma o tycka synd om mig själv på dagarna. Jag kommer bli mycket gladare, och framförallt snällare om jag gör någonting annat än att bara gå hemma.

Träningen saknar jag mycket, hann bara komma igång så blev vi sjuka jag o Venla.. Febern kommer och går, hade lite feber tidigt imorse, men nu så är jag återigen pigg.. Så lite friskluft dör jag inte av, ska straxt snöra på mig skorna och dra vagn som alla andra mammor =) Sen blir det vila över helgen för att i nästa vecka ta nya tag vad gäller träningen..
Jag har verkligen bestämt mig för att leva sunt i år, de senaste 6 åren har jag mått så dåligt pga mitt osunda liv. Och eftersom jag ofta glömmer bort att laga lunch till mig själv så har jag börjat dricka naturdiet. Bättre det än ingenting.. Och innan graviditeten så blev jag ganska fit med den ersättningen.. Jag godisvägrade ju 1 månad innan bröllopet, och jag gick ner! Sen gick det fort upp igen där runt jul o nyår.. Och jag led inte ett dugg av att titta på när m åt godis, tvärtom, där satt jag med min ramlösa och trivdes med livet på riktigt! Så jag ska återuppta det igen.. För det är trotsallt så JAG trivs bäst med mitt liv.
Sen tar jag gärna en chips eller lite popcorn när jag känner för det!

Nu vaknade Venla... Hej hej!


Emma kockar!

Hej allihopa..

Har varit sjuk och frisk lite till och från. Igår friskförklarade jag mig själv, bar saker upp och ner från källaren, lattjade med hunden, samt tog en promenad till konsum och inhandlade blöjor.. Vips så smög sig febern på.. Igen! En riktig jojo-feber, jätte drygt! På dagen idag har jag haft feber, och nu på kvällen är jag återigen frisk, att näsan rinner och täpper igen klagar jag inte på, för det brukar hålla i sig! Men nu blir det en lugn kväll, inget bus!

Jag tog hål i öronen ett par dagar innan jul, har haft hål två omgångar när jag var mindre, säkert 10 år sen sist.. Har låtit dom växa igen pga... Allergi????
Nu börjar det jäklas igen =( Varför kan inte JAG också få ha hål som alla andra? Nu tänker jag inte ge mig, det får göra lite ont tills de 6 veckorna har gått iallafall, då sätter jag i någon litet guldhänge, kanske funkar det bättre?

Jag har börjat drömma konstigt, alltid om Venla. Fast jag drömmer medans jag är vaken om ni förstår vad jag menar! Precis när man håller på att somna in så drömmer man och rycker till... Dessa drömmar handlar hela tiden om Venla, att jag håller på att somna ifrån matningen, att hon ramlar ner från mitt bröst etc..
Imorse drömde jag att hon hade en nål i handen, och jag tog blodprover på henne och glömde stänga den lilla knappen på nålen, blodet bara rann ur henne. När jag vaknade så han jag precis springa fram till hennes säng innan jag kom på att det återigen var dröm! Varför så mycket tok?

Hihi, jag har kommit på mig själv att gå omkring och sjunga här hemma på dagarna, inte vanliga kända låtar eller visor, utan sånt som jag hittar på just då alldeles själv. Både text och melodi, och när jag tänker efter lite till så har jag nog alltid gjort det, utan att tänka på det? Idag sjöng jag om Venla och Tassu i skogen, det var en röd stuga och vi fiskade i sången.. Stackars Venla, jag hoppas hon slipper få en pinsam morsa! Men jag är ju så snäll och blyg, så den risken är inte så stor =) Men kanske jag skulle byta karriärsriktning? =) Måste bara lena ut kråkstämman lite..

Ja, precis som rubriken säger, idag var det Emmas tur att kocka här hemma.. Någonting jag inte har nämnt tidigare är att Markus har en riktig talang vad gäller matlagning och sådant.. Jag har också en talang... Att är maten såklart!
Markus skämmer både bort mig och våra vänner/familjer med 3-rätters titt som tätt, och frun i huset får nog han ta titeln som!
Idag var det min tur att kocka.. Ända kravet var att det skulle gå fort eftersom jag var sjuk, hade Venla att ta hand om och hunden, ja, jag var inte jättesugen på att laga mat! Så koka spagetti och steka köttbullar skulle väl inte vara en omöjlighet... Eller???
Egentligen borde jag skämmas, men det struntar jag i, delar gärna med mig av mina erfarenheter! Steka köttbullarna fixade jag galant.. Men hur tänkte jag när jag gjorde spagetti för 8 pers och BRÄNNER fast allting i botten på en alldeles för liten kastrull? Ja, det funderar Markus på! Han undrade om jag inte hade någon som helst uppfattning om mängden? Tydligen inte, tänkte göra en varsin matlåda åt oss också =)
Det slutade med köttbullsmacka för Markus och en bränd spagetti till varje köttbulle för mig! Sen åkte allt i soporna.. Suck! Så går det när man samtidigt springer omkring och städar och matar Venla!!!!!! Så när det gäller matlagning så klarar iallafall inte jag av att göra mer än en sak åt gången! Hela huset håller på att vädras ut just nu, och jag ber till alla gudar att vi inte får spontant besök på minst en vecka! venla ligger under alla filtarna och har det varmt och skönt!

"Hela Karlholm luktar bränt,
alla undrar vad har hänt,
Emma svarar helt kavat,
det är jag som lagar mat"!

Jag börjar känna mig riktigt ensam med lilla bus.. Hon sover som sagt mestadels, när hon är vaken njuter jag fullt ut. Men de andra 18 timmarna på dygnet är jobbiga... Jag saknar mina vänner och min familj.. Längtar tills jag kan ta Venla med mig och knalla över till min syster, och att på dagarna kunna träffa alla andra mammor och bebisar i byn! Men Venla får ta den tid hon behöver nu, det räcker med sjukdomar här!

Jag fyller år om drygt en vecka.. Jag som brukar ha massbjudning och lite fest då på helgen närmast.. Men inte i år! Då blir det bara jag, Venla och Markus konstaterade vi igår.. Mysigt, men lite trist. För jag brinner verkligen för det här med födelsedagar i huset, massbjudning av både familj, släkt och vänner!!
Sen kom Markus på mitt i allt att han faktiskt har beredskap/jour den helgen.. Så det är mest troligt att jag o Venla sitter själv med en färdigbakad torr bulle från konsum!!
Då sa Markus att jag borde ringa runt till vännerna och dra med dom på Eckerö.. Toppenbra ide om Venla är fit for fight! Så om allt är lugnt här hemma så bär det iväg den 5/2 på eckerölinjen =) 

Igår hade jag o Markus en riktigt social kväll, provade nya spelet och åt glass.. Jättetrevligt!

Nu tänkte jag fylla badbaljan och bada lillskruttan! Vi hörs!

KRAM



A'la Emma!



Skrållan <3



Påväg till sjukhuset!



Laddarupp till den "ofrivilliga spelaren"- ett spel som rekomenderas =)



Ljuvliga värme <3

Hångel och tom mage!

Ja, jag måste få skriva lite till, känner mig inte färdig än!

Hunden kom hem och fullkomligt tjöt av lycka.. Markus och jag pussades i soffan och Tassu ville såklart vara med, fick han bestämma så skulle vi råhångla, men någon måtta får det väl ändå vara! När vi pussats och pratat om ditten och datten så hoppade Tassu ner och gick omkring och gnällde. Vi förstod ingenting, han var nykissad, nyäten och till och med nybajsad! Hmm! Tankeverkstaden gick varm.. Tassu är den typen som vill att hela familjen ska vara samlade, helst ska vi ligga ovanpå varandra allihopa så han vet var vi har oss.. Såklart....... Efter lite tänkande så kom vi på att han inte fått hälsa på Venla än idag, efter att ha nosat och myst lite så var han jätte nöjd! Sötnöt!

Idag har jag gått och klappat mig på magen och verkligen saknat kulan jag en gång hade.. Kulan som innehöll en pytteliten Venla. Kulan som idag borde ha varit stor.. Saknar sparkarna som just hade kommit igång på riktigt när Venla gjorde entre. Saknar allt som hade med graviditeten att göra, förväntningen! Så jag har bestämt mig, jag SKA vara gravid en gång till innan Venla blir för stor, ja, ingen dålig förlossningsupplevelse ska få stoppa våra planer. Jag kan gråta, ha ont och vara hur förbannad som helst, det är ändå värt det i långa loppet!!! Man får guld för mödan..

Idag fick jag återigen frågan för sjuttioelfte gången vem Venla har ärvt gropen i hakan av... Markus! Svarar jag som alltid, för han har ju en grop i hakan, fast varken jag, Markus mamma eller ens Markus SJÄLV har någonsin tänkt på den. Det är väl så, när man ser hur sina barn ser ut så börjar man studera sig självt!
Men idag sa sköterskan att Venlas mamma (jag) minsann också hade en grop i hakan.. Jag kom hem och studerade mig själv i spegeln, jag behövde inte ens leta, den fanns där på en gång, Häftigt! Hur kan jag ha missat den? På 2 sekunder kände jag mig riktigt fin, för att jag har en grop i hakan =)

När Markus kom hem från jobbet så satt jag i soffan med datorn i knät och Venla låg inuti amningskudden med filtar bakom sig, hon älskar det, och hur praktiskt är det inte? Det kallar jag att boa in! Jag låg inte i någon amningskudde, men jag satt på alla kuddarna.. Ja, Markus har ofta kommernterat och funderat varför jag inte lutar mig mot kuddarna, utan jag sitter på dom? Någon annan som är lika dum? Men jag tycker det är skönt, så vill jag ha det. Jag hade helt enkelt det perfekta läget när han pussar mig och tar filten för att bädda om mig. Världens finaste.. Efter att ha bäddat in mig så drar han bort kuddarna under min rumpa och lägger dom bakom min rygg och trycker bak mig, som att han vill att jag ska ligga.. Han är så snäll och omtänksam, men guldläget försvann =) Istället blev jag varm i kroppen, vilken man!!! Man får njuta av tillfällena dom gånger de dyker upp..

Sen ringde pappa som en liten surprise och ville titta till sitt barnbarn, jättekul! En riktig snabbvisit blev det, men vi ses inte så ofta nuför tiden, så jag tyckte det kändes skönt att bara få säga hej!
Jag sa till Markus igår precis vad jag tyckte och tänkte om vårat förhållande. Vi har det underbart tillsammans, men efter sjukhusvistelsen har hela livet blivit en berg och dalbana, och vi har mycket att ta igen, dessutom måste vi försöka få till en rutin här hemma för att allt ska fungera, det har inte ens gått en dag, och han får mig redan att känna mig som en prinsessa!
Här ligger jag nerbäddad i soffan, inte i det perfekta läget förståss, men vad gör det?? Jag ligger här med Venla brevid, surfar, läser en bok och försöker skriva en bok! Tv:n är avstängd och jag njuter av musiken som bubblar ur Venlas mun! Jag fick till och med maten serverad vid soffan Ja, jag njuter hejdlöst.. I samma ögonblick springer Markus igenom våra 7 rum med dammsugaren, moppen kommer efter! Hur underbart är inte det? Allt lixom ordnar sig självt trots att jag är sjuk!! Ikväll måste jag erkänna att jag har det ruskigt bra!

Nu är själen botad, bara det fysiska kvar, lite alvedon och fortsatt prinsessa-behandling så är jag nog på benen snart, även fast jag nog skulle kunna vara "sjuk" en vecka till ;) Han är verkligen snäll och varm rakt igenom, men det finns ingenting som säger att man inte får vara skitless på varandra för det! Bara man inte glömmer bort att vårda kärleken ibland.

Kram till er fina läsare <3



Visst finns mirakel <3



Jag var en spillra av mitt forna jag
Såg inget ljus, inte en strimma svag
En vingklippt fågel som inte ens drömde mer
Och som av sorger trycktes allt längre ner
Men när jag mötte dig, älskling
Så ändrades allting brutalt

Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina ögon
Öppnar himlen sig för mig nu
Visst finns mirakel
I din kärlek så stark och sann
I dina ögon
Och i att vi har funnit varann

Du öppnar dörrar jag inte visste fanns
En dörr till livet, jag fick en andra chans
Jag älskar dig mer än du kan förstå
Jag vet du bär mig när jag inte orkar gå
Sen du gav mig din kärlek
Förändrades livet brutalt

Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina ögon
Öppnar himlen sig för mig nu
Och allt är så enkelt och så självklart
Så skrämmande underbart
Mitt mirakel är du

Visst finns mirakel
Och för mig är det faktiskt du
I dina ögon
Öppnar himlen sig för mig nu
Visst finns mirakel
I din kärlek så stark och sann
I dina ögon
Och i att vi har funnit varann

Fröken Ryyti var det visst!

Såfort jag ringer viktigt samtal så presenterar jag mig som Emma Forsberg, VARJE GÅNG!! Och med automatik så skriver jag under med Forsberg om jag inte tänker noga! En gång Fröken Foppa Forsberg, ALLTID Foppa var det någon som sa!! Men att vara en hel familj, familjen Ryyti, känslan är mysig!

Jag har haft riktiga vårkänslor i kroppen idag, känt mig glad, tänk vad lite sol kan göra för själen, det kallar jag för naturmedicin! Men jag längtar ännu mer efter sommaren, då ska vi åka till Kolmården med två andra småbarnsfamiljer, 2 smågrabbar som även dom är födda 2010, och lilla Venla som visst råkade bli en "tia" hon med. Tur att de stora starka grabbarna tänker ta bra hand om Venla =)

Ikväll ska jag och Markus prova på ett nytt spel som vi fick i julklapp, om jag är pigg så jag orkar sitta upprätt vill säga, det ser jag fram emot, spel är riktigt trevligt och socialt, och vi tycker om det båda två. Tänk att vi trots allt har någonting mer än Venla och Tassu gemensamt! En gång när vi bråkade så var jag lite ledsen och "neggig". Allt blir ju så svart när man är arg, och jag sa till Markus att vi inte har någonting gemensamt längre.. Ingenting, utom Venla förståss.. Men Markus sa "joho, det har vi ju visst det..... Vi har ju Tassu". I samma sekund blev vi sams igen, tänk att bråk alltid ska sluta med skratt, iallafall i våran lilla familj =) Tur det!

Inatt när jag matade Venla klockan 2 så tempade jag mig själv, 38,9, huden i ansiktet gjorde ont på nåt vis, och jag kände mig verkligen jättesjuk! Myrkryp ända in i själen, och jag rös så fort jag rörde mig! Alldeles fruktansvärt. Efter att jag matat Venla klart och sköljt alla tillbehör så kröp jag ner igen. Efter en halvtimme flög jag upp ur sängen, var helt säker på att jag somnat ifrån matningen, tröttmössa!!
05.20 kom Markus och pussade å mig och sa hejdå, lika förvirrad nu som 2, jag kisade på klockan, och sen på Markus och frågade vad det var för jävla skämt.. Han bara skrattade och svarade snällt att han skulle till jobbet!

Jag, Venla och Venlas farmor har varit på kliniken idag.. Venlas vikt hade stannat upp! Fortfarande 2910 gram. Men däremot sa Laszlo att lillskrutten nog blivit kvitt RS, men hon gav väl det till sin mamma istället, gohjärta! Skönt att hon blir piggare, det förtjänar vi allihopa.. Så nu blir vi hemma mer än bara en hel dag tills nästa gång hon ska undersökas, underbart! Kanske även jag hinner kurera mig ordentligt.. Ingefära te smakar skit, det är ju så man bara kvälver, ush! Näsan är inte frisk än, men febern är straxt under 38 nu, har iofs kroppen fullproppad med febernedsättande, så vi får se snart hur frisk jag är egentligen. Men jag känner mig pigg och glad iallafall..

Tittade precis ut och såg att solen försvunnit, deppigt blir det på en gång.. Tur att Markus kommer hem och kvittrar då =) Snart snart snart kommer Markus innanför dörren och tar ton, efter kommer Tassu och blir överlycklig över att få träffa "mamma" efter en hel dag.. Ååh, han var så mysig mot Venla igår, lag sig tätt tätt intill henne och mig i soffan, han är verkligen världens snällaste "storebror", trodde jag aldrig!
Idag har jag hängt på TRADERA länge, har lagt ut alla mammakläder och andra kläder till försäljning, det som är av värde vill säga. Resten körde jag till klädinsamlingen!

Har haft många gnälliga inlägg nu på slutet, men jag måste ändå få säga att idag har jag mått bra, och jag börjar fundera på om jag kanske trots allt har lite flyt i livet ändå? Nu ska Fröken Ryyti gå och kramas med Ryyti junior som just vaknade..

Hej hej..

Shoot me!

Ja, känner mig sjukare än en sjuk karl idag! Fy, jag hade lite feber då jag fick mjölkstockning för en månad sen, men före det så har jag faktiskt inte haft feber på flera år, och då tar jag inte i från lilltån! Nej, trodde jag var den "typen" som inte kan få feber.. Men inatt vaknade jag i en blöt säng (inte en vattensäng). Markus hade jag redan bäddat ner för han var ju också "sjuk".. Fyllesjuk! Så Venla Virus skulle jag sköta om inatt. Så vid två insåg jag att jag kanske trots allt hade feber. Tog ingen temp, matade Venla och somnade om.
När klockan ringde 5 så var jag nästan död, så jag hoppade på Markus tills han stapplade upp och gjorde iordning Venlas mat! Han var oförskämt pigg!
Sen fick han även äran att gå upp och ge 8-maten så jag fick sova! Och sov skönt gjorde jag, ända tills 11.30 då jag tyckte att jag skulle gå upp. Gick ner och slängde in jackorna i tvätten, när jag kom upp fick jag blodtrycksfall och intog ryggläge med vattenflaskan i högsta hugg.. Tog sen tempen som var 38,6, skyhög för att vara jag! Har legat deckad hela dagen.
Nu på dagen kom Markus föräldrar hit med nässpray (TACK), Cola, Isglass och paj, eftersom Markus på något underligt vis var ännu sjukare än jag =)

Nu på eftermiddagen känner jag mig lite piggare, 38 i feber, men oförskämt pigg, har till och med lattjat med hunden, han kom hem idag på besök och blir här över natten!

Imorgon ska vi återigen in till stan och kliniken med Venla. Jag är jätterädd, för tänk om jag inte fått hennes virus, utan är bärare av någonting annat? Då blir jag olycklig.. Orkar inte med att hon ska åka på ännu mer skit, hon har kämpat så det räcker!

Nu ska jag gå och koka den vidriga ingerfära-blandningen, sen blir det ryggläge igen med film, saft och alvedon med liten Venla på magen!

Ha en mysig söndag!

Tack och Godnatt!!

Ja ni, vilken dag, konstig och obeskrivlig.. Tröttsam och tung! Men det börjar klarna lite granna nu iallafall! Lite småjobbigt än, men jag har fått bukt på det, och viktigast, vi lever =)
Efter förra inlägget så hamnade jag nästintill i koma! Somnade med Venla på bröstet och vaknade 2 timmar senare av att hon var "hackspett" och sökte efter bröstet. Jag med min fruktansvärt dåliga samvete lag henne till bröstet och tänkte att det kanske fanns någon droppe kvar! SWOSH, det bara rann till, varifrån kom mjölken? Men jag är jätteglad för det, kanske kan jag amma henne ändå, kanske inte! Vi får se hur det ter sig. Men hon blev lite hög i pulsen så vi fick avbryta och sonda! Älskade barn.. Efter matningen tuppade jag av igen med Venla på bröstet i 3 timmar! Ja, hela dagen har jag sovit bort, kudden är typ nerdreglad och nersnorad, precis som min tröja där Venla sovit, så är det med virus, tur att även vi har en tvättmaskin!
Nu har jag väl varit duktig och lyckats vända på dygnet också! Bravo! Nu är ju jag redo för en ny dag här, men då ska alla andra gå och sova..

Markus har ringt massvis idag och varit orolig för skrållan! Men det har gått bra, jag bad honom slappna av och ha roligt istället, fast jag förstår honom, jag skulle nog ha ringt hela tiden! Sista gången han ringde så hörde jag att NÅGON i det här huset kommer må skit inatt, och troligen ännu sämre imorgon! Har laddat upp med Cola och Isglass här..
Det här med att supa skallen i bitar förstår jag mig inte på, jag har väl lyckats ett par gånger (man är väl inte mer än människa), men tänk de som lyckas två gånger i veckan... Jag känner faktiskt ett par stycken, har man roligt då? Kanske just då utan att man vet om det, men att vakna dagen efter med ångest och inte veta någonting, är det kul? Nja, det kan jag inte påstå! EN blackout har jag lyckats få till, och det var faktiskt bara 1 år sen, inte skäms jag heller, fast jag borde! Jag funderar mest! Såhär var det:

"Jag och Markus var hemma hos ett par vänner, vi var 4 par där, vi brudar satt på golvet och spelade spel och drack vin- Jag skyller på att det är finskt vin! Jag minns mig som nästintill nykter, från ena sekunden nykter, tills nästa då jag inte minns någonting. ALLA på festen uppfattade mig som lugn och fin.. Plötsligt minns jag inget mer, bara små snuttar.
Vi skulle ta taxin till heartbreak, minns att jag grät för att inte Markus ville sitta i bak med mig, vaddå nykter? Haha.. Väl i kön till heartbreak så minns jag lite grann att jag behövde gå och kräkas (även här sa mitt sällskap att jag verkade lugn och opåverkad). Sen minns jag ingenting mer, jo, jag minns att jag tittade på min mobilklocka, den visade 01.55, paniken steg.. Jag låg på marken inne på Berggrenska gården- INLÅST!! Hur fasiken kom jag dit? Staketet runtom är ju hur högt som helst, någon sa att dom hade stängt för säsongen.. Jag ringde min syster och grät, visste inte var jag var, och bussen hem skulle gå om 10 minuter. Gick omkring och försökte hitta ut, men jag var verkligen inlåst! Ett förbipasserande par kom från en nattbio, de hämtade en stor kloss och slog sönder låset och hjälpte mig ut.. Jag måste ha sett ut som skit, håret var dyngsurt (inte av vatten) och hela jag kladdig och nerspydd.. Sprang ner på söder där Markus och vännerna mötte mig.. Alla blev glada att se mig igen, fast Markus var arg och orolig förståss, och inte så mycket nyktrare än jag! Ja, tyvär kan jag ju inte säga vad som hänt, men jag tror knappast jag har varit med någon annan, eller att någon annan var med mig i DET skicket! Det jag funderar mest på är:
om det var stängt för säsongen, hur kom jag dit? Och om det INTE var stängt, hur kunde alla bara gå förbi mig utan att ringa typ, vem som helst??? Så jag efterlyser någon som kanske sett mig den kvällen, och berätta för mig vad jag gjorde för skojigt medans alla letade efter mig??? =) Sen gick jag och anmälde "utbrott" till vakten på heartbreak, han sa att det inte var mitt fel och att jag kunde gå! Tack vakten!"

Ja ni, olämpligt att som nybliven mamma skriva ut sånt här, men jag är faktiskt inte mer perfekt än andra mammor i farten! Men sen den gången har jag varit ganska nöjd med nåt glas vin och har gärna roligt iallafall. Jag begriper verkligen inte vad som hände, och hur det kunde gå så snett! Men som min liv ser ut idag så njuter jag mest av att vara hemmamamma, spelkvällar, cola och popcorn! Mums!

Nu ska jag och fialotta snart sova vidare, men vi flyttar nog in till sängen! Men före det har jag lite onda måsten att göra, sånt som jag sket i på dagen, ni vet sådana där roliga hussysslor man gärna gör när inte karln är hemma... Dammsugning (utan att tv-spels sladdarna går igenom halva huset), disk och tvätt!

Parta lugnt alla partymyror, ni andra får ha en mysig kväll, eller om ni är som jag, sova så gott!

KRAM

Klagomuren!

Uppdatering.... Igen!!! För att jag behöver få skriva mer. Det här har verkligen blivit en klagomur, min blogg alltså! Men jag anser att det är bättre att jag tar ut sorg och aggression HÄR än att göra det hemma inför min familj! Det blir ingen gladare av! Nu har jag satt Markus på båten över till Finland, eller ja, än sålänge är han nog bara i bilen påväg till bussen, och Finland var det visst inte heller, men det lät bra!

Tjugo minuter innan Markus åkte så började apparaten att pipa ännu mer, som om det inte var nog! Då skenade pulsen iväg upp till 208.. Konstigt det där, man försöker vilt att "rädda livet" på sitt barn som mår hur bra som helst! Nej, saturationsmätare är inget för oss! Vi ringde iallafall till barnkliniken som sa att vi skulle byta ut probern IGEN! Tur, och tack kliniken för att vi fick en extra med oss hem! Så slapp vi åka in en gång till idag. Vilken otur vi har haft, men nu är siffrorna fina igen! Kanske liite för hög puls emellanåt, men inget att stirra sig blind på tyckte dom!

Venla hon sover i sin säng, och jag har försökt att äta, nåt är galet, för jag kan inte äta längre. Min passion för mat har försvunnit, jag som brukar ÄLSKA mat!!!
Men imorse kvälvde jag mellan gröttuggorna tills allt till slut kom upp! Myysigt! Nu sitter jag och sakta men säkert tuggar i mig pannkakan på tallriken.. Varför blir det så? Magen känns liksom ihopknuten.. Hur det är att ha ångest och vara deprimerad vet jag mycket väl.. Men det här är någonting annat, uppstressad och mer eller mindre panik pga.... Ja, troligen ovissheten, så det är nog inte så konstigt, inte ett dugg föressten! Börjar även få panik över att jag just insåg att nässprayen är slut, jag dör väl på kuppen, somnar och får ingen luft!

Tänk vad den här bloggen har kommit att betyda mycket, trots mycket bla bla bla, JAG får ut mycket av den, även om jag tycker synd om er läsare som frivilligt tar emot bla bla bla, så mår jag oftast mycket bättre efter att ha fått tömma huvudet. Kanske inte just idag, men alltid annars!

Hej hej!!


Tryggare kan ingen vara <3 Min kärlek!

Finnar och påsar under ögonen!

Nu orkar jag inte ens försöka göra mig snygg längre, make-up:en har fungerat länge och skyddat min fasad, men nu börjar det kännas kört!! Imorse när jag vaknade hade jag mörka ringar under ögonen och mascara i halva ansiktet, och 3 nykomlingar i ansiktet- FINNAR!!! Vad händer med mig?

Har varit till sjukhuset idag igen ToR, på ett besök som tog max en kvart! Väl i bilen så fick Venla en apne, och nu plingar saturationsmätaren non-stop! Ska vi behöva åka tillbaka igen och lägga in henne? Eller är det allt bilåkande som ställer till det här? Jag vet inte, är bara så trött! Samtidigt som jag sitter här och tycker allt känns hopplöst så springer Markus runt med ölen i högsta hugg med creedence på stereon, Eckerö väntar, med ALL rätt!!! För jag vet att jag kommer behöva komma bort jag med så fort allt har lagt sig, om så bara för en dag! Vi behöver inte sitta här och höka båda två, det blir ingen lyckligare av!

Fast jag känner mig lagom lycklig idag, trodde det var en dag mitt i veckan tills jag kom på att det är lördag och jag och Venla sitter här helt ensamma, vi har det mysigt, mamman med raggsockor och myskläder och Venla i nya sköna mössan! Och att prata med Venla är rogivande, men efter många timmar så saknar man någon som faktiskt svarar när jag pratar! Dessutom sover hon största delen av dygnet. Och jag med snart. Venla kämpar med sitt RS-virus och jag vaknade och trodde att jag skulle kvävas för jag var så tjock i halsen..
Har inhandlat till lördagsgourmeten, mannagrynspudding blir det, med egengjort saftsoppa, MUMS!! Hade ju som sagt glömt att det var lördag, då hade jag kanske ansträngt mig liite till!? Never know!

Dags att ringa kliniken och åka in, alternativt avvakta och sova bort ringarna i den mån som det går mellan pipandet!

Väck mig ur drömmen!!!! Imorgon kväll tänker jag basta, för det har jag inte gjort på flera månader. Basta, hårinpackning och peela ansiktet rött!! Gött!

Påminnelse 2!

Kommer påminna er lite då och då att ta reda på lösenordet som ska aktiveras på denna blogg inom kort för att jag lättare ska kunna hålla koll på mina läsare, för min och Venlas skull! Så maila och berätta vem du är så kommer lösenordet på beställning. [email protected]

2011, inte mitt år!!!!!

Jag undrar när det blir mitt år? Inte den här gången heller tydligen.. Alla idiotiska småturer till stan är bara nödvändiga petitesser, ingens fel, bara otur- som med allt annat ungefär! Jag är trött så jag ser i kors, funderar mycket på allt och inget, kanske mest på när det blir Mammas år? Stroken hon fick förra året........ Kanske inte var en stroke trots allt? Och återfallet hon fick för två veckor sen var nog inte heller en liten stroke. Idag när jag åkte hem från Gävle så ringde pappa och sa att de hittat en liten tumör i mammas bakre del av hjärnan??? Allt stannade upp, kan det inte få räcka nu med sjukdomar och skit? Jag blir så matt. Tårarna rann och jag kunde inte fokusera på trafiken, så jag fick lov att stanna! Just den sekunden stannade mitt liv för en stund! Glömde tid och rum!
Men pappa ringde åter och lugnade mina nerver, den var godartad, men de får lov att hålla koll så den inte växer! Dessvärre fick vi veta att sjukvården vetat om det i TVÅ ÅR!!!!!! TVÅ ÅR utan att vi fått veta någonting? Hur fan kunde de säga at hon haft stroke utan att kolla upp och informera, när de faktiskt VISSTE OM den här lilla tumören? Behöver jag säga vilket landsting? LUL... återigen en stor besvikelse!

Och gårdagens ständigt pipande saturationsmätare var glapp, så vi fick en ny liten sak att fästa på Venlas fot, storlek "största" hörde jag Stina säga, Venla har nu det STÖRSTA av någonting. Häftigt va? Natten har hur som helst varit en mardröm, känner mig återigen som en usel mamma! Apparat-fan pep hela hela tiden, funkade någon halvtimme åt gången i bästa fall. Men Markus han snarkade på i godan ro. Så ingen sömn för fröken Forsberg! När jag skulle mata Venla klockan 2 så går jag upp, värmer på maten, börjar mata, hann med 2 av 3 sprutor tills jag måste ha somnat sittandes på sängkanten? någonting dyligt har jag aldrig lyckats med. Vaknad iallafall liggandes, utan täcke och ISKALL klockan 5 när klockan ringde igen för nästa måltid. Stackars stackars Venla... Får ingen mat i det här huset! Som att det inte räckte med det dumma viruset som angripit henne! Allt på grund av den dumma apparaten! Men det är ingens fel, för den fungerade uppenbarligen när vi lämnade sjukhuset igår! Men med den nya lilla sladden fungerar den utmärkt, snälla, låt mig sova inatt!!!!! Annars anställer jag en sjuksyrra nattetid!
Påväg till stan idag så svängde jag förbi barnens hus för att köpa en vintermössa åt lilla bus! Jättefin, fanns bara ett alternativ i storlek liten, tur att alternativet passade utmärkt i mammas smak! Skickar med en bild! Fick även åka och hämta ut min vigselring, så får vi se hur länge den håller nu! Men än sålänge sitter den där den ska, MED diamant!

Satt just och tittade på korten från bröllopet, såhär i efterhand undrar jag hur man tänker när man går och gifter sig 6 veckor efter en förlosning? Bönder i ett nötskal!!!! Tänk så tokigt det kan bli =) Men jag är åtminstånde lyckligt gift, och minns dagen som fin med världens sötaste brudnäbb, vi hade ju föressten 2 näbbar vid vår sida, jo, det är sant, Venla och sköterskan i fin vit skrud, med lite blåa inslag =)

Lilla Virus bara sover i sin babysitter, vi har satt den i ett mittemellan läge där hon ligger ner med huvudet högt, perfekt! Hon ser ut att ha det hur skönt som helst! Tänk om vi kunde byta plats! är så otroligt trött, men kan inte sova, kanske pressen att jag vet att jag verkligen borde! Och en massa saker runtomkring!
Min vän Sandra räddade iallafall min kväll, hon kom med ett par nya tränigsbrallor till mig, men dom var så sköna, så det blir min kvälls outfit! Underbart! Sitter nu med min vän cidern brevid mig, eftersom vi sagt att vi inte träffar folk nu.. Markus får vara den som sitter kör-beredd ikväll. Inte ett dugg synd om honom, för han ska åka Eckerö imorgon! Själv ska jag ta en tur till sjukhuset och visa upp min skatt! Vad skulle jag annars göra en lördag? Får panikkänslan när jag vet att jag blir helt själv med Venla imorgon, hoppas hon sköter sig och inte skrämmer sin mamma! Men det var faktiskt jag som proppsade på Markus att åka med sina vänner, så inte synd om mig! Tyckte att han behövde få sakna oss lite. Och jag honom kanske! 
Sen hoppas jag att det kan få räcka med Gävle-trippar för ett par dagar åtminstånde! Alla dessa 50-streckor i skutskär och furuvik får mig att vilja stoppa fingrarna i halsen!

Min tatuering saknar streck fläckvis här och där. Dom sa att det kan bli så när man tatuerar ärr, men att dom också är villiga at gratis fylla i det som saknas, vilket är en hel del.. AJ!! Vill inte =(

Lägger ut 2 snarlika bilder på Venla, en gammal och en som togs idag, alldeles nyss, med samma tröja på sig, kolla in skillnaden!! =)





Visst har hon blivit STOR??? Helt gigantisk, en riktig tjockis, precis som det ska vara..... Jag får tårar i ögonen när jag tänker på hur liten hon var. Jag ska aldrig mer klaga när jag får kämpa lite extra för att klara av någonting. Tänk hur de här små prematurerna måste kämpa? Vet man hur de mår, hur det känns? Vi har ingen aning om vad de går igenom, om de fick välja, skulle de välja livet? Jg blir ledsen av att tänka på det! Jag filmade Venla hennes första dygn, hon grät lite då, det lär bara *pip pip*.. Sen dess har hon knappt gråtit, det ska mycket till! Så jag undrar vad hon kände det där första dygnet när hon grät??

Idag är hon världens snällaste människa! Kanske får vi igen det sen?? Men hon ska alltid vara världens snällaste, jag ser på henne att hon är en naturbegåvning, vackeroch så snäll rakt igenom!

Här kommer lite "bebis" bilder!





Underbar!!!

Också lite bilder tagna idag!


Venla är glad över sin nya sköna mössa!



Lite bilder från senaste månaden!





Första badet hemma! Hunden skulle såklart vara med..



En latmask under vagnen!


Kan SJÄLV!!


Vinter Sessa!!


Lias snart 2 månader och Venla snart 3 månader =)


Pikku Emäntä = Lilla frun i huset =)

Har föressten varit dålig på att uppdatera Venlas utveckling.. Den 12e januari vägde hon 2780 gram =) Och den 13e januari var hon 47,5 cm lång med ett huvudomfång på 32,5 cm.. Stora tjejen mot när hon föddes då hon bara vägde 891 gram, var 33 cm lång med huvudomfång på 24 cm..

Tack för att ni läser! KRAM

Lösenordsskyddad Blogg!!

Jag har för min och Venlas skull valt att lösenordsskydda bloggen, ni har 1 vecka på er (kanske 2) att ta reda på mitt lösen! Har funderat på det sen jag startade upp bloggen efter jul, ville fiska in lite läsare först! =)

Maila till mig och säg hej och vem du är så kommer lösenordet på beställning. [email protected] Kul, full inbox snart då hoppas jag? =) Den ekar tomt.. Men den kanske förblir tom, den som väntar får se!

KRAM

Emma VS Eliza Dolittle.

Jag har världens bästa pokerface, när till och med förlossningspersonalen tror jag fejkar värkar så förstår ni nog! Gillar inte att visa smärta offentligt.. Ibland är det bra, ibland är det dåligt.. Idag var det bra när jag sätter mig ner i godan ro för att köra en pokerturnering på svenska spel och vinner alltihop, synd att det bara handlade om kronor =) Men jag är ändå bäst!!! Så se upp på borden, att bluffa vinnarhänder är min grej!

Jag har en sådan skrivlust idag, skrivlust så det riktigt värker i fingrarna, att det sen finns massa människor som läser är förståss ännu roligare. är förvånad att ni är så MÅNGA, men vilka är ni? Jag kan kanske räkna till tjugo som jag vet läser, men ni andra 150 som läser, ni gömmer er bra, visa er gärna =) Dessvärre ska jag lösenordsskydda bloggen snart, för Venlas skull och kanske mycket för min egen, mer info kommer!!
Jag skriver mycket strunt, mest dravel, bara för att få skriva. Vet att det är många som förväntar sig mer av mig, men jag är ingen speciell som har en massa att skriva varje dag, jag är ju ingen stjärna, bara en alldeles vanlig svensson.. Inte helt vanlig förståss, jag har ju Venla <3

Sitter just nu och gör en spellista på spotify, jag vill kunna ladda ner min musik så jag kan slänga in den på mp3n, men jag är ju gift med världens lagligaste, tur det så jag sköter mig ;) Så jag söker med ljus och lykta efter någon som vill tjäna en slant på att bränna min skiva till mig, var finns du????
Tiden från Venla föddes tills idag har det kommit mycket ny musik, och radion har gått varm om dagarna, så jag har gjort en spellista som heter "vår tid på neo", nu efterlyser jag som sagt skivan.. Hjälper Du mig??

Har ni hört "Eliza Dolittle- pack up"? Blir ni inte glada av den? Jag sitter och hoppar på stolen. Ännu gadare blir jag om jag råkar sitta bakom ratten då den spelas, då åker volymen på fullt, och ni andra traffikanter bör se upp, för då är jag i mitt esse och tror att Jag ÄR Eliza! Och JA, GIVETVIS sitter jag ensam i bilen, har jag medpassagerare märks jag inte!
Egentligen är det världens sämsta, töntigaste och riktigt KASSA låt.. Jag hatade den när jag hörde den för första gången, så lite hatkärlek kanske vi kan säga? Bla bla bla...
Som sagt, mycket dravel blir det, men du kan när som helst sluta läsa, it's your choice!
"Bruno Mars-Just the way you are" är också en låt som jag verkligen förknippar med Venla och Neo, fast det inte är en jättelugn låt så förknippar jag den med ångest och dåligt mående, ändå är jag så DUM att jag frivilligt sätter på den ett par gånger om dagen och gråter bara för att jag känner för det! Jag har några gråtlåtar från Neo, och några från bilturerna till och från där jag glatt yler med i refrängerna!!!

Egentligen borde jag koncentrera mig på mitt författarskap istället för att sitta här. Men jag måste vara på ett annat speciellt skrivarhumör för att den ska bli bra. Så ett par sidor någon gång i veckan kan det bli för tillfället, all fokus på Venla just nu..

Och nu är vi ju som sagt hemma igen med vårat lilla virus efter en hel dag på sjukhuset, mycket bilåka, men vi får vara hemma iallafall. Med oss hem fick vi en "deffekt??" saturationsmätare som tjuter HELA JÄKLA tiden, GRRR! Ingen lugn och ro, och om inte det här leder till skiljsmässa vet jag inte vad som krävs! Apparatjävel!!! En arg Emma i ena soffhhörnet och en ännu argare Markus i andra, observera finskt temperament! Suck! Dags att mata lilla gullet som trots allt får mamma att le. Sen blir det väl en tur till in till Gävle, åh vad jag älskar den sträckan! Men vad ska man annars hitta på en torsdagskväll?

Välkommen till familjen RS-virus!

Så har snart en till dag gått, och den tillbringade vi som vanligt på sjukhuset. Började dagen med en hej dundrades försovning!!!! Ja, jag hade 1 timme på mig att duscha och allt vad det innebär med plattång, hårvax och make up! På det skulle man hinna äta frukost OCH göra Venla redo! Glömmer lätt bort att jag inte bara har mig själv att tänka på längre, nu är vi ju två bruttor i huset!
Jag gjorde mig iordning så mycket som jag hann, påbörjade Venlas tvättning och påklädning, tills Markus tog över så jag fick bre smörgåsar till bilen. Och mitt i bilresan så skulle ju mitt lilla Virus ha mat också, mycket att tänka på, och hjärnan tycks krympa lite varje dag.. När jag var redo att åka så kommer Markus med Venla på armen, uppklädd till MAX med finklänning och strumpbyxor, mina gullhjärtan <3

Jag känner mig inte alls "fit for fight"! Näe, inte det minsta! Venla virus gör rättvisa för sitt namn <3 Så nu har mjukiskläderna åkt fram och en liten zoopåse, har dykt ner under filtarna, och där tänker jag stanna tills jag masar mig till sängen! För det är väl bara torsdag 1 gång i veckan? Hmm, har visst börjat hamna i onda cirkeln IGEN! På sjukhuset kom jag på mig själv att leva vansinnigt sunt. promenera varje dag, godisvägrade OCH köpte ett dyrt friskis och Svettis årskort och tränade glatt 2 gånger i veckan, kilona de raaasade! Nu står vågen mest still! 
Nu har jag inte tränat på 1,5 vecka- SKÄMS! Nej, dags att återställa rutinen igen, imorgon ska jag blåsa in till staden och träna, för jag tycker ju att det är jätteroligt, och jag behöver den terapin! Dessutom har jag en bra anledning att åka in till stan, för Venlas hemstickade mössa "made by Madde" är nu för liten. Och det är inte helt lätt att hitta varma mössor till de här små, men jag fick höra att barnens hus har! Och kläder till mig själv kan jag inte minnas att jag köpt sen graviditeten, har bara mina gamla sunkiga kläder, mycket roligare att köpa åt Venla, men nu har jag köpförbjudit mig själv till henne, hon har fått alldeles för mycket från nära och kära, skulle nog kunna använda de som engångs om allt ska hinna användas!
Näe..... Nu är det morsans tur att piffa till sig med lite nya snygga kläder, mammakläderna börjar bli aaaalldeles för stora!
Mitt söta lilla virus ligger i högläge nu tryggt i sin säng inboad.. Hon har också fått myspyjamasen på sig, hon verkar lugn, men hostig. Jag lider så med henne och gör vad som helst för att hon ska få bli frisk!
Markus sitter vid TV-spelet och jag i soffan, ingen ordning alls!!!
Efter lite Hula Hula dans så kom jag i jeanspar nr 2 idag, Jippiii!!! Nu känner jag att det är dags för en powernap! Hörs sen..

KRAM


Hur skönt ser inte det här ut? Underbara Venla!


Defekt toalett?? =)

Ett liite roligare inlägg, eller det beror på hur man ser det, mindre roligt för personalen på Neo!

Direkt när vi kom till Gävle sjukhus med Venla så fick ju vi bo på föräldravåningen, jag rapporterade översvämning efter bara 1 natt, miniduschen brevid toan stod och droppade och hela toaletten var en sjö! Något pucko hade glömt vrida av kranen till den, KLANT! Så jag traskade ner och kände mig som en hjälte då jag berättade vad som hänt!

3 veckor senare ska jag använda den duschen, men kranen måste redan ha varit påvriden (eftersom jag inte fattade att man måste göra det, och den funkade ändå), så jag tryckte bara på munstyckets knapp, och den fungerade galant. och eftersom jag inte vred på den så vred jag heller inte av den. När jag mitt i natten yrar upp för att gå på toa så blir jag DYNGSUR! *Mutter mutter*, hur skulle jag ta mig ur det här? Jag knatar upp till Neonatalen och berättar, men den här gången kände jag mig inte som en hjälte!

Igår morse skulle jag duscha på neonatalens nyrenoverade badrum, trallar lite tyst för mig själv och njuter av värmen från vattnets strålar. Hade halva kroppen fortfarande inlöddrad i tvål då jag märker att vattnet gick lite väl högt upp över mina anklar. Kikar försiktigt fram ur draperiet, SHIT! Hela badrummet var vattenfyllt, och det strilade under badrumsdörren ut i korridoren. Stänger fort av vattnet, FRYSER! Hinner knappt tänka, men jag tar duschskrapan och vevar på som bara den. Ber tyst för mig själv, om och om igen, hoppas ingen har märkt nåt, som om det fanns minsta förhoppning om det? Nja, inte direkt! Tillslut knackar Britt-Marie på dörren "-Emma, kan du ge mig duschskrapan?". Jag säger lite fint att det kommer komma ut ett vattenfall om jag öppnar dörren, men jag gjorde det. Kikar ut i korridoren där "älven" runnit förbi några dörrar. Stänger om mig igen och fick (utan att torka mig) gå i land på min handduk för att kunna klä mig. Papper på håret, perfekt! Kliver DYNGSUR ut från toalettdörren, korridoren är täckt av handdukar och jag smyger in på min sal och funderar på att kanske rymma! Skämdes massor, men beslutade mig för att knalla ut och fråga vad det var frågan om! Där sitter Stina som svarar att det inte var första gången. Hon tar skrapan och börjar veva på hon också. Jag smiter in på toaletten igen för att jag tror jag ska kunna torka upp allting med handdukar, men det är tanken som räknas!
Så hör jag hur det riktigt SUGER TILL i duschens avlopp, och toalettlocket lyfts och svämmar över, Uuugh!!! Det flyter omkring massa grus och färgade srimlor av någonting, jag kommer snabbt på att det är flagresterna från min tatuering, haha, hur hamnade dom i toaletten?! Där trampar jag omkring i avloppsvatten, tog det med ro tills Stina sa att det nog var BAJS, fyyy!
Jag vrider ur handduken i handfatet några gånger, tillslut märker jag att det inte rinner undan.. Inget av dessa 3 avlopp uppfyller sin funktion, och där står jag, full av skam och bajs! Men toaletten blev fin iallafall =) Ochjag tror inte jag blir skadeståndsskyldig, den som väntar får se =)

Kram till er!


Depp läpp!

Sitter nu med min nya fina dator i knät! Venla hon sover så skönt. Tänkte berätta kort om vad som hände oss i måndags!

Jag fick hjärtat i halsgropen när jag skulle titta till min dotter efter några timmars sömn och upptäcker att hon är nästintill svart i ansiktet. Kroppen blir som förlamad, jag tittar på henne, ser bort, tittar på henne återigen, hon var verkligen mörk. Jag hinner tänka mycket innan jag handlar. Plockar fort upp henne, skakar henne försiktigt, hänger henne över mina knän så som de har lärt oss att vi ska göra, samt klämmer och masserar hennes mage. Nej, hon andas inte!  Herregud! Skakar henne igen, den här gången lite hårdare, pussar henne på kinden och ber att hon ska andas. Då händer det, hon hostar, rosslar och tar ett djupt andetag. Snart blev hon rosig om kinderna igen. Min lilla fina flicka. Jag blir kall och stel av att tänka vad som faktiskt kunde ha hänt. Hur länge hade hon legat utan att andas? Vad hade hänt om jag tittat till henne två minuter senare? 

Jag ringde till neonatal avdelningen där Venla fortfarande är inskriven, jag fick ordinerat att lägga henne i högläge och ge näsdroppar, för hon var även förkyld. Sagt och gjort. Några timmar senare ligger Venla och jag nerbäddad i soffan när jag återigen ser hur hon blir blå runt munnen och ögonen, jag sätter henne upp mot mina böjda knän och masserar hennes mage, hon återhämtar sig fort. Jag lägger henne i högläge och ger näsdroppar, precis som tidigare. Venlas pappa kommer hem från jobbet, under tiden jag lagar mat så blir Venla matad av Markus, jag hör att det blir tyst och ser hur Markus lägger henne på magen över sina ben. Nu blev hon blå igen. Vad händer? Jag tappade matlusten, fick i mig ett par falukorvsskivor och skyndar mig att ringa kliniken igen. Den här gången säger jag att vi vill ha övervakning på henne, jag vägrar sova hemma med henne i natt om vi inte får med oss någon form av övervakningssystem hem. Men istället för att åka hem med övervakning så blev Venla inlagd, och jag med henne! Hon blev blå ytterligare en gång då sköterskorna ska ta prover på henne.

Vi sover en natt på neo för att dagen efter testa positivt på RS-virus. Jag blev helt stel när jag fick höra. Kunde varken fästa blicken på läkaren laszlo eller sköterskan Gun-Britt. Tårarna brände och jag gjorde allt för att inte blinka ut dom. Koncentration!
Sen gick det fort, packa ut oss från neonatalen där vi absolut inte fick vistas med detta giftiga virus, så vi hamnade på barnklinikens andra sida i en isoleringssal. Första budet vi fick var att varken jag eller Markus fick röra oss utanför rummet. Men sen fick vi det om vi skötte handhygienen! Markus axel blev våt många gånger den kvällen. Kvällen kom och han åkte hem. Kvar blev jag och Venla, det kom även en sköterska, Frida, som satt nattvak inne hos oss hela natten. Jag fick ett valalternativ att gå till en annan sal om jag ville sova ostört, men då hade jag redan bäddat ner mig skönt, och jag ville heller inte lämna Venla. Övervakningen pep många gånger på natten, TV:n levde om och tidningar bläddrades under strålkastaren. Dåligt med sömn! Men jag hade som sagt ett val. Allt hade fungerat bättre om de haft samma system som på neo, där signalerna når personalens sökare. Jag längtade verkligen hem.

Så blev det torsdag (idag) och vi fick välja om vi ville stanna eller åka hem. Eftersom vi alltid får bukt med Venlas andning (när vi vet att hon slutar andas) så valde vi att åka hem med en så kallad apne madrass, den tjuter om hon gör andningsuppehåll. Första natten på neonatalen (där jag verkligen trivs) så hade jag hemlängtan så tårarna brände, saknade förståss Markus. Andra natten på en helt annan plats, med folk runt mej hela tiden, ja, den natten finner jag inga ord för. Vi blev jätte bra behandlade på alla vis, men det var nya människor, ny miljö och återigen saknade vi Markus! Så i valet att stanna eller åka hem blev det inte så svårt! Men lik förbannat så sitter jag här nu, sjuk av oro och med en sådan ångest över att jag valde att åka hem, fast jag vet att vi fixar det här. Men hade jag och Venla varit där så hade jag nog gråtit mig till sömns.

Enda sen Venla föddes så har all fokus hamnat på henne. Hur jag mådde efter den svåra förlossningen fanns inte tid att tänka på. Hemlängtan och dyligt har heller aldrig varit att tänka på. Visst har man mått dåligt, men jag har FIXAT det! All fokus är fortfarande på Venla, men jag hinner känna efter emellanåt, och dessa dagar har jag tyckt otroligt synd om mig själv, samtidigt som jag lider så med Venla! Svårt att förklara hur det känns utan att låta egoistisk. Men nu ber jag till alla Gudar att hon fixar sig ur det här viruset fortare än kvickt! Min älskade lilla kämpe. Vi har hela tiden varit rädda för att allt har gått FÖR bra med Venla, sådant ska man aldrig undra!!

KRAM


Webbmaster informerar

Hej!

Jag ville bara meddela att jag kommer dona lite med fröken Emmas blogg ett par dagar framöver. Fick höra om problemet med att era kommentarer inte gått att se. Fungerar det för er nu? Skriv gärna och tala om ifall allt verkar vara okej. :)

Jag fortsätter slipa på detaljerna, men nu säger jag god natt!

Kram, Madde - webbmaster. ;D



ISLAND

Tittade just på bilderna sen jag var på Island i februari 2010, ja, förra året var det ju faktiskt.. Jag var där med en god vän, och den resa sitter så djupt i mig. Vilket land! Jag som ÄLSKAR snö och kyla, vinter eller sommar ska det vara, även fast år och höst är fint på sitt vis. Men att åka till Island vintertid kan jag bara rekomendera starkt! Trots att 2/5 bokade utflykter blev inställda på grund av snökaos så är jag lika nöjd för det, men man bör nog stanna mer än 4 dagar om man ska till Island.

Bland annat så åkte vi på två stycken norrskensturer, varav den sista turen så såg vi lite norrsken, jag blev så lycklig, trots att det bara var en svag strimma grönt! Jag har alltid velat se Norrsken.
Jag hoppas jag får den turen när vi åker till Jukkaskärvi och ishotellet i slutet av det här året!

Vi badade också i Blau Login, blå lagunen, hur häftigt var inte det? Ibland kom man dock alldeles för nära vissa kokpunkter som rörde sig omkring i vattnet! Men WOW!!!! Jag ska absolut dit igen och igen och igen. Minst en gång till på vintern så jag får åka på valsafari! Också måste nog Island upplevas på sommartid har jag fått för mig, så vi får rida och bada.. Venla kommer nog gilla hästarna! Dags att börja spara pengar!

Skickar med lite Islandsbilder.. KRAM

 Emma och hästar!

I Nationalparken.

Geisher

 Stort Vattenfall.

Blå lagunen, så varmt så det blev imma.

Geisher..

 Hemresan.


Hitta Emma, död eller levande!

Ja ni, vilken natt. Ett stycke vaken Venla, en sovande Markus och en förvirrad Emma som emellanåt inte visste om det var dag eller natt! Venla har gråtit massor, trots mat i magen, torr blöja och mammas närhet. Kan det vara förkylningen? Eller magen.. Men jag gissar på förkylningen, hon har haft det jätte jobbigt i flera veckor nu och jag tycker så synd om henne. Lilla täppta näsan! Hon har mer eller mindre legat på mig hela natten och jag har åtminstånde kunnat slumra emellanåt. Men hon blir bara mer och mer täppt!
Imorse blev hon riktigt riktigt blå, jag fick snabbt bukt på det- men man hinner tänka otroligt mycket, och man blir rädd. Också är inte Markus heller hemma! Så jag ringde barnkliniken som ordinerade Nezeril, jag håller för tillfället på med avvänjning efter 1 månads användande, jätte jobbigt! Så man vill ju inte ge för mycket heller. Ett halvt bibliotek under sängens ben för högt läge, och ett stycke lakan att grensla hennes ben i så hon inte hamnar i fotänden, hon är fortfarande ganska liten! Så nu hoppas jag att hon blir kvitt förkylningen snart. Hon har varit såhär i 3 veckor nu, och inatt blev det värre! Hur länge ska de här små behöva vara förkylda?
Iofs så har både jag och Markus snorsnokar om vartannat här, tror vi smittar om varandra alla 3 hela tiden! Jag har idag blivit medlem i "lilla barnets fond", 92% av barn födda mycket för tidigt överlever. Det betyder också att 1 av 12 dör, så gå med ni också! www.lillabarnet.se

Hunden och jag har brottats här på förmiddagen, ja, för någon har ju energi för 10 hästar (och det är INTE jag). Gissa vem som vann? Stackars lillskiten =) Men han är lika lycklig för det, vet ingenting om att vinna eller förlora! Nu ligger vi ihopkurade i soffan alla 3. Snart är det dags att sätta i Gessles Mazarin platta och ta tag i hemmet! Kanske även dags att börja hinna steka pannkakorna snart så vi hinner till 16 =) Skämt åtsido!
Imorgon ska jag och Venla åka till Skärplinge för att ta en vikt på henne, nästan skrämmande att hon med STORMSTEG närmar sig 3-kilo, fick hon inte 1-kilos diplomet nyss?
Jag är så trött så jag mår riktigt illa idag, blir inte mycket gjort känner jag, men jag har god lust att blåsa in till stan och träna ikväll, men det får vänta tills imorgon. Så dumt att mina pass börjar klockan 17 när Markus inte är hemma förens klockan 16, då är det bara att hoppas att poliserna har mycket att göra inomhus då, skämt igen! Jag får helt enkelt vara startberedd när han kommer hem.

Lunch och en uppfriskande promenad kanske innan hemmet blir gjort? Otroligt härligt "vårväder" tycker jag. Ja, jag har en riktig vårkänsla idag, bort med hösten, fram med sommaren! Nu vill jag bada, fiska, åka båt och springa barfota i gräset!

Men adventspyntet då? Fick just syn på det eländet och kom på att det kanske är dags att plocka bort skiten nu? Suck, skötte inte det sig självt heller?

Glöm dina bekymmer, det kommer nya imorgon! KRAM



Gotussen våran!


Angående dolda kommentarer!

Jag har hört att ni inte kan se kommentarerna jag fått på mina inlägg. Min duktiga "assistent" Madde håller på att kolla upp saken, eftersom jag är så trög och inte begriper mig på någonting annat än själva skrivandet!

MEN..... JAG kan se era inlägg när jag loggar in, så det är bara ni som inte kan se, men det går nog attt ordna as soon as possible! Så fortsätt kommentera, det gör en bloggare lycklig =)

I'm sleepy now! Natti natt <3


Steka pannkakor tills strumporna rullar av!

Hur dum i huvudet är man att man för tredje dagen på raken glömmer att äta lunch? 3 dagar i sträck dessutom. Ska benen behöva vika sig för att jag ska minnas? Jag glömmer ALLT nuför tiden, allt utom Venla, TACK för det! Men jag kan inte sätta påminnelser för precis allt, då skulle mobilen plinga hela dagarna! Jag vill inte ha någon empati, men som någon sa, jag måste ha glömt min hjärna kvar på förlossningen, kvar har jag bara min mammahjärna!
Blommorna står och dör här i vartenda fönster, och dom är MÅNGA! Gick precis och räknade, 48 blommor har vi, och med mitt mammaminne så kommer jag nog ruinera oss snart! Bytte ut hälften straxt innan lillhjärtat entrade världen för sommarsolen tog död på dom. Men, som sagt så hade jag på nåt underligt vis fått för mig att dom vattnar sig självt, jag har då inte vattnat dom på 11 veckor, men dom var fina när vi kom hem! Det var inte bara det här.
Det ska bli spännande imorgon, premiär, ensam med barn och hund. Så fort jag går upp 8 och matar Venla så ska plötsligt hunden ha mat. Och han skiter direkt efteråt. Men då sitter ju jag med Venla, och får han ingen mat så får vi ingen frid! Alla nöjda på samma gång med två armar, det tänker jag bli bäst på, så det så! Markus ska aldrig någonsin hinna säga till mig "jag trodde du var kvinna", nej fröken Ryyti, upp till bevis!
Jag har fått beställning på tunna pannkakor imorgon också, klart som korvspad att jag fixar det, INGA problem! Kom på också att när jag lagar middag så ska jag göra så det räcker till matlåda åt M plus en matlåda åt mej själv så jag slipper laga mat hela dagarna åt barn, hund och oss! Så imorgon är min dag räddad, steka pannkakor tills strumporna rullar av! Great!
Lilla Bus sover nu, har suttit och tittat på henne och planerat våran framtid, min och Venlas framtid! Såklart att Markus finns med i bilden också, men vi tjejer ska göra massor av tjejsaker, sånt som Markus tycker är alldeles för larvigt! Kanske köper Markus en varsin häst åt oss? Den kan stå nere i källaren.. Jag längtar så mycket efter att få rida, det var alldeles för länge sen, och ett av mina största intressen i livet har jag lämnat åt ödet! Måste återupptas!!
Det är så ovant att se Venla utan huvudbonad, hon har alltid haft en liten mössa på huvudet pga att hon haft svårt att hålla temperaturen. Men idag har hon varit utan hela dagen. Det ser ut som ett helt annat barn, men lika bedårande <3
Min lilla "skrivar" hemlighet tänker jag inte hålla hemlig längre, för jag kommer att behöva få mycket tips och råd av er läsare. Jag har fått kontakt med ett bolag som tänker trycka upp min bok, alldeles riktigt, jag håller på att skriva en bok. Och jag måste nog säga TACK till Ann-Sofie Wahlström för det, det krävdes bara ett par ord, och jag tog in dom djupt! Jag har egentligen allt jag behöver för den här boken, det jag måste göra är att sammanställa den! Men vad den handlar om, det får ni veta när den släpps! Men jag tror det kommer bli riktigt bra! En bok helt i mitt tycke, och ja- en självbiografi! Finns mycket som snurrar runt i min lilla knopp, och det ska ut nu, sen kan jag få frid där inne!

Nu sitter karln här och hungrar ihjäl, och jag med känner jag. Så nu styr jag kosan och hämtar hem våra pizzor. På återhörande!

KRAM


 Jag och Venla, min bästa vän i vecka 18 <3

STORT TACK!

Stort Tack till Madde, min underbara vän och Venlas Gudmor för att du gjort min blogg så fantastiskt fin <3 Du är så snäll, rakt igenom, och jag har svårt att hitta ord för dig <3

Idag har Venla varit vaken mest hela dagen, inte sovit mycket alls, undrar just om det är ok! Men så mysigt att få ögonkontakt. Matilda, jag och barnvagnen har tagit en långpromenad och Markus har hittat ut till skidspåret igen. Nu står cheescaken i frysen och vi inväntar Markus föräldrar för lite söndagsmys!

För övrigt har jag ruskigt ont i magen och känner mig jäkligt PMS-ig, verkliga livet är tillbaka igen och alvedonasken är snart slut. Dags att besöka apoteket!

Vad sägs om pizza ikväll och en bra hyrfilm? Sista söndagen innan Markus börjar jobba, japp, så blir det!

Powernap nästa! KRAM

 Madde <3

Från himmel till helvete, tur och retur!

Är inte det en bra beskrivning "från himmel till helvete tur och retur"? Jag gillar den titeln! Den beskriver många människors liv så otroligt bra!

När tatueringen över mina ärr var klar så sa tatueraren "sådär ja, nu kan vi säga att du har snittblommor på armen" *fniss*, jag trodde jag skulle dö! Och det var kanske TUR att det var just mej han sa det till, jag skäms inte utan är nog ganska öppen med det förflutna, men tänk hur han hade kunnat trampa någon på tårna. Hoppas han inte kör samma skämt med nästa snittkund! Även om jag måste säga att han nog var lite snittsig!

Markus är och hjälper goda vänner att fixa i gymmet som dom håller på att starta upp i Gävle, "push". Venla sover, och jag och Tassu tog babyvakten med oss ut och hade snöpurrning, en favorit. Eller gömma korv i snön med husse är också skoj!
Jag har också donat med Venlas prematurlåda idag, världens finaste lilla låda <3

Sen har jag börjat sy en passande kudde till lapptäcket jag gjorde åt henne, täcket som tog ett halvt liv att göra =) Men nu har jag lessnat på allt praktiskt och tänkte fortsätta skriva på ett litet projekt jag håller på med, längtar tills jag får min egna laptop på posten <3

Så med andra ord så har jag, Venla och hunden en dag med lugn och ro! Vad gör ni denna lödag? Hoppas ni mår bra iallafall <3

KRAM

 Underbaringar

Nära dödenupplevelse?

Nja, inte riktigt kanske... Men som min arm såg ut igår så trodde jag att jag låg på dödsbädden. Direkt när min tatuering var gjord så sa faktiskt Markus helt ärligt att den var skitsnygg och att han var avundsjuk för att han också ville ha en. När min arm plötsligt blev sin dubbla storlek, vem var då dum i huvudet som tatuerat sig och fått infektion? Hmpf! Karlar!!! Men jag vet att han gärna vill, och jag vet att han tänker gadda sig..
Tur att armen lagt sig lite nu och är inte fullt lika fläskig som igår! Börjar bli riktigt nöjd med tatueringen nu, en riktig rocker som man är, kanske skulle klippa håret kort, färga svart och pierca sig lite granna? Haha, nej, jag tycker den passar mej ändå, trots att jag är ljushårig med en liten lugg!

Sitter här och skämms med mina pringles brevid mig. Blev så otroligt kryddsugen! Så ikväll blir det stark mat har kocken bestämt, hurra! Det har jag saknat.

Var till BVC på förmiddagen med sessan, hon har gått upp i vikt som vanligt, trots alldeles för många bajsblöjor. YES!! Ringde in vikten 2630 gram till Neo i Gävle och fick ökad matmängd till tjejen, så 60 ml var tredje timme är nya mängden. Bra tycker jag, för hon har verkat ganska missnöjd med bara 50, så vi har ändå fått ge henne lite extra ibland! Nu sover hon så skönt, det ser verkligen underbart ut, avundsjuk!
Själv är jag redo att ta emot besök, anneli o sulevi kommer på en fika, tror att dom vill snosa lite på Venla också!

Tassu springer runt och kacklar som en höna här hemma, på riktigt! Ni skulle höra han, hela familjen MÅSTE vara samlade fö att han ska vara lugn. Han blir så förtvivlad om någon av oss försvinner, vilket är jobbigt. Markus är ute och kör slungan, därav förtvivlad hund!

Kvällen blir lugn, spel med 2 goda vänner och god mat! Börjar komma in oss mer i det sociala, nu är allt som vanligt igen, fast mycket bättre!

Nu ska jag fortsätta att göda mej med chips och diska bort innan besöket, tycker jag börjar bli alldeles för mager =)))



KRAM

 
Älsklings Tassu älskar värme och sitter gärna vid lampan när husse rustar!


Härliga Finland- Ciderns land!

Jaha, efter att ha röjt igenom huset som en vivelvind så anser jag mig färdig. Markus sitter klistrad vid TV-spelet, och jag i soffan med en kall cider. För det är jag värd! Köpte massa olika i Finland i somras som jag ju då inte fick dricka, men idag var jag tvungen att prova en.. Härliga land! God var den också, kiwi, rabarber o jordgubb, MUMS! Gissa vem som får äran att för en gångs skull sitta körklar? Moahaha!! Skål Markus <3
Fick liten längtan till Finland nu också, längtar föressten dit mycket, till Markus syster Katariina och familjen. Sommar i Finland, vedeldad bastu, sjö med brygga och utan el, helt utan grannar, Precis som det ska vara! Nu får sommaren skynda sig på!! Men såklart hoppas vi att dom kan komma hit innan och krama prinsessan!

Tänk att jag föressten hittar att köra till Finland, hela 140 mil enkel resa runt Haparanda, men i Gävle springer jag vilse titt som tätt under promenaderna. Den där Boulongern, som gjord att gå vilse i..
Imorgon blir det en tur på skidorna i spåret, tjejvasan 2012? Följer ni med? har saknat skidorna i år, men nu blir det fart i backarna igen, så se upp =)

Nu ska jag, Venla, Tassu o syster yster ta en liten kvällspromenad.. Sen blir det soffmys för hela slanten <3

Ha en fin kväll! KRAM


12 timmars sömn inatt!

Har sovit som en prinsessa inatt. Efter 5 osammanhängande timmars nätter senaste månaden så tror jag att jag behövde det här. Somnade på soffan igårkväll, smärtan i armen och tröttheten som kom efter, låg som en klubbad säl!
Fick sova 12 timmar inatt med endast 3 korta avbrott.

Avbrott 1: Masa mig från soffan till sängen.
Avbrott 2: Mata lilla bus klockan 2.
Avbrott 3: Frukost på sängen =)

Sen sov jag vidare så skönt enda tills 11.30. Pappa och Venla roade sig själva så bra, medans jag o Tassu trynade skönt! Välbehövligt. Måste ändra om lite i min vardagsrutin och prioritera sömnen lite bättre. För från och med måndag är det jag och Venla som tillbringar nätterna ihop så pappan får sova och orka jobba..

Inatt när mamman sov som skönast där vid 2 snåret så vaknade jag inte av klockan, utan av VENLA =0D Hon grät hysteriskt och var SÅ hungrig, hon kunde visst låta. Klockan stod fint och ringde den med, konstigt att jag inte väcktes av den. Jag har väl blivit för van, dags att byta klocka?
Igårkväll nöjde hon sig inte med 50 ml mat heller, så vi fick glatt ge 10 ml till, och tro det eller ej, hon sög i sig alltihop själv! Mammas guldklimp! Snart ryker sonden, och jag ska med glädje dra ur den på henne, om inte hon själv hinner före.

Det snöar hysteriskt hos oss idag, och stackars Markus bara skottar och skottar. Jag har ett tvättberg att ta hand om, plus massa viktiga papper att sortera efter sjukhusvistelsen. Men först ska vi gå till affären jag och Venla, någon behöver visst påfyllning i blöjhyllan.. Annars blir det en lugn dag. För sekunden ligger Lilla Bus i sin babysitter o kacklar =) Ska ta upp henne nu o mysa..

På återhörande...

Emma

Älsklingar


Inte ett ärr kvar från ungdomstiden <3



Ja, här ser ni nu resultatet. Jag kan knappt röra armen, gör jävulskt ont. Jag sa att jag aldrig med tänker tatuera mig, men 1 till barn=1 till tatuering.. Dock inte SÅHÄR stor. Tatueringen är allt annat än jag! Jag gillar liljor, och jag älskar Venlas namn! Men det blev för mycket för min kropp anser jag. Men allt för Venla, hon ska inte behöva se mina ärr!
4 timmar under nålarna var mer än jag någinsin trodde att jag skulle klara av. När vi var halvvägs höll jag på att ge upp, för att komma tillbaka om 2 veckor, men jag vet att jag inte skulle vågat mej tillbaka, och en halvfärdig tatuering vill man ju inte ha.. Så jag låg kvar 2 timmar till.
Jag kan säga såhär mycket, TACK Markus för att du gjorde mig så ledsen och förbannad imorse, det fick mig att stå ut. Hade allting varit jättebra hade jag gråtit och tyckt otroligt synd om mej själv! Såhär i efterhand så njuter jag av att bli ompysslad här hemma, nerbäddad i filtar framför elden med *harkel* godisskålen brevid och en världsgo hund på magen, han gillar också att ligga känguru =) <3
Jag älskar tatueringen, den är verkligen jättefin, men kanske hade den varit finare på en bredare kroppsyta än just armen. Känns lite för "rockigt", allt annat än vad jag är. Jag vet inte, kanske är det bara väldigt ovant att ha världens blaffa mitt framför ögonen. Men jag är glad att jag slipper se ärren igen, någonsin! Vad tycker ni?

Skänker en tanke till min mamma som återigen ligger på sjukhuset <3 Kan det inte få räcka nu efter stroke på stroke? Mamma, jag älskar dig!

Sandra var med mej hos tatueraren idag, sen åkte hon med mej till Karlholm och träfafde Venla, samt fotade oss massor med sin nya fina systemkamera. Finfina familjebilder, samt foton på Venla och Tassu. Tassu är en Stolt "storebror" <3 Är så glad att Tassu gillar Venla, han som annars inte är så förtjust i barn, min största oro var att vi skulle få göra oss av med Tassu, men icke sa nicke, han beter sig exemplariskt! Älskade Tassu!

På måndag ska markus börja jobba igen, vardagen är tillbaka och det känns bra! Det har varit lite väl intensivt dessa veckor. Men jag är fullt övertygad om att både jag och Venla kommer sakna ihjäl oss efter honom på dagarna, vilket kommer bli nyttigt! Det är väl det som är kärlek!

Sitter fortfrande med mammas dator i knät, men Markus har beställt en egen till mig nu, så nu blir det till att tömma sparkontot =)
Positivt känsloladdad och tittar just nu på Wallander, ögonen tåras när kärleken spirar <3 nu ska jag kura ihop mej med Markus..

KRAM


Moonat!!

Yes, här sitter jag mitt i natten och ska om några timmar upp för att dra mig mot stan. Fiffigt! Är nog egentligen så sjukt trött att jag går på mina extra duracell just nu.

Jag har nu bestämt mig, imorgon förmiddag har jag tid hos tatueraren eftersom ingen klinik kunde hjälpa mig. Det blir en blomranka, och mitt i ska det stå Venla! Det kommer göra riktigt riktigt ont, men dessto bättre blir det, var och visade upp mig idag, och de var övertygade om att resultatet skulle bli bra! Mina ärr på armen ska nu tatueras över, Venla ska aldrig behöva se dom.

Har även jympat idag, PULS! Pju, det var jobbigt, och samtidigt som alla skuttar till höger så skuttar jag till vänster in i hela hopen =) Och vid !"joggingturen" runt salen höll jag på att moona! Bra jobbat! När ska jag inse att mammakläderna inte fungerar längre? Hmpf, MÅSTE köpa ny träningsoutfit, för nu är det ju det här jag vill hålla på med, på riktigt! Beach 2011 väntar på mig.

Venla har helt stulit mitt hjärta, har suttit och tittat på flickan hela kvällen, och hon är så bedårande! Vilken prinsessa tycker jag.. Hade en lång vaken stund ikväll då hon bara låg och tittade runtomkring sig, så medvetet, och hade vi inte vetat bättre så hade vi trott att det var oss hon flinade åt. Hon ser så förståndig ut.. Vi har sjungit idag med hunden som hon fick av tomten..

"Hänger öronen på dig ner,
kan du ta dom och vifta med,
kan du knyta en rosett,
kan du slå en knut så lätt,
kan du ta dom på axeln såhär,
som en check soldat med gevär,
hänger dina öron ner."

Så fokuserat tittar hon på sin hund, och på mig.. Sen somnar hon! Vilken brutta.. En till stor sak har hänt ikväll på hennes 23.00 måltid, hon sög i sig alltihop, alldeles själv. Är det inte otroligt? Men hon satte i halsen en sväng så hon blev blå, tankarna hann skena iväg, och man handlar fort i en sådan situation. Hon hämtade sig fort och ville suga mer, det tycker jag var bra!

Fick "akut"tid hon frissan i Skutskär idag för luggen. En riktig jojo lugg det där. Har den ett år, lessnar, sparar ut ett år, lessnar, klipper av.. Sådär har jag hållt på sen jag var 14. Så idag klippte jag av den igen, hurra!

Näe, om man skulle ta och sova ett par timma innan turen till staden? Sounds good, det som inte låter lika bra är snarkvibrationerna i sovrummet så att taket håller på att lyfta =) Dessa täppta näsor, låt oss bli 110% snorfria nu, det räcker här. Tack för titten vidriga virus!

Natti natti..


Lillebror eller lillasyster?

Kommer Venla någonsin att få ett syskon? Ska jag utsätta henne för att bli helt ensam, när jag själv vet att jag Aldrig klarat mig utan mina systrar? Det vore inte rättvist. Men VAD är egentligen rättvist?!

Värkarna i sig var okej om de inte pågått i TVÅ dygn! Men så fort jag fick syrgasen (dvs de sista 20 minuterna) så blev det verkligen hållbart. Jag kunde efteråt inte smälta att det gått så "lätt" med syrgasen nära till hands, var det inte värre än så! Men ikväll är jag ledsen igen för hur jag blev behandlad. Och väldigt rädd för hur framtiden ska bli. Jag har alltid varit rädd. Men det här är bara mitt val!! Skulle min kropp klara av en till sån här förnedring? Skulle mitt psyke klara av det? Jag vet hur kraftfylld ångesten var efter den här förlossningen! Och jag vet att jag får gå på tätare kontroller om vi vill ha ett syskon till Venla, tätare och nogrannare kontroller. Men när jag frågade om de inte var noga när jag kom in för diverse smärtor när jag väntade Venla fick jag inget riktigt svar!

Hur kan man vara MER noga nu? Slarvade dom när jag ålade mig i värkarna och dom sa att det inte var någon fara? Man blir så maktlös, så otroligt maktlös att jag kräks. När jag dessutom inte kan lita på de trygga själarna runtomkring mig så är det illa! Om jag ber om att få bli undersökt för att jag känner att barnet är påväg, vad sjutton kan dom inte göra det då för? Jag älskar inte att lägga mig och fläka, så att SÅ jobbigt kan det inte vara, jag VISSTE vad som skedde i min kropp, jag bara kände att nu kommer barnet! Var det fortfarande ingen fara 1 timme senare när dom tog henne bort från mig i all hast? Jag tror att förlossningen hade gått att stoppa om de hade skött det rätt från början, det vill säga 2 veckor innan hon föddes när jag fick bekräftat urinvägsinflammation! Men jag var ju förstföderska, helt normalt att jag reagerar såhär. Förstföderska och sistföderska? Vården kan verkligen påverka individen.. det finns dom som gör KANONJOBB! Dom på 107A tillexempel, jag har inget ont alls att säga om någon där. Tvärtom, kunde jag namnen på dom alla så har jag minst 1 vänligt, unikt ord för varje individ! Ja, det är sant. Min lilla Venla hade inte levt idag om inte dom funnits där! Och min lilla Venla är ju mitt liv, tänk om 2 år när vi får dansa och sjunga tillsammans i hennes fina rum. Jag myser varje dag med min baby, men jag ser framtiden, korvgrillning i naturen, bada på badhus, leka i snön, ja, sådant som  jag själv längtar efter! Och jag hoppas att Venla en dag ska få ett litet syskon, jag måste bara bearbeta lite, men jag vet inte om jag fixar det by my self! Proffessionell hjärndoktor inom förlossningstemat sökes!

Jag är okej, jag mår riktigt bra! MEN, jag behöver komma över det här. De 2 dygnen 26-28 oktober spelas upp så tydligt minst 1 gång om dagen, dags att lämna bakom sig och gå vidare. Men HUR!!! Jag ska fundera på det, googla lite så brukar det mesta lösa sig.. Utom min mexx parfym som utgått, där kunde inte google hjälpa mig! ;)

Sov gott..
 Föräldrar i 2 timmar, på rummet utan våran dotter!

Stolt som tuppen!

Med dyr last i barnvagnen knatade vi hela familjen hem till Venlas farmor och farfar idag, med hunden tassandes brevid, en riktig svensson familj, synd att Markus sålde volvon för toyotan =) Hon GRINADE idag, min dotter grät och var jätteledsen när farmor skulle klä på henne, och mamman bara stod och log. Vi har länge undrat om det är nåt fel på henne. Okej att hon är liten fortfarande, men andra barn på neonatalen grät massor! Men äntligen fick jag krama om min gråtande flicka!

Jag har fått fin respons på mitt bloggande. Någon tycker att jag ska skriva en bok. Och det slog mig idag, allt elände jag har i mitt bagage, till hur mitt liv ser ut idag, det skulle kunna bli en riktigt fin bok, sånt som jag själv gärna läser om och bara gråter till. Ja, livet har verkligen varit knöligt, vägen dit där jag står idag har varit lång, men jag tog mig hit och det känns värdefullt för mig <3 Och viktigast av allt, Venla kom in i vårat liv, det är en stor ändring i människans liv att få ett barn, och heller inte så självklart alla gånger! Men hon bor här, hon sover brevid mig, och jag gråter bara jag tittar på henne.. Berg och dalbanan är här igen, brända popcorn, smuts på fönstret, hundskit på golvet, och en sån här kväll är det bara för mycket! Men så får jag skriva lite grann, fundera och komma till insikt. Vad sjutton bölar jag för? Min man ligger brevid mig (snarkar förståss alldeles för högt), på andra sidan i sin egen säng ligger MIN dotter, min min min =) Då bölar jag för det istället!

Jag har träffat min syster idag, Madde! Känner hur mycket jag saknat att träffa henne, hennes familj med såklart. Men just idag var det skönt att träffa bara henne en stund. Nästa gång jag får så fint besök så åker karl ut för riktigt dyrbar tid! Har så mycket att säga, och mycket att fråga, ja- frågorna är många i en nybliven mammas liv! Men jag tycker dagarna spinner på rätt flitigt, behöver inte anstränga mig, och Venla ser ut att växa och må bra!

Just ja, typiskt mig.. har ju tvättat men glömt bort att hänga upp tvätten. Och tvättstugan är i KÄLLAREN! Den kalla riktigt kusliga källaren- hua! Tankarna brukar fara iväg ganska vilt så fort jag på kvällen ska ner till källaren. Jag hör saker, och ser hur saker speglar sig i bastuns glasdörr, så jag tycker alltid det sitter någon där. Mer mörkrädd än mig får ni leta länge efter. Inte lönt att ta med sig hunden ner heller, han är i spökåldern just nu och skäller mot allt som inte finns mitt i natten.. Ja, han ger mig nog en hjärtattack på riktigt snart!

Imorgon ska vi på återkontroll med Venla till 107A, spännande att få vikt nu! Och spännande att ta en biltur med lillhjärtat, det är roligt när det händer lite i vardagen utöver sångstunderna och måltiderna! Vi åker 2 bilar in imorgon, för jag ska träna efteråt =) Iiih, ska bli så kul. Jag och jessica ska gå medelpasset på fjärran, en riktig höjdpunkt. Hög musik och dansinspirerande rörelser är SÅ kul, nu när nattklubblivet är förbi, jag har insett att krogen inte är lika rolig längre. Inte som förr.. trevligare att sitta hemma och äta gott och dricka vin! Är det det här som jag trodde var det tråkiga vuxenlivet? Som jag trots allt gillade? Då betyder ju det, att jag ÄR vuxen nu.. Åren går.
Påväg in till Gävle imorgon ska jag stanna till hos frisören i Skutskär och klippa luggen, har lessnat rejält nu! Nu blir det bara bättre..

Sov gott, nu ska jag ner och spöka i källaren.. KRAM

 Mamma Emma o underbaraste Tassu veckan innan vi fick hem han, vilken lycka <3


Mitt ljus i tillvaron!

Ljuset i tillvaron är idag såklart Venla! Vaknade och kände mig ilsken som en, ja, jag vet inte vad! Uppretad till MAX! Känner för att ligga kvar i sängen under täcket HELA dagen! Inte prata eller träffa någon, jag är ändå inte rolig att ha att göra med idag.. Vet inte om jag är arg eller ledsen längre!

Direkt när jag vaknade, innan jag blev grinig så hade jag "hemlängtan", tillbaka till 107A, där fanns lugnet!! Och jag kan längta än emellanåt.. Jag saknar alla vänliga själar, saknar att få kramas med Venla hela dygnen utan andra måsten.. Även fast vardagen är bra mycket trevligare på sikt! Jag känner bara så just nu!!

Nu ska jag krypa under täcket och deppa klart tills Venla vaknar! Dålig dag..... Jag hoppas det kan kännas lite bättre snart!

Ha en bra dag!


Den försvunna diamanten!

Andra hela dagen jag bär min vigselring.. Den är så fin att jag tittar på den titt som tätt. I eftermiddags tittade jag och upptäckte, DIAMANTEN- BORTA!!! Tittade igen, och igen.... Och sen återigen, och ja, det var sant, största diamanten var borta! Grr.. Ska dammsuga huset NOGA och lämna in dammsugarpåsen till pantbanken billigt! Så får Guldfynd fixa ringen bäst dom vill!! Och ni som känner för skattjakt, åk till Konsum i Karlholmsbruk, finns en möjlighet att diamanten ligger där!

Den här dagen har verkligen rusat iväg. Och all tid till sessan våran.. Jojo-matade henne hela natten. Hon ville inte sova, men Markus är inte den som har sovsvårigheter, så mamman myste med Venla! Hon somnade efter 02-maten inatt. Och jag somnade nog vid 3. Upp 8 och mata igen för min del, och där började en ny dag. mat, diska o rengöra, blöjbyte, sen mat igen, bad, gå och köpa blöjor, mat igen.. Klockan 14 fick vi besök, och i samma veva kom jag på att jag helt levt upp till Venlas behov, herregud, jag hade ju varken hunnit med frukost eller lunch! Bra Emma.... Tog lite yoghurt medans jag väntade på pannkakan i ugnen!

Vi har frågat noga på sjukhuset och fått lite olika bud för vad som gäller med besök nu när vi är hemma. Vi vill inte äventyra Venla och riskera att hon åter hamnar i CPAP, no way! Nu är vi hemma, hemma för att stanna! Sista budet vi fick var att vi faktiskt kan träffa folk, vi behöver inte låsa in oss och helt isolera oss.. Besöka shoppingcenter har vi ändå inte planerat göra med henne, bara dumt!
Men däremot sa den här sköterskan att vi bör undvika att träffa barn i dagis- och skolåldern pga att de ofta kan vara "giftigt". De här barnen är ofta smittbärare, kanske fast de inte vet om det själv. Och det största hotet nu skulle tydligen vara RS viruset! Så för att inte äventyra det hela så träffar vi gärna friska vuxna människor just nu och inväntar åtminstånde hennes riktiga födelsedatum! Det finns säkerligen dom som tycker vi är petiga pedanter. Men som vi kämpat för denna flicka, hur skulle vi kunna äventyra någonting? Nej, det är uteslutet!! Trots det saknar jag att få visa upp henne för hennes kusiner, ta kusinfoto och umgås som en riktig familj! Men den dagen är snart här <3 Men jag saknar min familj, på riktigt!

Tassu fick träffa Venla för första gången igår, han kan tycka att barn är för mycket på honom och känner sig gärna hotad, och min största fasa var att han skulle ogilla Venla, att vi kanske skulle få lämna bort honom.. Men han ÄLSKAR Venla, så mycket att han skulle kunna slicka ihjäl henne. Nu har vi tagit det väldigt lugnt, men det är skönt att se dom tillsammans. Dom lär bli goda vänner, även fast han tycker det är super läskigt när Venla gnyr och låter lite, då backar han undan! Tur att han inte går på, det skulle också kunna vara en reaktion!

Venla har tagit sitt första bad här hemma idag, pappan badade henne. Hon myser som alltid! Och tro det eller ej, men nu sover Venla, och klockan är bara midnatt. Annars har hon den senaste 1½ veckan varit pigg till 3-tiden! *Peppar peppar*.. Så, jag tar tillfället i akt och sover jag med, måste ju blogga lite först. Att starta datorn mitt på dagen finns inte på kartan, inte än iallafall!! Måste finna rutinen först.. Så att blogga innan sovdags är perfekt, Markus har lovat att leta reda på en okej laptop åt mig så får jag punga ut pengar och köpa en! Tjohoo, ALLA har en sån utom jag. Jag tog mammas =) Men den ska nu lämnas åter... En gadd är påväg inom kort också, eller föressten, 2 gaddar. Det blir en surprise!

Nu försöker jag igen.. Sov gott alla fina. <3 KRAM


Morsa på heltid <3

Japp, så ser mitt liv ut just nu.. En riktig "poo-machine" har flyttat in till oss.. Trots det så bara myser jag, kan ni förstå? Alla säger: "vänta du bara tills verkliga livet börjat, blöjbyten och sömnlösa nätter", jag har varit Där i 10 veckor snart.. Dessutom med en oro som gnagt och inte på hemmaplan. Nu är jag uppe mest hela nätterna, värmer mat, matar, byter blöja, lite babymassage för magen osv.. Ska hon ha mat 2 så går jag upp 1.45, sen sover jag inte förens 3.15 igen, sen upp klockan 5, så ser dygnen ut! Och jag älskar det, som skräddarsytt!

Men jag blev snuvad på 14 veckor av graviditeten, VARJE DAG funderar jag på hur jag skulle ha mått nu, hur stor skulle jag ha varit, hur NERVÖS skulle jag ha varit. Hade jag fixat skolan bra? Skulle jag varit hemma nu och bara väntat eller skulle jag ha jobbat. Jag vet inte hur en normal graviditet ser ut och känns, skulle hon sparkat mycket nu? Jag hann lixom inte riktigt vara gravid, allt hade precis börjat bli på riktigt så kom hon. Intensiva veckor på neonatalen och allt runtomkring.. Amningen blev jag mer eller mindre också snuvad på, jag ville verkligen amma Venla, men min kropp sa ifrån när det tog så lång tid.

Det positiva med det hela är att allting gått bra, och jag har växt otroligt mycket och fått stor erfarenhet på kuppen. Den största erfarenheten är nog att man inte ska ta någonting förgivet! Vi har fått se Venla utvecklas från ett litet litet knyte till att bli en hel baby! Nu tycker vi hon är jättestor, och det är underbart att få så lång bebistid med henne.. Men som jag sa så tycker jag att hon börjar bli stor nu, ser henne utvecklas massor varje dag. Längre vakna stunder, sökandet med blicken osv.. Ändå skulle hon vara i min mage i 5 veckor till.. Undrar hur stor jag skulle tyckt hon var då?

Dags att sova för fröken Ryyti.. Ännu bättre om den minsta fröken Ryyti också ville sova, hon ligger och stånkar i sin säng =) Men om 1,5 timme ska jag upp och mata henne igen.. 

På återseende <3  

RSS 2.0