Glad? Ledsen? Upp och ner och är väldigt less!

I skrivande stund, GLAD!!! Men vågar liksom aldrig bli för glad, för jag blir bara besviken ändå. Sur över att jag aldrig får/hinner/kan blogga när jag känner att jag behöver.. Det hjälpte mig efter förra förlossningen, säkerligen även nu..

Det som är det absolut bästa av allt är att Venla börjar söka sig tillbaka till mig igen <3 Älskade snorpan! Trodde jag förlorat henne helt, men jag har kämpat och älskat och lekt så mycket jag kan och orkar, och resultatet ser fint ut.. Klart hon är besviken på sin mamma som inte orkade så mycket under graviditeten, hon var mest med farmor och farfar då eftersom jag var sjukskriven och ganska dålig.. Sen kom Samuel som jag ammar titt som tätt, och när han inte ammades så var jag så deprimerad och ledsen.. Det är inte lätt att vara liten.
Jag är ju mycket piggare, dock ej helt återställd, men tillräckligt för att fixa vardagen, och till och med ha roligt mellan varven, allt tack vare mina älskade barn!

Igår kväll var en sån kväll som jag mådde otroligt dåligt, jag pratade med Markus och grät, jag trodde jag ville separera utan att ha någon som helst grund till det.. Det är hormonerna som talar, idag har jag varit kär och lycklig, och mina barn lyfter upp mig på små ludna moln <3
Hoppas känslan av ikväll består! Har som sagt inte tid att skriva, men hoppas snart att jag kan titta in och skriva en roman!

Kram