Det känns tokigt att sätta rubriker, då känner jag mig liksom tvungen att hålla mig till just rubrikstiteln...

Det har hänt så mycket att jag glömt bort mer än hälften, nya vänner har kommit till mig, gamla har valt att gå, det känns skönt att vara den som slapp ta steget att gå, skönt att ha gammalt "groll" bakom sig och gå vidare, slippa känna sig tvungen att höra av sig vid födelsedagar etc... Doesn't matter! De som inte accepterar mig och mina beslut är inte mina vänner!

En ny tjej som har tittat in i mitt liv är Marie, tillfälligt besök eller för att stanna, det återstår att se! Våra tjejer kommer iallafall att bli framtida klasskamrater! Och Markus och hennes Anders är gamla vänner och grannar, Marie berättade att Markus var deras "fosterbarn" innan jag kom in i hans liv =) De gödde han med mat och trevligt sällskap!

I fredags gick jag till frissan och gjorde en brutal förändring (enligt mig), Paula fick fria händer och det är jag glad för! En mörkare brun har nu håret doppats i, samt lite ljusa slingor, sen valde hon att behålla en del av längden i fram och klippa liite kortare i bak! Snyggt enligt mig, ag brukar sällan vara nöjd med mig själv och håret, kruxet är att fixa det efter duschen, det var inte lika kul!

Igår var jag till en tjej från min barndomsby och gjorde naglar, jag satte inte tippar utan bara filade till mina egna naglar, lag på glitter på topparna och förstärkte, jag är jättenöjd, perfekt blöjnaglar, lagom långa, tjocka och "snälla"!


Korta men ändå fina och välvårdade!

Frisyren har jag ingen profilbild på tyvär!

Jag har länge velat skriva en dagbok till Venla, en personlig bok utan regler, och jag vill ha den handskriven, så nu har jag äntligen fått tummarna ur och gjort en personlig dagbok till henne med tomma blad inuti =)


Såå nöjd, har äntligen fått till en fin inledning, berättat om den dagen hon
fick konstaterat att hon hade RS-virus, lunginfl, samt massa roliga saker vi gjort =)

Det har ju varit eurovision song contest också, personligen gillade jag Tysklands bidrag, en låt som från början var en hatlåt, men som kom att visa sig bli bättre och bättre för varje gång jag hörde den =) Inte ville Venla sova den kvällen inte, vi hade besök av Magnus och Johanna då, och självklart ville Venla vara med och heja på när Sverige skulle vinna, hon höll tom ut längre än sin pappa som tillslut somnade ifrån sittandes på soffan, haha!


Hejar på i Johannas knä, ville inte släppa blicken från rutan!


Tänker inte sova, kämpar lite till med dessa trötta ögon!


Daddy cool!


Sen vart det kööört!!! 10 min innan slutröstningen var slut =)

Venla har i övrigt blivit en stabil, stark och fin tjej som BARA trugar med att stå, alternativt sitta på egen hand!


Det bästa man har sätter man på bordet =)


Madans mamman bakar så roar sig Venla lite själv, har man tur så går det i 10 minuter
om hon är mätt i magen och på gott humör! De fina flaggorna till höger har pappa Markus gjort till dopet =)


Venla har en ny favoritsyssla, att se sig själv i spegeln, det gör henne alltid glad =)


Mys!

I söndags fick Venla premiärbasta i låg temperatur, ja, vad jag vet har ingen mini finne dött av att basta, i grannlandet får 2-veckos bebisar basta, bara vi svenskar som är kinkiga, hon älskade det och skrek som bara den när vi tog ut henne, blev nöjd när vi satte in henne igen för att återigen skrika när vi tog ut henne =)


Tassu har alltid älskat bastun! och numer även Venla =)


Gohjärtat!

Igår (måndags) så var vi med Venla till hjärtläkaren! Rutinkontroll tänkte vi, men allt var inte så bra som vi trott, och för tillfället så har Venla diagnosen "hjärtsjukdom", i en mammas ögon är det allvarligt, och jag förstår inte varför allt lät att vara så bra i Gävle när dom på första undersökningen i Uppsala tar både EKG och skyndar sig att beställa tid för hjärt- och lungröntgen. Ductus som har varit öppen på Venla till hjärtat är troligen förstorad, HUR mycket vet vi inte förens vi varit på röntgen, men troligast blir det operation, är den bara lite förstorad kan man göra en mild operation genom ljumsken och "strypa åt" ductus, är den väldigt mycket förstorad så går dom in till hjärtat från bröstet!
Det hade även varit läckage i ena hjärtklaffen, tydligen inget att bry sig i eftersom det var ovesäntligt.. Men hur skulle ni reagera om det var era barn? Och om det inte alls var av värde, varför då berätta?
Venla är det absolut bästa och viktigaste i våra liv, jag vet inte hur man skulle gå vidare om någonting skulle hända henne, OM man skulle gå vidare, det finns inte på kartan!

Nu ska jag fortsätta att ta tag i bakningen.. Ha en fin dag..

Kram